Skräck har länge varit en fascinerande genre inom filmmediet. Alla har sin egna tolkning av vad skräck är för dem men många skräckfilmer är allmänt accepterade som skrämmande. En sådan skräckfilm är John Carpenters The thing. Filmen blev universellt ratad när den kom ut men har genom åren fått ett kultfölje. Eftersom filmen är så omtalad har det varit av intresse att undersöka skräckkomponenter den använder. För att avgränsa sig har uppsatsen fokuserat på bildkomposition och ljussättning i filmen. För att förstå filmens olika medel har uppsatsen delat upp analysen i olika stadier av skräck vilka är oro, fruktan, terror, skräck och avsky. Dessa stadier har sedan delats in i tre kapitel där oro och fruktan står för uppbyggnad, terror och avsky står för filmens monster som attackerar och skräck står för reaktion hos karaktärer. Genom denna uppdelning har uppsatsen undersökt hur de olika stadierna i skräck gestaltas med bildkompositioner och ljussättning. De genomgående slutsatserna är att kameraåkningar och olika sorters kontraster används för att försöka inge publiken i skräck. Utöver det så återanvänds olika bildkompositioner och ljussättningar för att återkoppla scener till varandra i ett försök att stärka de senare scenerna med vad som varit tidigare. Detta resultat sätts slutligen i ett perspektiv om hur det kan användas vilket är som potentiellt tillvägagångssätt för att skapa skräck samt grund för vidare studier om ämnet.

Hur och varför kommer det sig att folk finner underhållning i media som skildrar våld? Våld som vanligtvis frammanar avsky i folk är populärt i media som film och spel. Ett särskilt exempel som tas fram i denna studie ärsubgenren Grimdark vilket skildrar en mer dyster och våldsam verklighet. Texten beskriver en utveckling av median som skett under de senaste 20 åren, hur våldsam media bara blivit mer populär och hur dem går tillväga till att minska på avskyn och öka positiv affekt. Vad som anses som hemskt kan också vara subjektivt och vissa karaktärsdrag hos folk kan öka intresset av det hemska eller våldsamma, exempelvis sensationssökande. Diverse metoder kan nyttjas till att estetisera våldet och minska på negativ affekt och öka tillfredställelsen hos konsumenten. Man kan tänka sig att det inte är själva våldet som lockar utan mer det narrativa kontextet samt med hur exempelvis konflikten blir löst. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>