Depression och ångestsyndrom hör till de vanligaste psykiska sjukdomarna och medför stora aktivitetsbegränsningar inom arbete, fritid och personlig vård. Trots det finns det få litteraturstudier om arbetsterapeutiska interventioner för denna målgrupp. Syftet var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner för vuxna personer med depression eller ångestsyndrom. En systematisk litteraturstudie genomfördes i Pubmed, PsycInfo, Scopus och Cinahl. Arton artiklar inkluderades. Artiklarna analyserades med stöd av Friberg (2012). Tre huvudteman identifierades: 1) Att hjälpa klienterna få ökad insikt om sin livssituation, 2) Att lära klienten hantera och förebygga symtom och 3) Aktivitet som medel i interventionen. Resultatet har betydelse för hur arbetsterapeuter kan välja, kommunicera och genomföra interventioner samt för framtida forskning. Betydelsen av val av behandlingsstrategier i interventionerna diskuterades också. / Depression and anxiety disorders are among the most common mental disorders and lead to serious activity limitations in work, leisure and self-care.  In spite of this, there are few systematic reviews on occupational therapy interventions for this client group. The study aim was to describe occupational therapy interventions for adults with depression or anxiety disorders. A systematic review was conducted in Pubmed, PsycInfo, Scopus and Cinahl. Eighteen articles were included. The articles were analyzed in accordance with Friberg (2012). Three main themes were identified: 1) To help clients gain insight into their life situation, 2) To teach clients how to manage and prevent symptoms, and 3) Occupation as means in the intervention. The findings have implications for how therapists can choose, communicate and carry out interventions as well as for future research. The importance of therapeutic strategies in the interventions was also discussed.

Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva knäfunktionen och idrottsdeltagandet hos bollsportsutövare på elitnivå som drabbats av korsbandsskada, med fokus på skillnader mellan de som genomgått operation och de som valt konservativ behandling. För att besvara syftet användes tre frågeställningar. En syftade till att svara på om det fanns skillnader i knäfunktionen hos de som blir opererade och de som genomgått konservativ behandling. De två andra frågeställningarna fokuserade på om bollsportsutövarna kom tillbaka på samma nivå som innan skadan, gällande båda behandlingsmetoderna. Den systematiska artikelsökningen utfördes i två databaser, MEDline och PubMed, där utfallet blev 11 inkluderade artiklar. Några av inklusionskriterierna var att artiklarna skulle innehålla bollsportsutövare på elitnivå som haft en korsbandsskada och genomgått antingen operation eller konservativ behandling. Innehållet analyserades genom granskningsmallar och riktlinjer för kvalitetsgranskning. Resultatet visade att knäfunktionen skiljde sig mellan opererade och konservativt behandlade bollsportsutövare på elitnivå. I uppföljningsstudier 1-2 år efter behandling visade denna litteraturöversikts resultat att de konservativt behandlade har bättre knäfunktion än de opererade. Vid längre uppföljningar (>2 år) visade däremot resultaten på att de opererade elitidrottarna har bättre knästabilitet än de konservativt behandlade. Gällande återgång till idrott kom bollsportsutövarna på elitnivå tillbaka till samma nivå som innan skadan både efter operation och konservativ behandling. Slutsatsen blev att det inte fanns någon betydande skillnad mellan opererade och konservativt behandlade elitidrottare gällande återgång till idrott och knäfunktion. Med kunskapen som denna litteraturöversikt har bidragit med, bör det finnas större förtroende för konservativ behandling.