Prostitution har haft en lång historia i Sverige och har under de senaste 20 åren haft en drastisk förändring på grund av den svenska modellens lagstiftning att enbart kriminalisera köparen av sexuella tjänster. Vi har på grund av detta varit intresserade i hur arbetet med prostitution ser ut. Studiens syfte har varit att undersöka hur olika organisationer arbetar med prostitution och upplever sexköpslagen, samt vilka faktorer de anser påverkar prostituerade kvinnors in- respektive utväg ur prostitution. Våra frågeställningar i denna studie har varit, (1) Hur ser organisationers arbete ut med prostitution? (2) Hur upplever organisationer som bekämpar prostitution lagstiftningen i förhållande till arbetet? (3) Vilka faktorer påverkar inträdet respektive utträdet i prostitution enligt organisationerna? För att besvara dessa frågor har denna studie utgått ifrån en kvalitativ metod där intervjuer utförts med fyra olika organisationer. Organisationernas arbete kan sammanfattas i att de utför stödsamtal till de prostituerade och har även en positiv syn på lagstiftningen då de uppgett att den främjar deras arbete. Resultatet påvisar även organisationernas syn på de prostituerade och de olika faktorerna till att kvinnor väljer att ta sig in eller ut ur prostitution. I slutdiskussionen så har vi diskuterat vårt resultat i samband med våra valda teorier, tidigare forskning och litteraturstudier. / Prostitution has had a long history in Sweden and has during the past 20 years had a drastic change because of the Swedish model legislation that aims at criminalizing the buyer of sexual services. In this context, we have been interested in the social work on prostitution and its potential changes in terms of organization. The purpose of the study has therefore been to focus on how different organizations work with prostitution, how they experience the legislation and what factors the organizations consider to influence the women’s entry and exit from prostitution. Our questions in this study have been, (1) How do organizations work with prostitution? (2) How do organizations that fight against prostitution experience the actual legal dispositions in relation to their work? (3) What factors influence the entry and exit into prostitution according to the organizations? In order to answer these questions, this study has been based on a qualitative method in which interviews were conducted with four different organizations. The organizations work can be summarized in that they carry out counseling to the prostitutes and also have a positive view of the legislation because it supports their work. The result also demonstrates the organization's view on the prostitutes and the different factors that lead to the process of entering or exiting the role of prostitution. In the final discussion we have discussed our results in connection with our chosen theories, previous research and literature studies.

Syftet med studien är att kritiskt undersöka diskurserna kring sugardating och de diskursiva framställningarna av sugardaters på Flashback Forum, utifrån diskursernas återspegling av ojämlika genus- och maktförhållanden. Studien utforskar även den tvetydiga kopplingen mellan sugardating och prostitution på onlineforumet. Denna kvalitativa studie har sitt avstamp i en feministisk kritisk diskursanalys som har varit studiens teoretiska och metodologiska ramverk. Resultatet av studien visar att sugardating huvudsakligen framställs som ett ömsesidigt arrangemang som baseras på jämlika och fria villkor. Dock begränsas detta när sugarbabies underförstått förväntas gå med på sex. En feministisk analys inspirerad av radikalfeministisk teoribildning samt begreppet postfeminism ger dessutom kopplingen mellan sugardating och prostitution en dubbel tvetydighet. Slutligen diskuterar studien hur de positiva framställningarna av sugardating kan påverka nyfikna personer till ett eventuellt inträde. / The purpose of this study is to critically examine the discourses of sugardating and the discursive representations of sugardaters on Flashback Forum, based on how they reflect unequal gender- and power relations. The study also explores the ambiguous connection between sugardating and prostitution on the online forum. This qualitative study is based on a feminist critical discourse analysis as a theoretical and methodological framework. The findings show that sugardating is mainly represented as an arrangement based on equal and free terms. However, this is obscured when sugarbabies are implicitly expected to comply with sex. In addition, a feminist analysis inspired by radical feminist theory as well as the notion of postfeminism highlights how the link between sugardating and prostitution implies an ambiguity in a double sense. Finally, it is discussed how the positive representations of sugardating might affect curious readers to consider entering sugardating.

Sugardejting inbegriper organiserad dejting där äldre personer ersätter unga för romantiskt umgänge genom pengar eller gåvor. I Sverige har fenomenet uppmärksammats på senare år och polisen jämställer förfarandet med prostitution då de uppger att sex är en del i byteshandeln. Enligt forskning rörande liknande fenomen beskrivs kontakt med socialtjänst, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och utanförskap som riskfaktorer för erfarenheter av sex mot ersättning. Unga placerade vid hem för vård och boende uppfyller inte sällan de ovan nämnda riskfaktorerna, varför det är intressant att undersöka anställdas förståelse om fenomenet. Studien syftar till att undersöka förståelsen för sugardejting hos anställda vid dessa boenden. Beskrivningen av vad sugardejting är varierar beroende på avsändare, varför en socialkonstruktionistisk ansats användes för att nå kunskap om vilken konstruktion de anställda likställer sugardejting med samt intersektionalitet för att analysera hur de anställda föreställer sig sugarbabyn. Kvalitativa intervjuer med sex intervjupersoner från två boenden i Uppsala län genomfördes. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultaten visar att fenomenet sugardejting i sig inte var vidare känt hos personalen, även om mekanismerna i stor utsträckning återfanns i tidigare erfarenheter. Förståelsen för sugardejting antogs av intervjupersonerna vara svag hos de unga boende, deras utsatthet antogs förstärkas genom könstillhörighet, funktion och klass. Information om sugardejting förstärkte personalens oro kring de ungas möjliga bristande förmåga i att genomskåda hur fenomenet presenteras kommersiellt samt risk att relativisera förfarandet. Inget systematiskt arbete fanns implementerat på HVB hemmen för att upptäcka sugardejting. De unga själva förväntades initiera samtal om sex, relationer och eventuella problem rörande detsamma. Samtidigt uppgav personalen att de unga troligen inte förstod riskerna med, och möjliga konsekvenser av, sugardejting. Samtliga av de intervjuade efterfrågade ökad kunskap i ämnet.

Syftet med denna studie är att ur professionellas perspektiv undersöka digitaliserad kommersiell sexuell exploateringen av barn och unga samt hur olika aktörer arbetar för att förebygga och bekämpa förekomsten. Det framkommer vid tidigare forskning att internet och digitaliseringens utveckling påverkar hur kommersiell sexuell exploatering ser ut idag. Vidare framkommer det att begrepp förändras kontinuerligt och därmed förändrar normaliseringen av fenomen som definierar barnsexhandel. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsintervju där intervjuer skett med yrkesprofessionella som arbetar med barn och unga utsatta för barnsexhandel. Genom denna metod har vi fått en större kunskap om fenomenet samt hur det preventiva arbetet ser ut i Norrbottens län samt generellt i Sverige. Resultatet utmynnar i ett mångfaktoriellt perspektiv, där ingen enskild faktor visar på varför barn och unga utsätts för digitaliserad kommersiellsexuell exploatering. Resultatet visar även att det föreligger svårigheter att arbeta preventivt mellan myndigheter samt inom myndigheter där bland annat internet och dess anonymisering påverkar möjligheten att lokalisera utsatta barn och unga.

Hallengren, L. Sugardaddies – en kvalitativ studie om erfarenheter av sugardating. Examensarbete i sexologi 30 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, institutionen för socialt arbete, sexologi, 2019. Syftet med studien är att undersöka mäns erfarenheter av sugardating i rollen som sugardaddy. Mer specifikt syftar studien till att belysa deras syn på sugardating i relation till kön och makt. Materialinsamlingen består av fem semistrukturerade intervjuer med män som har erfarenhet av sugardating i form av att vara sugardaddy. Studien bygger på kvalitativ metod och det insamlade materialet har transkriberats, tematiserats och analyserats. Det teoretiska ramverket tar sin utgångspunkt i postmodernismen och det senmoderna samhällets snabbt föränderliga karaktär med fokus på intimitet och kommers. Det finns ingen överensstämmande samhällelig bild av fenomenet sugardating och beskrivningarna av det går isär. Medan vissa aktörer menar att det handlar om prostitution menar andra att det bör definieras som relation och den sammantagna bilden positionerar sugardating i gråzonen mellan dessa två. På gråzonsskalan mellan relation och prostitution så kan vi inom sugardating med största sannolikhet hitta både socialt accepterade former av det och samhälleligt kriminaliserade former av det. De huvudsakliga resultaten i denna studie visar på att det hos informanterna finns en ambition att inom sugardatingkonceptet skapa långvariga relationer som bygger på ömsesidighet och frivillighet där båda parter får ut vad de önskar av relationen. Det handlar om att ha en relation där förutsättningarna är överenskomna sedan innan och där parterna är aktiva i förhandlingen för att få sina individuella önskemål tillgodosedda. För några handlar det om att ha en okomplicerad relation där man kan lägga energi på de positiva aspekterna av att vara med en annan människa, för någon annan handlar det om att få vara sexuellt och relationellt med personer som är yngre än en själv. Oavsett anledning till att engagera sig i sugardatingrelationer så förhåller sig informanterna till samhälleliga normer i hur de förstår och reflekterar kring sina erfarenheter. De strukturella förutsättningarna och samhällets normer påverkar hur informanterna förstår sina erfarenheter på individuell, relationell och kontextuell nivå. / Hallengren, L. Sugardaddies – a qualitative study on experiences of sugardating. Master in sexology 30 hp. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Social science: Sexology, 2019. The purpose of the study is to investigate men's experiences of sugar dating in the role of sugar daddy. More specifically, the study aims to shed light on their views on sugar dating in relation to gender and power. The material collection consists of five semi-structured interviews with men who have experience of sugar dating in the role of being a sugar daddy. The study is based on qualitative method and the collected material has been thematised and analyzed. The theoretical framework is based on postmodernism and the rapidly changing nature of late modern society with focus on intimacy and commerce. There is no consistent social picture of the phenomenon sugar dating and the descriptions of it are disintegrating. While some actors think it is about prostitution, others think it should be defined as a relationship and the overall picture positions sugar dating in the gray zone between these two. Within this gray zone between relationship and prostitution, we can most likely find both socially accepted forms of sugar dating and criminalized forms of it. The main results of this study show that there is an ambition among the informants to create long-term consensual and unforced relationships, in which both parties get what they want from the relationship. It is about having a relationship where the conditions have been agreed upon before and where the parties are active in the negotiation in order to fulfill their individual wishes. For some, it's about having an uncomplicated relationship where you can put energy on the positive aspects of being with another person, for someone else it's about being sexual and relational with people younger than yourself. Whatever the reason for engaging in sugary dating relationships, informants relate to societal norms in how they understand and reflect on their experiences. The structural conditions and societal norms influence how informants understand their experiences on an individual, relational and contextual level.