Jag vill genom denna undersökning om återanpassning ta reda på hur situationen ser ut för personer som har kommit i kontakt med en ideell hjälporganisation med avsikt att lämna sina gamla liv bakom sig och påbörja en laglydig livsstil. Syftet med denna studie är således att ta reda på vilka faktorer som kan tänkas vara av betydelse för individer som ska återanpassas till samhället efter tidigare fängelsevistelser. Till min hjälp har jag haft kontakt med medlemmar ur två av KRIS (Kri-minellas Revansch i Samhället) lokalföreningar. Min frågeställning lyder: Vilken betydelse för de före detta kriminella har KRIS i återanpassningen till samhället?Den valda metoden för denna undersökning är kvalitativa intervjuer med fem medlemmar ur KRIS. Intervjuerna har handlat om föreningens betydelse för intervjudeltagarna med avseende på områden som jag utifrån tidigare forskning har identifierat som relevanta för en individs återanpassning; sysselsättning, socialt kontaktnät, boende och fritid. De teorier som används för att analysera inter-vjuernas innehåll är Travis Hirschis teori om sociala band och Howard, S. Beckers stämplingsteori.Resultaten visar att KRIS har varit och är väldigt betydelsefulla för sina medlemmar i deras integre-ring in i samhället, men att intervjudeltagarna upplever hjälpen de får på olika sätt. Samtliga med-lemmar har fått någon form av heltidssysselsättning genom föreningen. Medlemmarnas upplevelser av sysselsättningens betydelse varierar från att innebära en mjukstart inför sökande av ”vanliga” arbeten till en vilja att jobba kvar och vidareutvecklas inom föreningen. Den sociala gemenskapen inom KRIS som grundar sig på medlemmars gemensamma erfarenheter vad gäller brott och droger upplevs mestadels som något positivt då det finns ett behov av att kunna samtala med någon förstå-ende om de svåra stunderna i livet. Vidare kan man se starka känslomässiga band mellan medlem-marna. De har varandra som förebilder och stöttar varandra i strävan efter förändring. Beträffande medlemmarnas bostadssituation har KRIS inte spelat någon större roll. Intervjudeltagarna har på egen hand lyckats ordna en fast bostad där de trivs, men de är medvetna om att föreningen ställer upp om det behövs. Angående fritidens betydelse visar intervjudeltagarna en stark vilja att vara del-aktiga i de aktiviteter som anordnas genom KRIS. Känslan att kunna träffa andra människor och visa omgivningen att de är motiverade till förändring är mycket påtaglig. Genom ovanstående om-råden har KRIS ökat styrkan i de sociala banden hos medlemmarna och jag tolkar det som att de har kommit en bra bit på vägen i att återta en plats i samhället.

Denna litteraturstudie behandlar användandet av sport som medel för att bekämpa ungdomsbrottsligheten. Fyra centrala frågeställningar eller teman diskuteras. Studien försöker (1) ta reda på om det verkligen är brottsförebyggande för ungdomar att sporta och (2) ge exempel på hur det i så fall kan verkapreventivt att utöva idrotterna. Därutöver strävar studien efter att (3) identifiera sportens möjliga roll i brottspreventionen, i samhällets generella prevention men även rollen för enskilda ungdomsgrupper. Till sist undersöks (4) om det går att hitta några sporttyper som är särskilt intressanta ur brottspreventionens synvinkeleftersom begreppet sport innehåller många olikartade grenar. Resultaten visar sammanfattat att bevisen är bristande i frågan om det är preventivt för ungdomaratt delta. Samband mellan deltagande och minskande kriminalitet går att finna men det är tveksamt om det enbart kan tillskrivas sportens förtjänster. Vilka sätt sportsdeltagande kan verka brottspreventivt på har besvarats med socialabandteorin och rutinaktivitetsteorin och resultaten föreslår att sporten kan förebygga genom att hålla ungdomarna upptagna och borta från riskmiljöer ochfrestande situationer, eller genom att stärka relationerna och tillhörigheten till samhället. Sportens roll är som komplement till andra personutvecklande program – ensamt kan idrotten inte minska brottsligheten. Vidare visar studien i frågan om rollen att ungdomsgrupper som pojkar och personer från lägre klasser påverkas mer, och att man med sporten möjligtvis kan rikta in sig på sådana grupper. Inga sporttyper som är extra brottspreventiva går att urskilja helt, men det finnsmönster hur sporterna bör vara utifrån vilken målgrupp man riktar sig mot.

Cannabis use is illegal according to swedish drugpolicy. Self-reported data shows that cannabis is the most common drug used by adolescents in Sweden. Among results from previous studies several findings indicate a strong correlation between cannabis use during adolscence and failure in school, poor parental ties and criminal behaviour. This study used a school-based sample of adolescents in Stockholm. The main focus of this study was to examine if social factors linked to Hirschi's social bonding theory affect if adolescents used cannabis. Results from a logistic regression analysis partly supported Hirschi's theory. The results suggested that cigarettesmoking and alcohol intoxication are the two strongest factors which affect if adolescents use cannabis. Findings also indicated that young cannabis users tend to have friends who use illegal drugs. / Att bruka cannabis är illegalt enligt svensk narkotikapolitik. Självrapporterad data visar att cannabis är det mest vanliga narkotikaklassade preparatet som används bland ungdomar i Sverige. Av tidigare studier indikerar resultat att det finns ett samband mellan cannabisbruk i ungdomen och misslyckand i skolan, svag anknytning till föräldrar och brottsligt beteende. Denna studie använde ett skolbaserat urval av ungdomar i Stockholms stad. Huvudfokus i studien var att undersöka om faktorer, kopplade till Hirschis sociala bandteori, påverkar om ungdomar använder cannabis. Resultat från en logistisk regressionsanalys gav delvis stöd åt Hirschis teori. Resultaten indikerar att rökning av tobak och berusningsdrickande är de faktorer som mest påverkar att ungdomar använder cannabis. Resultaten indikerar också på att unga som använt cannabis tenderar att ha vänner som använder illegala narkotiska preparat.