Forskare och praktiker är överens om att digital tjänsteinnovation är en absolut nödvändighet för organisatorisk överlevnad. Att tillämpa ett tjänsteperspektiv vid innovationsarbete är emellertid inte någon mindre förändring. Det är ett paradigmskifte där traditionella ideal ersätts med nya. Det nya tjänsteorienterade idealet påverkar också den organisatoriska innovationsprocessen och dess resultat. Resultatet förändras bland annat genom att fokus i den digitala innovationsprocessen flyttas från produkt till ett digitalt värdeerbjudande som består av ett antal olika komponenter och resurser. Något som är viktigt för att förbättra möjligheter för att effektivisera den digital tjänsteinnovationsprocessen. Problemet vi adresserar är att det saknas kunskap om vilka komponenter ett tjänsteorienterat värdeerbjudande består av i en i en IT-kontext. Att okritiskt tillämpa kunskap identifierad i en kontext till en annan är problematiskt eftersom attribut i kontexter kan skilja sig åt. Problemet får stöd av nyligen publicerade forskningsresultat som efterfrågar fler studier om värdeerbjudandets uppbyggnad i olika kontexter. Syftet med denna kandidatuppsats inom informatik är att undersöka hur det digitala värdeerbjudandet sätts samman i en tjänsteorienterad IT-kontext. För att uppfylla syftet har vi följt fallstudiemetoden där fyra anonymiserade organisationers digitala värdeerbjudanden har studerats. Data har samlats in genom granskning av relaterad litteratur, samt semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter med olika roller från respektive organisation. Inför de semistrukturerade intervjuerna har en intervjuguide tagits fram utifrån konceptuell modell som baserats på tidigare forskning inom området. Resultatet visar att värdeerbjudandet i en IT-kontext består av tio komponenter, grupperade i tre dimensioner. Fem av dessa metoder är signifikanta för tillämpningen av befintliga ramverk vanligt förekommande inom IT-kontexten. Studiens resultat visar att ett värdeerbjudandets komponenter i en IT-kontext inkluderar följande processer: tjänsteportföljsprocessen, business relationship management, incidenthantering, tillgänglighetshantering, samt change management. Den empiriska studien resulterade även i framtagande av en konceptuell modell av ett digitalt värdeerbjudande. / Scientists and practitioners agree that digital service innovation is an absolute necessity for organizational survival. Applying a service dominant logic to innovation work, however, is not a minor change. It is a paradigm shift where traditional ideals are replaced with new ones. The new service-dominant ideal also affects the organizational digital innovation process and its results. The result is, among other things, changing the focus of the digital innovation process from product to a digital value proposition consisting of a number of different components and resources. Something that is important for improving opportunities to streamline the service innovation process. The problem we address is that there is no knowledge of which components a service-dominant value propositions consists of in an IT context. Uncritically applying knowledge identified in context to another is problematic because attributes in context can differ. The problem is supported by recently published research results that demand more studies about the value proposition structure in different contexts. The purpose of this report is to investigate how the value proposition is put together in a service-dominant IT context. In order to fulfil the purpose, we have followed the case study methodology where four anonymous organizations' value propositions have been studied. Data has been collected by reviewing related literature as well as semi structured interviews with four respondents with different roles from each organization. Before the semi structured interviews, an interview guide has been developed based on a conceptual model based on previous research in the field. The result shows that the value propositions in an IT context consists of ten components grouped into three dimensions. Five of these methods are significant for the application of existing frameworks commonly used in the IT context. The study results show that value propositions components in an IT context include the following processes: service portfolio process, business relationship management, incident management, availability management and change management. The empirical study also resulted in the development of a conceptual model of a digital value proposition.

Software defined wide area networks (SD-WAN) is a relatively new concept for enterprises to structure their networks throughout sites. This thesis was to find best practices for enterprises wanting to transition their current infrastructure to SD-WAN with multiple factors considered. To accomplish this, results gathered from literature reviews, lab testing and interviews with employees from two different enterprises was made.  What was accomplished from the literature review was an overview from Equity Office’s transition to SD-WAN which gave a positive result, as well as a cost of ownership tests with Talari SD-WAN units by NSS Labs. Lab testing with Talari SD-WAN units and a cloud site from Amazon Web Services resulted in improvements in performance and stability compared to a local traditional setup to the cloud site, especially on multiple simultaneous connections. Lastly, results from interviews provided deep insight on how the enterprises planned the transition, what results were expected as well as gained profits in forms of cost and effectivity.  A definitive best practice which every enterprise should follow could not be made. Instead, best practices were found by factoring in different criteria that are unique for different enterprises. For future work, narrowing down to one methodology with more resources, could help in obtaining more realistic and accurate results. / Mjukvarudefinierade wide area networks (SD-WAN) är ett relativt nytt koncept för företag att strukturera sina nätverk genom sina kontor. Projektets mål var att hitta bästa praxis för företag som vill övergå från sin nuvarande infrastruktur till SD-WAN med hänsyn till flera faktorer. För att uppnå detta samlades resultat in från litteraturstudier, tester med laboration och intervjuer med anställda från två olika företag.  Det som uppnåddes från litteraturstudien var en översikt över Equity Offices övergång till SD-WAN vilket gav ett positivt resultat, samt en överblick av tester på ägandekostnader med Talari SD-WAN enheter som utfördes av NSS Labs. Tester med Talari SD-WAN enheter och en molnuppsättning på Amazon Web Services resulterade i förbättringar i prestanda och stabilitet jämfört med en lokal traditionell uppsättning till molnet, särskilt vid parallella anslutningar. Slutligen gav resultaten från intervjuer en djup inblick i hur företagen planerade övergången, vilka resultat som förväntades samt vinster i form av kostnad och effektivitet.  En slutgiltig bästa praxis som varje företag bör följa kunde inte bestämmas. Istället hittades bästa praxis genom att ta hänsyn till olika kriterier som är unika för olika företag. För framtida arbeten kan man smala ner arbetet till en typ av metodik med mer resurser, för att hjälpa till med att få mer realistiska och korrekta resultat.

Software defined wide area networks (SD-WAN) is a relatively new concept for enterprises to structure their networks throughout sites. This thesis was to find best practices for enterprises wanting to transition their current infrastructure to SD-WAN with multiple factors considered. To accomplish this, results gathered from literature reviews, lab testing and interviews with employees from two different enterprises was made.  What was accomplished from the literature review was an overview from Equity Office’s transition to SD-WAN which gave a positive result, as well as a cost of ownership tests with Talari SD-WAN units by NSS Labs. Lab testing with Talari SD-WAN units and a cloud site from Amazon Web Services resulted in improvements in performance and stability compared to a local traditional setup to the cloud site, especially on multiple simultaneous connections. Lastly, results from interviews provided deep insight on how the enterprises planned the transition, what results were expected as well as gained profits in forms of cost and effectivity.  A definitive best practice which every enterprise should follow could not be made. Instead, best practices were found by factoring in different criteria that are unique for different enterprises. For future work, narrowing down to one methodology with more resources, could help in obtaining more realistic and accurate results. / Mjukvarudefinierade wide area networks (SD-WAN) är ett relativt nytt koncept för företag att strukturera sina nätverk genom sina kontor. Projektets mål var att hitta bästa praxis för företag som vill övergå från sin nuvarande infrastruktur till SD-WAN med hänsyn till flera faktorer. För att uppnå detta samlades resultat in från litteraturstudier, tester med laboration och intervjuer med anställda från två olika företag.  Det som uppnåddes från litteraturstudien var en översikt över Equity Offices övergång till SD-WAN vilket gav ett positivt resultat, samt en överblick av tester på ägandekostnader med Talari SD-WAN enheter som utfördes av NSS Labs. Tester med Talari SD-WAN enheter och en molnuppsättning på Amazon Web Services resulterade i förbättringar i prestanda och stabilitet jämfört med en lokal traditionell uppsättning till molnet, särskilt vid parallella anslutningar. Slutligen gav resultaten från intervjuer en djup inblick i hur företagen planerade övergången, vilka resultat som förväntades samt vinster i form av kostnad och effektivitet.  En slutgiltig bästa praxis som varje företag bör följa kunde inte bestämmas. Istället hittades bästa praxis genom att ta hänsyn till olika kriterier som är unika för olika företag. För framtida arbeten kan man smala ner arbetet till en typ av metodik med mer resurser, för att hjälpa till med att få mer realistiska och korrekta resultat.

När en grupp utvecklare jobbar med samma kodbas kan konflikter uppstå med avseende på implementationen av moduler eller delsystem som varje utvecklare individuellt jobbar på. Dessa konflikter måste snabbt lösas för att projektet ska fortskrida och inte stagnera. Utvecklare som sällan kommunicerar framför ofta okompatibla moduler eller delsystem som kan vara svåra eller omöjliga att integrera i kodbasen, detta leder ofta till s.k. “integration hell” där det kan ta väldigt lång tid att anpassa ny kod till en befintlig kodbas.En strategi som man kan ta till är “continuous integration”, ett arbetssätt som erbjuder en rad fördelar när man jobbar i grupp på en gemensam kodbas. Continuous integration är möjligt att tillämpa utan verktyg eftersom detta är ett arbetssätt. Däremot kan processen stödjas av ett s.k. “CI-system” som är något av en teknisk implementation eller påtagligt införlivande och stöd för arbetsmetoden “continuous integration”.Denna rapport syftar till att ge en inblick i vad ett CI-system är och vad den principiellt består av. Vi undersöker vad ett CI-system absolut måste bestå av genom en litteraturundersökning och en marknadsundersökning. Vi ställer upp dessa beståndsdelar som “funktionella” och “icke-funktionella” krav för ett typiskt CI-system. Vi kan på så vis kvantifiera och kategorisera olika komponenter och funktionaliteter som bör innefattas i ett typiskt CI-system. I denna rapport finns även ett bihang som visar hur man kommer igång med att bygga en egen CI-server mha. CI-systemmjukvaran “TeamCity”.Slutsatsen av vår rapport är att CI-system är ett viktigt redskap som kan underlätta mjukvaruutveckling. Med hjälp av CI-system kan man stödja utvecklingsprocessen genom att bl.a. förhindra integrationsproblem, automatisera vissa delar av arbetsprocessen (kompilering av källkod, testning av mjukvara, notifikation om stabilitet av kodbas och distribution av färdig mjukvara) samt snabbt hitta och lösa integrationsfel. / When a group of developers work on the same code base, conflicts may arise regarding the implementation of modules or subsystems that developers individually work on. These conflicts have to be resolved quickly in order for the project to advance at a steady pace. Developers who do not communicate changes or other necessary deviations may find themselves in a situation where new or modified modules or subsystems are impossible or very difficult to integrate into the mainline code-base. This often leads to so called “integration hell” where it could take huge amounts of time to adapt new code into the current state of the code-base. One strategy, which can be deployed to counteract this trend is called “continuous integration”. This practice offers a wide range of advantages when a group of developers collaborates on writing clean and stable code. Continuous integration can be put into practice without the use of any tools as it is a “way to do things” rather than an actual tool. With that said, it is possible to support the practice with a tangible tool called a CI-system.This study aims to give insight into the makings of a CI-system and what it fundamentally consists of and has to be able to do. A study of contemporary research reports regarding the subject and a survey was performed in order to substantiate claims and conclusions. Core characteristics of CI-systems are grouped into “functional requirements” and “non-functional requirements (quality attributes)”. By doing this, it is possible to quantify and categorize various core components and functionalities of a typical CI-system. This study also contains an attachment which provides instructions of how to get started with implementing your own CI-server using the CI-system software ”TeamCity”. The conclusion of this study is that a CI-system is an important tool that enables a more efficient software development process. By making use of CI-systems developers can refine the development process by preventing integration problems, automating some parts of the work process (build, test, feedback, deployment) and quickly finding and solving integration issues.