Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagoger uppfattar sin roll vad det gäller att skapa goda relationer till barn och deras föräldrar samt den kvarvarande barngruppens betydelse under den föräldraaktiva introduktionen i förskolan. Studien utgår från två frågeställningar som handlar om hur pedagoger uttrycker sin relationsskapande roll och hur de uttrycker den kvarvarande barngruppens roll vid föräldraaktiv introduktion. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras tankar och erfarenheter kring hur de skapar tillitsfulla relationer under den korta introduktionprocessen samt tankar kring den kvarvarande barngruppens bemötande av nya familjer. Resultatet analyserades utifrån anknytningsteoretiskt perspektiv och utifrån tidigare forskning. I resultat framträder betydelsen av att skapa förtroendefulla relationer till föräldrar och där olika pedagogpositioner växte fram. Resultat visar att centrala delar för att skapa relation till barnet handlar om att vara lyhörd, vikten av att tillgodose barnets basbehov, att medvetet utgå från barnets intresse för att skapa kontakt och anpassa miljön efter barnet och vilken pedagogisk närvaro som är av betydelse. I resultat presenteras också att den kvarvarande barngruppen ses som förebilder för nya familjer gällande rutinsituationer och förmedlande av redan existerande normsystem, trots delvis mindre positiva reaktioner. Genom pedagogers interaktion med kvarvarande barngruppen, och kvaliteten i denna, tycks det ske en tyst kommunikation och förståelse för det nya barnet i fråga om hur väl pedagogen kan fungera som en trygg bas.