Balanced scorecard is a management system, which can be used for implementing organized strategy. Balanced scorecard, originated in America in 1990, emphasizes four-dimension performance appraising should be measured by strategy and be linked to business compensation and reward system. Likewise, Balanced scorecard is not only a performance measurement system, but also a management system linking with the strategy planning and reward system. This research is positioned as a case study focusing on one stock-published company in Security Industry and trying to analyze industry environment. In this research, Balanced scorecard can be considered as strategy-base carrying out BSC model by interview and case study . The purposes are listed as below: 1. Using Balanced Scorecard system in Security Industry company 2. Planning Key Performance Index in Security Industry company. 3. Discussing the necessity for Security Industry and suggest future direction for case company and researchers.

Based on the theory of improving the dynamic alignment of balance scorecard strategy in system dynamics, to discuss the dynamic relations among strategic themes, actions and measurements on the strategy map of case, and Using system dynamics model to simulate the scenarios, which usually interference with best decision making. may offer decision-makers more information to take their business actions. This research discovers mainly as: Inspect between the element and the element is linked together the causes and effects back coupling relations in the system, and originally strategy design again by Systems Thinking. The dynamic BSC would be a strategic assessment tools to support managers to make decisions in a large and complicated organization. Through time delay and the effect of negative feedback loops, strategic actions may cause the change of loops, leading to some side effects. As a result, managers may fail to correctly analyze situations and make appropriate decisions, have a complete strategic planning, and have the strategic goal expectably achieved. Policymakers tend to pay too much attention to the variations of the short-time measurements than the long-term structural effect of system. When setting KPI, managers have to consider the influence caused by loops and time delay.

<p> </p><p><strong>Title:</strong> Implementation of Balance Scorecard in public sector - a case study in the community of Tidaholm.</p><p> </p><p><strong>Course:</strong> Thesis in business administration, 15 p</p><p> </p><p><strong>Authors: </strong> Marie Ohlsson and Ola Pettersson</p><p> </p><p><strong>Advisor:</strong> Henrik Linderoth</p><p> </p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this thesis is to investigate how the balanced scorecard can be formed according to the backgrounds in the community of Tidaholm.</p><p> </p><p><strong>Methodology:</strong> We have chosen a qualitative case study. We work on the supposition of an established theory. And switch between deductive and inductive method, with an abductive method as a result.</p><p> </p><p><strong>Theory:</strong> We work on the supposition of the latest theories from the authors of the balanced scorecard, Robert S. Kaplan and David P. Norton. Our theory includes a description of their models and theoretical discussions about problems among implementation and leadership in organizational changes.</p><p> </p><p><strong>Empirical foundation:</strong> Our empirical foundation describes the backgrounds in the community of Tidaholm for implementation of the balanced scorecard, and compare with Biskopsgården in Gothenburg. The empirical foundation describes how the community of Tidaholm now works with goal-steering, and how Biskopsgården in their whole organization implements the balanced scorecard, suited to the background of Biskopsgården, and based on the latest theories from Kaplan and Norton.</p><p> </p><p><strong>Analysis:</strong> In the analyse we form a suggestion to balanced scorecard for childcare and education in the community of Tidaholm. Our suggestion is suited to public organizations with help from the experiences in Biskopsgården, and finally especially formed for childcare and education in the community of Tidaholm.</p><p> </p><p><strong>Conclusions:</strong> If balanced scorecard shall be functional in a public organization the work with building the balanced scorecard has to be flexible so it fits in the organization. It's harder for the organization to fit in the balanced scorecard than otherwise. To succeed with balanced scorecard one needs to reach simplicity, clearness, workers support and one hundred percent engagement from the board.</p><p><strong> </strong></p>

<p>Bakgrund: Den traditionella ekonomistyrningen kritiserades för att vara kortsiktig och tog inte hänsyn till långsiktiga investeringar. Informationen från ekonomistyrsystemen var för sen, för aggregerad och snedvriden för att vara relevant för ledningen när de skulle ta beslut gällande planering och styrning. Från denna bakgrund skapades Balanced Scorecard (BSc) som kompletterar de historiska finansiella styrtalen med styrtal på de faktorer som påverkar det framtida resultatet. Posten införde 1998 en variant av BSc som de kallar Kompassen i brevnätet där Alvesta brevterminal var ett pilotprojekt. Brevterminalen har nu haft Kompassen i snart tio år och hade olika målsättningar vid införandet av styrkortet vilka också låg till grund för utformningen. Verksamhetsstyrningen har sedan implementeringen förändrats och de arbetar inte längre med styrkortet på samma sätt och ledningen på brevterminalen i Alvesta är idag intresserade av en utvärdering av Kompassen.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att genomföra en utvärdering av Kompassen för brevterminalen i Alvesta genom att jämföra de målsättningar som fanns vid implementeringen med en kartläggning idag. Resultatet av utvärderingen är tänkt som ett beslutsunderlag för ledningsgruppen på brevterminalen i deras fortsatta arbete med Kompassen.</p><p>Metod: Vi har använt en utvärderingsmetod som har sin utgångspunkt i PDCA-cykeln. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och internt material från brevterminalen. Utvärderingen har genomförts genom att målsättningar, utfall och teori jämförts med varandra för att skapa ett beslutsunderlag för ledningsgruppen på brevterminalen.</p><p>Resultat, slutsatser: Vårt utvärderingsinstrument visar att stora delar av målsättningarna vid implementeringen infriats. Då brevterminalen inte längre arbetar med visionsnedbrytning anser vi att dagens Kompass används mer som ett mätsystem och är idag det huvudsakliga kommunikationsmedlet både till personal och överordnad nivå. Utifrån vår utvärdering har vi arbetat fram ett antal förslag på åtgärder som vi anser skulle kunna utveckla verksamhetsstyrningen på brevterminalen.</p>

No description available.

Det traditionella sättet att mäta resultat på är inte längre tillräckligt för olika verksamheter och det balanserade styrkortet är ett exempel på en möjlig lösning på problemet. Försäkringskassan är ett exempel på en verksamhet där det balanserade styrkortet fungerar bra.  Är balanserat styrkort en tillämpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie ämnat att ge läsaren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan användas i organisationen utan vinstsyfte.  En fallstudie har genomförts på Försäkringskassan med hjälp av fyra intervjuer. Utgångspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in både från primär och sekundärdata. Under implementeringsprocessen av det balanserade styrkortet är diskussion viktig för att förståelse ska skapas. Syftet med det styrkort som Länsförsäkringskassan implementerade var att skapa en gemensam styrning. Tre viktiga delar kräver mycket fokus vid användandet av balanserat styrkort. Delarnana är perspektiv, mål och mått samt uppföljning och utvärdering.  Försäkringskassan arbetar aktivt med det balanserade styrkortet. Styrkorna är att Försäkringskassan är bra på att göra uppföljningar och svagheterna är att långsiktiga mål saknas. Perspektiven i Försäkringskassans styrkort är anpassade efter deras verksamhet. Nationella försäkringscenter och Lokala försäkringscenter har liknande styrkort. En anledning till detta är att dessa avdelningar innan omorganiseringen arbetade avdelningarna tillsammans. Det balanserade styrkortet är ett välfungerande styrmedel i organisationer utan vinst syfte och då främst Försäkringskassan. Styrkortet fungerar som ett verktyg som ser till organisationens helhet snarare än enbart det finansiella. Balanserat styrkort är ett flexibelt verktyg som kan anpassas beroende på vilka behov den aktuella verksamheten har.

No description available.

This paper looks at Robert Kaplan and David Norton’s framework of the Balanced Scorecard (BSC) and strategy maps and their application to measuring performance at the level of the marketing business unit. It will begin by looking at the model itself and how it has evolved from solely being a performance measurement system to a strategic management system. It then applies this framework to the marketing function, which according to Peter Drucker, is one of the two main functions of business; the other being innovation. It also looks at the shortcomings of the traditional measurement systems for marketing – mostly financial measures as well as some newer methods such as marketing performance dashboards. It will also then address some of the shortcomings of the balanced scorecard framework when being applied to corporations.

La tesis tiene por objetivo el desarrollo de un sistema de comercio electrónico basado en CRM y Balanced Scorecard, utilizando el lenguaje de programación .net para las aplicaciones de escritorio y php junto a html para la web, además del sistema gestor de base de datos MySQL, el software será implementado en una empresa comercial de localidad de Chiclayo y contemplara el área empresarial de la misma. Se analizará los costos de implementación en los que se incurrió, además de la velocidad procesamiento y análisis de la información en el sistema y en qué medida este ha cumplido con los requerimientos tecnológicos que tenía dicha empresa. El tema de tesis se justifica económicamente ya que se logrará una reducción en los gastos económicos de la empresa, se justifica científicamente debido a que este es un tema actual en el ámbito de la ciencias computacionales, así como también el ámbito empresarial, tecnológicamente es de gran importancia debido a que el sistema propuesto automatizará los principales procesos de negocios para reforzar la labor de los mismos, hecho que permitirá hacer eficiente el trabajo de la empresa objeto de estudio. Se hará uso de la metodología de desarrollo de software XP debido a que se considera es la adecuada, pues es un proyecto de desarrollo corto y por ende se debe optar por el uso de una metodología ágil. Se concluye, que la implementación de un sistema de comercio electrónico basado en CRM y BSC comprenden la integración de los diferentes sistemas empleados en la organización para registrar y analizar toda la información necesaria y así facilitar el proceso de toma de decisiones, además de servir como herramienta útil para suministrar con gran rapidez información precisa de diversas fuentes, al identificar problemas y oportunidades para que les permitan a la gerencia responder acertadamente a las necesidades en menor tiempo.

Healthcare organizations are moving towards the use of dashboards for presenting performance data and away from the use of balanced scorecards, but there is little research that addresses whether dashboards are better than balanced scorecards. This study gathers qualitative and quantitative data from interviews with decision makers, 6 directors and 10 managers, from a large healthcare organization. Decision makers were presented with the most commonly used graphic formalisms from both the dashboard and the balanced scorecard, which were a gauge and tabular format respectively. The presentation contained information about healthcare decision making scenarios. Neither of the formats affected the decision maker’s ultimate decision on whether to take action and for both display formats the decision maker requested more information than what was presented to them. However, it was found that the gauge format was perceived as being easier to understand, better supported decision making and that it contained more complete information. Overall, the analysis reveals that 94% of participants preferred the graphic formalisms from a dashboard to the graphic formalisms in the balanced scorecard. This study shows that decision makers prefer dashboards to balanced scorecards when comparing the most common graphic formalisms found in balanced scorecards (tabular format) and dashboards (gauge format). The results are consistent with a move towards greater use of dashboards in healthcare. Theoretical implications of the work are discussed. / Graduate / 769 / hjenning@uvic.ca