Inom storskalig stadsutveckling handskas planerare och exploatörer med planerings- och genomförandefaser som är långa och tidskrävande. Det innebär att samhällets ideal eller teknik kan ha förändrats under tiden. Vidare anses hållbarhet som kontextberoende eftersom olika städer och länder står inför olika utmaningar kopplat till hållbarhet. Således menar litteraturen att det inte finns en gemensam lösning för vad som skapar en hållbar stadsdel. Därmed är det intressant att studera hur planeringen av hållbara stadsutvecklingsprojekt kan främjas, i stället för att studera vilken teknik eller ideal som är mest hållbart inom stadsutvecklingen. Det studerade stadsutvecklingsområdet konverterar ett gammalt industriområde till en levande stadsmiljö med en hållbarhetsambition. Tolv personer med olika roller inom hållbar stadsutveckling djupintervjuades för studien. Nio aktörer som är involverade i planeringen av stadsutvecklingsprojektet, samt tre aktörer sakkunniga inom ämnet byggnadsvård, återbruk och återanvändning. Resultatet pekar på att projektet har under planeringsskedet använt planprogrammet som en nulägesbeskrivning. Det innebär att de inte har ritat upp en slutprodukt som sedan ska byggas om 10 år. Vidare har det även tagit tid att inventera platsen för att identifiera vad som är hållbart i det specifika projektet. De har inte använt referensprojekt, de har försökt förstå för vem platsen är till för och vad värdet i det specifika projektet kan vara.  Återbruk och återanvändning visade sig vara just det mest hållbara i projektet. Det beskrivs som projektets värde ur olika perspektiv. En historisk och kulturell dimension, estetisk dimension såväl som ekonomisk och ekologisk dimension. Det innebär att projektet kan ha en ekonomisk kalkyl som tar in dessa värden. Ytterligare en aspekt som identifierades utefter empirin var att det är viktigt att de människor som arbetar i projektet har förståelse för dessa värden. Det skapades genom att bearbeta fram verktyg för att alla i projektet kan förstå värdet. Slutsatsen pekar därmed på att stadsutvecklingsprojektet med en hållbarhetsdimension har arbetat ur ett värdeperspektiv.  Genom att förhålla sig till det som redan finns på platsen har värden skapats som annars inte är möjligt i obebyggda områden. De har tagit tid för att bearbeta och analysera både platsen, affärsupplägg som såväl organisatoriska förutsättningar. Stadsplanering bör därmed sikta på att skapa en flexibel planering som är robust för framtida förändringar för att lyckas med att skapa hållbara stadsutvecklingsprojekt. / In large-scale urban development projects, planners and developers deal with planning and implementation phases that are long and time-consuming. This means that ideals in the society and technology change meantime. Furthermore, sustainability is considered context-dependent because different cities and countries face different challenges linked to sustainability. Thus, the literature suggests that there is no common solution for what creates a sustainable city, it is interesting to study how the planning of sustainable urban development projects can be promoted, instead of studying which technology or ideal is the most sustainable in urban development. The studied urban development project transforms an old industrial area into a living urban environment with a sustainability ambition. Twelve people with different roles in sustainable urban development were interviewed. Nine actors involved in the planning of the urban development project, as well as three actors who are experts in the subject of building maintenance, recycling, and reuse. The result indicates that the project has, during the planning phase, used the planning program as a description of the current situation. This means that a final product that will then be built in 10 years has not been drawn up in detail. Furthermore, it has also taken time to invent the site to identify what is sustainable in the specific project. They haven´t used reference project; they have tried to understand who the site is for and what the value in that specific project might be. Reuse and recycle proved to be precisely the most sustainable in the project. It is described as the value of the project from different perspectives. A historical and cultural dimension, architectural dimension as well as economic and ecological dimension. This means that the project can have economical calculation that takes these values into account. Another aspect identified from the empirical work; it is important that people working in the project understand these values. Whitin the project they develop tools so that everyone in the project can understand the values. The conclusion thus points to the fact that the urban development project with a sustainability dimension has worked from a value perspective. By relating to what already exists on the site, values have been created that are otherwise not possible in undeveloped areas. They took time to process and analyse, both the location, the business plan as well as the organizational conditions. Urban planning should therefore aim to create flexible planning that is robust to future changes to succeed in creating sustainable urban development projects.