<p>Syfte med den här rapporten är att studera om rörelseaktiviteter används i pedagogiskt avseende i verksamheten i en sydafrikansk förskola. Hur, var och när rörelseaktiviteter används i verksamheten och varför rörelseaktiviteter används.</p><p>Jag har under tio dagar varit på en förskola i den svarta kåkstaden Lingelihle i Sydafrika och följt deras arbete. I min litteraturgenomgång behandlas följande teman: Vad är rörelse? samt vad har rörelse för betydelse för barnet? De metoder som jag har valt att använda mig av under min arbetsgång har varit kvalitativa intervjuer samt observationer. Det resultat som har framkommit genom såväl intervjuer som observationer visar att rörelseaktiviteter används i förskolverksamheten. Pedagogerna och rektor, som jag intervjuat på förskolan, framhåller att barnet genom rörelse och lek utvecklas inom olika områden, som bland annat inom de sociala och motoriska.</p> / <p>The aim with this report has been to study if physical movement is used as an activity in a South African preschool and how, where and when physical movement is used in the preschool and also why they use the physical movement. I have under ten days been in a preschool in the black township Lingelihle to follow the teachers work. My view of literature treats following theme: What is physical movement and the meaning of physical movement for the child. The methods that I have used are qualitative interviews and observations. The result that I have found out from the interviews and observations shows that physical movement is used as an activity in the preschool. The teacher’s and the principal means that the child through physical movement develops socially and motor skill.</p>

Syfte med den här rapporten är att studera om rörelseaktiviteter används i pedagogiskt avseende i verksamheten i en sydafrikansk förskola. Hur, var och när rörelseaktiviteter används i verksamheten och varför rörelseaktiviteter används. Jag har under tio dagar varit på en förskola i den svarta kåkstaden Lingelihle i Sydafrika och följt deras arbete. I min litteraturgenomgång behandlas följande teman: Vad är rörelse? samt vad har rörelse för betydelse för barnet? De metoder som jag har valt att använda mig av under min arbetsgång har varit kvalitativa intervjuer samt observationer. Det resultat som har framkommit genom såväl intervjuer som observationer visar att rörelseaktiviteter används i förskolverksamheten. Pedagogerna och rektor, som jag intervjuat på förskolan, framhåller att barnet genom rörelse och lek utvecklas inom olika områden, som bland annat inom de sociala och motoriska. / The aim with this report has been to study if physical movement is used as an activity in a South African preschool and how, where and when physical movement is used in the preschool and also why they use the physical movement. I have under ten days been in a preschool in the black township Lingelihle to follow the teachers work. My view of literature treats following theme: What is physical movement and the meaning of physical movement for the child. The methods that I have used are qualitative interviews and observations. The result that I have found out from the interviews and observations shows that physical movement is used as an activity in the preschool. The teacher’s and the principal means that the child through physical movement develops socially and motor skill.

Syfte: Syftet med detta arbete är att studera om de tre nya lagregleringarna, att allmännyttan inte längre är hyresnormerande, att de allmännyttiga bostadsföretagen högst får föra över 50% av fjolårets vinst, samt ska driva sin verksamhet efter affärsmässiga principer, påverkat den allmänna hyresnivån och gjort att lägesfaktorn fått större inverkan på bruksvärdet, samt vilka effekter det fått på hyresbostadsmarknaden. Metod: Vi har först samlat in sekundärdata genom litteraturstudier. Sedan har vi samlat in primärdata genom kvalitativ metod i form av fem intervjuer med aktörer på hyresbostadsmarknaden. Primärdatan har vi sedan analyserats genom en kategorianalys. Resultat &amp; slutsats: Eftersom det allmännyttiga bostadsföretaget Mitthem redan innan omregleringen drivit sin verksamhet efter affärsmässiga principer, påverkar omregleringen inte den allmänna hyresnivån. De privata fastighetsägarna har efter omregleringen hyresförhandlat före allmännyttan. Lägesfaktorn har fått en större inverkan på bruksvärdet då allmännyttan inte längre är hyresnormerande. Segregationen, rörligheten och bruksvärdessystemets funktion som besittningsskydd har till följd av den ökade hyresdifferentieringen påverkats marginellt. De höga byggkostnaderna, samt presumtionshyran, gör att ökningen av hyresintäkter i högnivåområden till följd av ökad hyresdifferentieringen inte påverkar byggandet och därmed utbudet i någon större grad. Förslag till fortsattforskning: Vi skulle gärna se att denna studie genomförs om några år, då lagregleringarna eventuellt fått större påverkan på hyresbostadsmarknaden. Uppsatsens bidrag: Detta arbete kan vara till nytta för de aktörer på hyresbostadsmarknaden, samt deras intressenter.

Problembakgrund och problemdiskussion: Som följd av samhällets ökade medvetenhet avseende hållbarhet står näringslivet inför utmaningar av att möta de förändrade förhållandena, som externa och interna drivkrafter bidragit till, för att bibehålla en etablerad marknadsposition. Dessa utmaningar reflekteras även i företags förmågor att inkludera hållbarhet inom verksamhetsstyrningens komponenter, vilket ramverk som “Sustainability Control System as a Package” ämnar att underlätta. Däremot varierar beslutet av att inkludera hållbarhet inom verksamheter och dess styrning utifrån olika motiv, vilka förklaras som kognitiva, normativa och regulativa fundament. Hur dessa fundament påverkar den hållbara verksamhetsstyrningen har inte tidigare tagits till hänsyn vid forskning, vilket följande studie ämnar att göra.   Metod: Den kvalitativa studien har utförts som en flerfallstudie där semistrukturerade intervjuer från fallföretag, som representerat de tre kognitiva, normativa och regulativa fundamenten, utgjort grunden för studiens empiriska materialinsamling. Detta för att gentemot den teoretiska referensramen kunna urskilja mönster för hur hållbara element genomsyrar respektive verksamhetsstyrning.   Syfte: Syftet med följande studie är att bidra med analyser och förklaringar över hur företags kognitiva, normativa och regulativa fundament genomsyrar den hållbara verksamhetsstyrningen. Detta för att sedan kunna urskilja varför verksamhetsstyrningen är utformad på ett visst sätt, med utgångspunkt i “Sustainability Control System as a Package”.   Slutsats: Utifrån studien anses företags hållbara verksamhetsstyrning utformas olika utifrån de fundament som grundat vilka samt till vilken grad hållbara aspekter prioriteras. För verksamheter som drivs utifrån kognitiva fundament genomsyrar deras hållbarhetsarbete verksamhetsstyrningen med grund i ett företags affärskoncept och influerar främst informella styrsätt som kulturen, värderingar, en transparent och tvärfunktionell kommunikation samt en allokerad ansvarsfördelning, vilket understöttas av ett antal formella styrmedel. För företag med normativa fundament genomsyrar hållbarhet verksamheten som en utav flera delar av det grundläggande affärskonceptet via den överordnade strategin. Formella styrsätt som tydliga strategier och målsättningar, uppföljning av dessa samt tydlig arbetsfördelning, influerar verksamhetsstyrningen för att strukturerat samordna hållbarhet med de övriga affärskonceptens områden. Företag med regulativa fundament bibehåller det grundläggande affärskoncept, där hållbarhet istället genomsyrar verksamhetsstyrningens komponenter direkt med övervägande formella styrsätt, främst målsättningar och riktlinjer, för att strukturerat etablera och upprätthålla ett accepterat hållbarhetsarbete utifrån lagar och externa krav. / Background and Problem: As a consequence from the society's increased sustainability awareness, companies face challenges of meeting the changed conditions, which external and internal incentives have contributed to, in order to attain an established market position. These challenges also reflect the constitution of the management control system, which frameworks like the “Sustainability Control System as a Package” intends to facilitate. However, the choice of including sustainability within companies and their management control varies between different motives, which are described as cognitive, normative and regulatory reasons. How these underlying reasons affect the sustainable management control haven’t been researched before, which is the aim of this study.                                                                  Method: The qualitative study has been made by a multiple case study on companies, that represents the three cognitive, normative and regulative underlying reasons, using semi structured interviews which has constructed the basis for the empirical data collection. This has been compared to the theoretical framework in order to distinguish patterns of how sustainability permeate each management control system. Purpose: The purpose of this research is to contribute with an analysis and explanations of how a company’s regulatory, normative or cognitive underlying reason permeate its sustainable management control system. This will be made in order to distinguish why the management control is constructed in a certain way, by using the framework “Sustainability Control System as a Package”.   Conclusion: Based on the made study, companies sustainable management control is considered to be constructed based on what underlying reasons that have formed which, and how much, sustainable elements are prioritized. Companies who are driven by cognitive reasons permeate their business with sustainable elements by making sustainability their business concept. Mostly the informal control systems like culture, values, a transparent and cross functional communication as well as an allocated responsibility have been affected, which are supported by a number of formal control systems. Companies who have normative reasons permeate their business with sustainability by making it as one of several parts in their business concept, through their overall strategy. Formal control systems like distinctive strategies and goals, performance measurements and a clear division of responsibility are being used as a way to coordinate the sustainability in a structured way, to facilitate with the other parts of the business concept. On the contrary, companies who have regulative reasons keep their already established fundamental business concept, where sustainability directly permeate the different components of their management control system. Formal control systems, mainly goals and policies, are used, in order to create and keep a structured sustainability implementation according to laws and external demands.

The purpose of this study is to clarify how pedagogues work with the new curriculum goal regarding reading and talking about text content in order to promote children's language development in various ways. Eight observations have been conducted and four qualitative interviews at four different preschools. Based on the socio-cultural perspective. The results show that preschool teachers have understood that reading aloud and talking about the read is important for children's language development, but the working method between the different preschools has varied. / Syftet med den här studien är att synliggöra hur utbildade förskollärare förhåller sig till och arbetar utifrån målet i den senaste läroplanen (Lpfö18) angående högläsning och samtal kring det lästa för att utveckla språklig medvetenhet  och ordkunskap hos de äldre barnen. Åtta observationer och fyra kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor har genomförts. Studien tar teoretisk utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande som beskrivs av Vygotskij. Resultaten visar att förskollärarna har liknande uppfattningar angående högläsning och samtal kring det lästa avseende värdet för barnens utveckling av språklig medvetenhet. Dock har arbetssättet för att nå detta mål varierat bland de olika förskolorna.