Syftet med denna studie är att ur professionellas perspektiv undersöka digitaliserad kommersiell sexuell exploateringen av barn och unga samt hur olika aktörer arbetar för att förebygga och bekämpa förekomsten. Det framkommer vid tidigare forskning att internet och digitaliseringens utveckling påverkar hur kommersiell sexuell exploatering ser ut idag. Vidare framkommer det att begrepp förändras kontinuerligt och därmed förändrar normaliseringen av fenomen som definierar barnsexhandel. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsintervju där intervjuer skett med yrkesprofessionella som arbetar med barn och unga utsatta för barnsexhandel. Genom denna metod har vi fått en större kunskap om fenomenet samt hur det preventiva arbetet ser ut i Norrbottens län samt generellt i Sverige. Resultatet utmynnar i ett mångfaktoriellt perspektiv, där ingen enskild faktor visar på varför barn och unga utsätts för digitaliserad kommersiellsexuell exploatering. Resultatet visar även att det föreligger svårigheter att arbeta preventivt mellan myndigheter samt inom myndigheter där bland annat internet och dess anonymisering påverkar möjligheten att lokalisera utsatta barn och unga.

<p>Turistbranschen växer i takt med globaliseringen och har idag utvecklats till en av de mest lönsamma ekonomiska inkomstkällorna i världen. I dess kölvatten växer också den internationella barnsexhandeln. Denna uppsats fokuserar på barnsexturism och förutsättningarna att ställa en förövare inför rätta i Sverige och Kambodja, ett sändar- respektive mottagarland.</p><p>Sedan den extraterritoriella lagstiftningen infördes i Sverige 1962 har vi haft tre rättsfall på området. Den nya sexualbrottslagstiftningen från 2005 har inte tillämpats i något av fallen. Bevissvårigheter utgör det största hindret mot lagföring av barnsexturister. Några av de åtgärdsförslag som framförts är en separat extraterritoriell lagstiftning som riktar sig särskilt mot sexualbrott begångna mot barn i utlandet.</p><p>   I Kambodja är rättsreglerna på området mycket otydliga. Det största hindret mot lagföring är dock den omfattande korruptionen. Aktörer inom frivilligsektorn har en viktig roll i rättssystemet och utför i flera avseenden polisens arbete. Resurser från sändarlandet, exempelvis i form av sambandsmän, är av stor betydelse för lagföring av utländska förövare.</p><p> </p>

Turistbranschen växer i takt med globaliseringen och har idag utvecklats till en av de mest lönsamma ekonomiska inkomstkällorna i världen. I dess kölvatten växer också den internationella barnsexhandeln. Denna uppsats fokuserar på barnsexturism och förutsättningarna att ställa en förövare inför rätta i Sverige och Kambodja, ett sändar- respektive mottagarland. Sedan den extraterritoriella lagstiftningen infördes i Sverige 1962 har vi haft tre rättsfall på området. Den nya sexualbrottslagstiftningen från 2005 har inte tillämpats i något av fallen. Bevissvårigheter utgör det största hindret mot lagföring av barnsexturister. Några av de åtgärdsförslag som framförts är en separat extraterritoriell lagstiftning som riktar sig särskilt mot sexualbrott begångna mot barn i utlandet.    I Kambodja är rättsreglerna på området mycket otydliga. Det största hindret mot lagföring är dock den omfattande korruptionen. Aktörer inom frivilligsektorn har en viktig roll i rättssystemet och utför i flera avseenden polisens arbete. Resurser från sändarlandet, exempelvis i form av sambandsmän, är av stor betydelse för lagföring av utländska förövare.