<p>De finska kaléromerna har levt i Sverige och Finland i nästan 500 år. Trots den långa närvaron är romer fortfarande en segregerad, marginaliserad och diskriminerad grupp i samhället. På grund av den omfattande diskrimineringen döljer många romer sitt ursprung, men de finska kaléromerna gör tvärtom. De är stolta över sitt ursprung och synliggör sin tillhörighet genom att använda traditionella kläder. </p><p>Syftet med uppsatsen är att i första hand förstå hur omfattande diskriminering och varaktigt utanförskap kan kombineras med stolthet. Därav följer frågor om hur man hanterar diskriminering, hur gruppen kan hålla ihop efter 500 år och var man finner kraft till att vara stolt. </p><p>Studien är kvalitativ och består av intervjuer med två finska romer som syftar till att förstå individens upplevelse av vad det innebär att vara finsk rom i samhället idag. En kortare gruppintervju är också utförd med fem svenska äldre män för att få en indikation på vilka stereotypa föreställningar det finns om romer.</p><p>Uppsatsen kommer att visa hur stolthet möjliggörs genom bibehållen distans till den stigmatiserande i kombination med ohotade sociala band till den grupp man vill tillhöra. Den kommer också att visa hur diskriminering och stigmatisering påverkar självbild, distans, kategorier och fördomar i en cirkelrörelse som bidrar till att förstärka diskrimineringens konsekvenser. Vidare kommer jag att visa hur de traditionella kläderna fungerar både som ett sätt att distansera sig från och närma sig Den Andre. Slutligen åskådliggörs vilka positioner främlingen kan ha i förhållande till majoritetssamhället, där den mest dynamiska positionen är Balanskonstnärens eftersom han lyckas bibehålla närheten till sin egen grupp, samtidigt som han möter Den Andre.</p>

De finska kaléromerna har levt i Sverige och Finland i nästan 500 år. Trots den långa närvaron är romer fortfarande en segregerad, marginaliserad och diskriminerad grupp i samhället. På grund av den omfattande diskrimineringen döljer många romer sitt ursprung, men de finska kaléromerna gör tvärtom. De är stolta över sitt ursprung och synliggör sin tillhörighet genom att använda traditionella kläder. Syftet med uppsatsen är att i första hand förstå hur omfattande diskriminering och varaktigt utanförskap kan kombineras med stolthet. Därav följer frågor om hur man hanterar diskriminering, hur gruppen kan hålla ihop efter 500 år och var man finner kraft till att vara stolt. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med två finska romer som syftar till att förstå individens upplevelse av vad det innebär att vara finsk rom i samhället idag. En kortare gruppintervju är också utförd med fem svenska äldre män för att få en indikation på vilka stereotypa föreställningar det finns om romer. Uppsatsen kommer att visa hur stolthet möjliggörs genom bibehållen distans till den stigmatiserande i kombination med ohotade sociala band till den grupp man vill tillhöra. Den kommer också att visa hur diskriminering och stigmatisering påverkar självbild, distans, kategorier och fördomar i en cirkelrörelse som bidrar till att förstärka diskrimineringens konsekvenser. Vidare kommer jag att visa hur de traditionella kläderna fungerar både som ett sätt att distansera sig från och närma sig Den Andre. Slutligen åskådliggörs vilka positioner främlingen kan ha i förhållande till majoritetssamhället, där den mest dynamiska positionen är Balanskonstnärens eftersom han lyckas bibehålla närheten till sin egen grupp, samtidigt som han möter Den Andre.

The field of the social economy and of the work integration social enterprises (WISE) in particular, is for many a more or less unknown area. Unlike ordinary enterprises the WISE's are different due to their aim of integrating disadvantaged people through work. In comparison with other small enterprises earlier research has shown that the WISE's are dealing with challenges regarding recruitment, participation, leadership, sustainable business ideas but above all, the access to funding. The purpose of this essay has therefore been to examine and analyze the financial situation of eight WISE's located in the Stockholm County. The results indicate that half of the enterprises perceive their economic situation as very unstable and as an obstacle to their further development. This perception seems to be more common among the younger enterprises which have not differentiated their businesses activities enough, which results in a greater reliance of the purchases of the public sector. The studied WISE's express a desire to reduce their dependence on the revenues from the public sector by increasing the revenues from other business activities, but this is something that has been proven to be both difficult and time consuming. In line with e.g. age, business maturation, expanded areas of business activities and increased knowledge, more funding opportunities seems to occur. A vast majority of the enterprises have a negative attitude towards external funding in terms of external equity capital, due to its presumable intrusion on the determination of the company. The field which WISE's are operating in is undoubtedly an important socioeconomic area since they react to one of the society’s most prominent problems; people in exclusion and all the problems the exclusion causes. The analysis of the examined enterprise's funding opportunities and its consequences are the main contributions of this essay as well as the further suggestions on how the WISE's financial situation can be improved.