<p>Det moderna informationssamhället har medfört en ökning av upplevd stress. Avslappningsmetoder används som ett sätt att motverka hög anspänning. En relativt ny företeelse utgör floating, där man flyter i saltkoncentrerat vatten inuti en stimulireducerad flyttank. Forskning har påvisat gynnsamma effekter av floatingutövande. Syftet i denna studie var att undersöka individers upplevelser av att ligga i en flyttank. Sex halvstrukturerade intervjuer gjordes med floatingutövare som flyter med varierande grad av sensorisk restriktion. Tematisk analys användes i databearbetningen. Resultaten visade att floating upplevdes som behagligt och avslappnande. Stora skillnader förelåg dock mellan individer i flera aspekter av floatingupplevelsen. Graden av sensorisk reducering i flyttanken tycktes påverka typen av erfarenheter. Ovanliga upplevelser var endast förekommande vid floating med strikt stimulireduktion. Ett vetenskapsteoretiskt resonemang förs kring synen på ovanliga upplevelser. Floatingens användbarhet som terapeutiskt verktyg diskuteras och vidare forskning kring floating och terapi rekommenderas.</p>

Det moderna informationssamhället har medfört en ökning av upplevd stress. Avslappningsmetoder används som ett sätt att motverka hög anspänning. En relativt ny företeelse utgör floating, där man flyter i saltkoncentrerat vatten inuti en stimulireducerad flyttank. Forskning har påvisat gynnsamma effekter av floatingutövande. Syftet i denna studie var att undersöka individers upplevelser av att ligga i en flyttank. Sex halvstrukturerade intervjuer gjordes med floatingutövare som flyter med varierande grad av sensorisk restriktion. Tematisk analys användes i databearbetningen. Resultaten visade att floating upplevdes som behagligt och avslappnande. Stora skillnader förelåg dock mellan individer i flera aspekter av floatingupplevelsen. Graden av sensorisk reducering i flyttanken tycktes påverka typen av erfarenheter. Ovanliga upplevelser var endast förekommande vid floating med strikt stimulireduktion. Ett vetenskapsteoretiskt resonemang förs kring synen på ovanliga upplevelser. Floatingens användbarhet som terapeutiskt verktyg diskuteras och vidare forskning kring floating och terapi rekommenderas.

Utgångspunkten för denna studie kommer bland annat från samhälleliga diskussioner om avslappningsmetoder som mindfulness, yoga och massage, då implementering av dessa metoder i skolans värld har kritiserats i sociala medier. Forskningsresultat vid användning av metoderna talar för många hälsofrämjande effekter. Studierna vi fann förekom oftast på internationell nivå och inte i nationell kontext. Vidare fann vi inga studier som inriktar sig på förskollärarnas tankar och åsikter kring implementering av avslappningsmetoderna i förskolan. Studiens syfte är därför att få en djupare förståelse till varför mindfulness, yoga och massage används i förskolans verksamhet som avslappningsmetoder. Detta genom att undersöka hur förskollärare tänker om, motiverar samt implementerar metoderna i relation till deras uppdrag. Studien, som genomfördes på en förskola, gjordes med kvalitativa metoder i form av fem intervjuer och tre observationer. Insamlad empiri analyserades därefter med hjälp av socialpsykologisk utgångspunkt, där begreppen identitet, gemenskap och sociala band är centrala. Studiens resultat visar att förskollärarnas tankar och syfte kring implementeringen av avslappningsmetoderna innehöll många skilda aspekter, där hantering av stress från samhället var betydande för implementeringen av metoderna. Resultatet av studien visar även att förskollärarna upplever att användandet av avslappningsmetoderna i förskolan kan hjälpa barnen att finna sig själva och bli trygga individer, främja utveckling av empatiska förmågor samt relationsskapandet i grupp och mellan individer.