Background: Small- and medium- sized businesses have during a long time had difficulties in raising long-term funding from external financiers, a reason for this is that these companies may have more information about their own business than the bank has. One way to reduce this problem is to hire a certified public auditor or a certified accounting consultant. Much has changed in recent years in the accounting profession. Mandatory audit has been abolished for small- and medium-sized businesses, which has led to major changes. Auditors are now not mandatory for these companies, which opens up the market for accounting consultant´s. The certified accounting consultant´s role has become more extensive. The auditor and the accounting consultant’s roles will converge more and more in the future.  Problem: What is the importance of certified public auditors compared to certified accounting consultant´s for the banks when granting loans to small- and medium- sized businesses in Sweden?  Purpose: The purpose of this paper is to describe from the bank’s perspective the importance of certified p ublic auditors compared to certified accounting consultant´s when granting loans to small- and medium- sized businesses. The aim is also to identify and analyze the similarities and diffrences between the importance of certified public auditors and certified accounting consultant´s when granting loans and identify the reasons for this. We also want to contribute with a model to explain the similarities and differences in the importance of certified public auditors and certified accounting consultants.  Method: The study is based on previous research and has an abductive approach. The study has also adopted a qualitative approach in the form of eight interviews with bank officers. The sample of respondents included experienced bank officers from well known banks in Sweden.   Results and conclusion: The study confirms that banks still prefer an auditors report to secure that facts and figures are correct. But lately banks have increasingly opened up to accepting the reports from a certified accounting consultant. This development has started by banks accepting accounting consultants work concerning small and uncomplicated companies. But banks still see an auditors report as a reliable and decisive security stamp. We will propose that our study shows that the role of accounting consultant will be and even are being modernized and developed in order to be a more effective complement to an auditors report. That will give all parties a win – win situation. / Bakgrund: Små- och medelstora företag har länge haft problem med att anskaffa långsiktig finansiering från externa finansiärer. En orsak till detta är att dessa företag kan ha mer information om verksamheten än vad banken har. Detta problem kan lösas eller i vart fall minskas genom att anlita en auktoriserad revisor eller en auktoriserad redovisningskonsult. Mycket har förändrats de senaste åren inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för små- och medelstora företag, vilket lett till stora omställningar. Revisorerna är nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Den auktoriserade redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Den auktoriserade revisorns respektive auktoriserade redovisningskonsultens roller kommer närma sig varandra mer och mer i framtiden.   Problem: Vilken betydelse har auktoriserade revisorer jämfört med auktoriserade redovisningskonsulter för bankers kreditgivning till små- och medelstora företag i Sverige?   Syfte: Syftet med dennna uppsats är att ur bankens perspektiv beskriva betydelsen av auktoriserade revisoret jämfört med auktoriserade redovisningskonsulter vid kreditgivning till små- och medelstora företag. Syftet är även att identifiera och analysera likheter och skillnader mellan auktoriserade revisorer och auktoriserade redovisningskonsulters betydelse vid kreditgivning samt identifiera orsakerna till detta. Vi vill även bidra med en modell för att förklara likheter och skillnader i betydelsen av auktoriserade revisorer respektive auktoriserade redovisningskonsulter. Metod: Studien har utgått från tidigare forskning och har en abduktiv ansats. Studien har vidare antagit en kvalitativ metod i form av åtta intervjuer mer kreditgivare. I urvalet av respondenter ingår erfarna kreditgivare från erkända banker i Sverige.   Resultat och slutsats: Studien visar att bankerna i stor omfattning står kvar i revisorstanken men har alltmer öppnat sig för det arbete en redovisningskonsult utför. Anledningen till detta är att revisoryrket i allmänhet är mer känt och revisorn ses som en slags garanti för att företagets redovisning sköts korrekt. Det gör att majoriteten av respondenterna ser revisorn som en trygghetsstämpel. En annan slutsats är att varken bankerna eller revisorerna har påverkats nämnvärt av revisionspliktens avskaffande och att alla respondenter ser positivt på avskaffandet. Men för att detta ska säkerställas har vi i vår studie funnit att redovisningskonsultens yreksroll bör utvecklas eller moderniseras för att på ett bättre sätt komplettera och ansluta verksamheten till revisionsfunktionen. Vi har även sett en tendens att det inte ställs olika krav på om företaget har revisor eller redovisningskonsult utan det är samma kriterier som gäller för alla mindre företag när de lämnar in en kreditansökan.

De senaste åren har bankerna genomgått en hastig digital förändring och utvecklingen har inneburit stora omställningar, inte minst för bankernas privatkunder. Framväxten av flertalet nya elektroniska tjänster har inneburit stora förändringar inom finansbranschen. Privatkunder anammar dock denna nya teknik i olika takt, vilket har föranlett intresset att utföra denna studie där vi vill undersöka hur användande av självserviceteknik påverkas av olika aspekter av kundernas tekniknivå.Med detta som bakgrund genomfördes vår studie utifrån följande problemformulering: ”Hur kan svenska banker öka användandet av sina digitala banktjänster bland privatkunder?” Vi har använt oss av tidigare forskning och teorier om teknikberedskap, innovationsanammning, teknikacceptans samt tjänstemarknadsföring, och med hjälp av en kvantitativ studie undersökt hur dessa påverkar användandet av självserviceteknik, (SST) som är kärnan i denna studie.Då vi har undersökt privata bankkunder så har dessa varit grunden i vår kvantitativa undersökning där datainsamlingen skedde via en Webbenkät som besvarats av 185 respondenter. Utifrån enkätsvaren har vi gjort omfattande statistiska och deskriptiva analyser, samt grupperat olika respondenter efter olika faktorer såsom ålder, olika användarkombinationer, inställning till risk, förändring och inflytande, och liknande. För dessa olika grupperingar har vi sedan analyserat skillnader i användande av digitala banktjänster. Genom flertalet statistiska tester och analyser där bland annat chi-två-tester och regressionsanalyser använts har vi funnit förklaringsgrader, och signifikanta variabler utifrån enkätsvaren, som vi med hjälp av korstabeller använt till fler och djupare analyser.Det resultat och slutsatser som studien visar på är att informationsnivån hos bankkunder är för låg för vissa banktjänster, och att denna bör höjas då den har direkt betydelse för anammande av digitala tjänster. Bankerna bör fysiskt demonstrera sina banktjänster på kontoren, samt känna av varje enskild kund, och sälja in tjänsterna på rätt sätt till olika slags kunder, då dessa anammar tekniken i olika takt. Vi har kategoriserat respondenter utifrån studiens teori, och inom dessa grupperingar visat på skillnader i användande av digitala banktjänster.

No description available.

No description available.

Det har gått tre år sedan revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag. Kraven för frivillig revision är högst tre anställda, balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor och en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor. Aktiebolag som uppfyller minst två av tre kriterier under två räkenskapsår i följd har då möjligheten att välja bort revisorn. Detta innebär att de aktiebolag som väljer bort revisorn samtidigt väljer bort den externa parten som ska säkerställa kvalitén i årsredovisningen. En kvalitetsstämpel som används ofta gentemot banker och leverantörer vid kreditbedömning. Studien har två syften, först att säkerställa om de bolag som valt att inte längre använda sig av en revisor inte längre får lån och två att se vilka alternativa faktorer som bankerna använder sig av i sin bedömning av dessa bolag. Uppsatsen har gjorts utifrån en kvalitativ undersökning där fem banktjänstemän samt ALMI – företagspartners har intervjuats. Resultatet av denna uppsats visar inga tydliga tecken på att avskaffandet av revisionsplikten har påverkats småbolags lånemöjligheter. Bankerna tittar på andra faktorer vid kreditbedömning av en kund.

No abstract available. / Thesis (MBA)-University of KwaZulu-Natal, 2006.

Syfte med denna studie var att undersöka arbetsmotivation ur ett chefs- och medarbetarperspektiv i en av Sveriges storbanker. Till följd av den tekniska utvecklingen och ökade konkurrensen från omvärlden har arbetsförhållandena för de anställda på Sveriges arbetsmarknad förändrats. Färre medarbetare känner sig motiverade i sitt arbete på grund av det allt hårdare arbetsklimatet. En kvalitativ studie genomfördes på Svenska Handelsbanken. Totalt genomfördes 12 kvalitativa intervjuer med chefer och medarbetare på två kundkontor i Stockholmsområdet och på Handelsbankens huvudkontor. Med hjälp av Frederick Herzbergs tvåfaktorteori, Vrooms förväntansteori och målsättningsteorin har medarbetarnas och chefernas syn på motivation tolkats. Den insamlade empirin visar att de motivationsfaktorer som har en betydande inverkan på motivationen enligt medarbetarna är chefens roll, eget ansvar, en trivsam arbetsmiljö och gemenskap samt lön. Motivationsarbetet går enligt cheferna bland annat ut på att vara närvarande och uppmärksamma sina medarbetare genom att ge feedback och beröm. Det är även viktigt att chefen sätter upp tydliga riktlinjer och mål utan att styra arbetet för mycket för att skapa rätt förutsättningar för medarbetarna. Genom organisationens decentraliserade organisations- och beslutsuppbyggnad får medarbetarna mer ansvar, tillit och förtroende från organisationen vilket har en positiv påverkan motivationen. Det gick slutligen att se att det finns en överensstämmelse mellan medarbetarna, cheferna och organisationens syn på motivationen i arbetet.

No description available.

This research analyzes the relationship between company performance and image and whether it has an impact on loyalty. Using a quasi-experimental model based on established research in consumer attitude formation and brand relationship marketing, the thesis rejects the popular notion that individual signals sent by companies affect consumer loyalty directly. Rather, this thesis demonstrates that the effects of image and performance and their impact on consumer attitudes do have an effect on consumer trust and perceived value, which are primary drivers of loyalty. This research suggests that while singular incidents are not enough to alter consumer loyalty, over time the impact of these signals may carry over through trust and value. Meanwhile, marketing managers should focus on activities that foster trust and value as opposed to positive brand image.

Under de senaste åren har teknologiska förändringar medfört att banker ändrat utformningen av sina tjänster. Pengar har digitaliserats och individer har minskat användningen av kontanter. Flera banker har avvecklat den manuella kontanthanteringen över disk och erbjuder kunderna alternativa tjänster som exempelvis internetbank och kontokort. En del upplever nytta och nöje med tjänsterna, medan andra möts av svårigheter som gör att de inte använder dem. När en bank genomgår förändringar är det viktigt den tar hänsyn till kunderna för att behålla dem vilket leder oss in på studiens problemformulering: Hur ska en bank hantera sina kunder när organisationen avvecklar den manuella kontanthanteringen över disk och erbjuder alternativa tjänster? Huvudsyfte är att, genom en studie av Swedbank, skapa förståelse för hur relationen mellan bank och kund påverkas av förändringarna. För att sedan ge rekommendationer till banker som avvecklar den manuella kontanthanteringen. Delsyftet är att få förståelse för hur kunderna uppfattar Swedbanks beslut att avveckla den manuella kontanthanteringen över disk och hur dem upplever de alternativa tjänsterna som banken erbjuder.    Studien har genomförts från bankens perspektiv med en kvalitativ metod och har en kombination av induktivt och deduktivt angreppsätt. Den teoretiska referensramen består av två teorier om individens acceptans till teknologi (TAM och UTAUT) och teori om relationsmarknadsföring (RM) och kundstrategi (CRM) för att skapa kundlojalitet.  Baserat på ett strategiskt urval har bankkunder som inte använder internetbanken eller kontokortet intervjuats.   Genom det empiriska materialet kategoriseras kunder i grupper beroende på vilka hinder som de upplever med tjänsterna. Slutsatserna visar att kunder upplever främst psykologiska och funktionella hinder för att börja använda internetbanken eller kontokortet. Risk och säkerhet visade sig vara viktiga aspekter för att kunder ska börja använda internetbanken och kontokortet. Bankerna bör först identifiera vilka hinder som kunderna upplever och även hur lönsamma kunderna är och sedan utföra olika kundstrategier för att dämpa upplevda motstånd och stärka relationen mellan bank och kund. Beroende på kundens lönsamhet skapar en bank strategier för att öka användandet, som i sin tur skapar lojala kunder som upplever förtroende som bidrar till långsiktigt lönsamma kunder som använder bankernas tjänster.