Den finansiella rapporteringen som företag upprättar är en betydelsefull källa till information för externa intressenter. De redovisningsregler och principer som gäller enligt IFRS öppnar dock till viss del upp för subjektivitet i bedömningen av hur redovisning av kostnader och intäkter ska ske. Att använda sig av bedömningar i samband med den finansiella rapporteringen för att ändra företagets resultat och därmed vilseleda företagets intressenter går under begreppet earnings management. När företag står inför en börsintroduktion har ledningen starka incitament att manipulera resultatet för att ge en optimistisk bild av företaget och dess potential. Utifrån detta ställer vi frågan om resultatmanipulering förekommer bland svenska företag i samband med börsintroduktion på den svenska aktiemarknaden. Studien är byggd på tidigare forskning som undersökt resultatmanipulering och börsnotering. Främst har studier där sambandet mellan resultatmanipulering och börsnotering studerats lyfts fram, men även studier som berör endast den ena av dessa har inkluderats. Vidare bygger studien på teorin om informationsasymmetri. Då företag ska börsintroduceras är tillgången till relevant information för investerare begränsad vilket medför att informationsasymmetri mellan företagets ledning och investerare uppstår. En kvantitativ forskningsstrategi har tillämpats där sekundärdata inhämtats från databasen Serrano. Inhämtad data inkluderar finansiell data från majoriteten av de svenska företagen som upprättat en koncernredovisning år 1997–2016. Datat har analyserats med hjälp av Dechow et al. (2012) utvecklade variant av den modifierade Jones-modellen som tar återföringar i beaktning, vilket förser oss med ett mått på diskretionära periodiseringar. Utifrån denna har olika modelleringar genomförts för att undersöka förekomsten av resultatmanipulering i samband med börsnotering under åren 2012–2015. Studiens resultat tyder på att resultatmanipulering förekommer bland svenska företag i samband med börsintroduktion. Detta resultat indikerar att beteendet på den svenska marknaden är i linje med tidigare forskning som påvisat detta samband i andra länder. Vi kan utifrån vårt resultat se att resultathöjande manipulering sker under det året då företag börsnoteras. Vidare visar resultatet på att företagsprestation är av betydelse vid mätning av resultatmanipulering, medan företagsstorlek och skuldsättningsgrad är av mindre relevans.

Syftet med studien är att undersöka problemet med övervärdering vid börsintroduktioner, samt att öka förståelsen och uppmärksamma dess potentiella negativa effekter på investerare och företag. Enligt vår kännedom har ingen tidigare genomfört en studie av övervärderade börsintroduktioner på den svenska marknaden. Studien avser att identifiera och undersöka olika faktorer som kan bidra till övervärdering, såsom tillhörighet i teknologibranschen, teckningspriset, marknadsplatsens påverkan och fördelningen av andel svenska- och utländska institutioners ägande. Studien använder data från Refinitiv Eikon, Euroclear och andra källor för att genomföra en analys av svenska börsintroduktioner som ägde rum mellan 2014–2022. Huvudsyftet är att undersöka den procentuella skillnaden i aktiekursen från teckningskurs till stängningskurs på första handelsdagen. Efter att ha applicerat urvalskriterier återstod 294 företag, 38,78 procent av företagen visade negativ avkastning första handelsdagen. En linjär regressionsanalys tillämpas för att analysera det oberoende variablerna. Hypoteser testas med hjälp av p-värde. Värt att notera är att regressionsanalysen enbart inriktades på negativ förstadagsavkastning och inte beaktade positiv eller neutral avkastning. Resultaten av studien indikerar att en ökad andel utländska institutioner, teckningspriset samt företag som noterades på Nasdaq Stockholm signifikant reducerar sannolikheten för övervärdering vid börsintroduktioner. Dessutom observerades en ökad sannolikhet för övervärdering för företag verksamma inom teknologisektorn. Dessa slutsatser ger värdefulla insikter om övervärdering vidbörsintroduktioner och har potential att bidra till en bättre förståelse för både företag och investerare. / The purpose of this study is to examine the issue of overpricing in initial public offerings and its detrimental consequences for investors and corporations. To the best of our knowledge, no prior study has been conducted on overpriced initial public offerings in the Swedish market. By identifying contributing factors, such as being part of the technology sector, offering price, market affiliation and the proportion of domestic and foreign institutions. Using a dataset from Refinitiv Eikon, Euroclear and other sources, our sample consists of 294 companies out of which 38,78 precent preform negatively on the first trading day. The study employs a linear regression model to examine the relationship between these factors and the percentage difference in the share price from offering to the closing price on the first day of trading. Exclusively focusing on negative first day returns. The findings indicate that the presence of an increased proportion of foreign institutions, a higher offering price and firms listed on Nasdaq Stockholm significantly reduce the risk of overpricing. A heightened risk of overpricing was identified for technology companies. These insights provide a valuable understating of IPO pricing mechanisms.