Sweden’s national goal to have all vehicles to be zero emission vehicles by year 2030 puts high demands on the infrastructure of alternative fuels. Most cities in developed countries already have a working infrastructure for conventional fuels that has been planned with regard to its unique conditions, such as traffic and population density. These conditions of a city are surely not going to change even if every car was replaced by a zero emission vehicle. Today’s infrastructure for conventional fuels is therefore suitable also for alternative fuels. Electric vehicles on the other hand takes much more time to reload than it takes to refuel a normal car, which makes service stations less suitable locations for charging them. Electric vehicles’ relatively short range (150-600 km) will most probably not affect how a city’s inhabitants move within the city. In this master thesis the existing infrastructure for both conventional and alternative fuels for public consumption is analyzed, with the purpose to improve its accessibility. The thesis is supposed to facilitate the Municipality of Luleå’s planning before establishing new service stations. The method results in a couple of proposed areas that would benefit the fuel accessibility the most, both to its citizens and to commuters of other cities. Keywords: fuel, gas station, Network Analyst / Sveriges mål om att alla fordon ska vara fossiloberoende år 2030 ställer höga krav på infrastrukturen för alternativa drivmedel. De flesta städer i utvecklade länder har redan en infrastruktur för konventionella drivmedel som är planerad utifrån stadens unika förutsättningar, så som trafik och invånartäthet. Dessa förutsättningar kan man med säkerhet anta kvarstår även om alla dagens bilar byttes ut mot fossiloberoende bilar. Dagens infrastruktur för konventionella drivmedel är därför även lämplig för alternativa drivmedel. Elbilar däremot tar mycket längre tid att ladda än det tar att tanka en vanlig bil, och därför är drivmedelsanläggningar inte den bäst lämpade platsen för laddningsstationer för elbilar. Elbilarnas förhållandevis korta räckvidd (150-600 km) kommer säkerligen inte att påverka hur en stads invånare rör sig genom staden. I det här examensarbetet analyseras den befintliga strukturen för både konventionella och alternativa drivmedel för publik konsumtion, med syftet att förbättra dess tillgänglighet. Arbetet ska underlätta för Luleå kommun i sitt planeringsarbete inför nya etableringar av drivmedelsanläggningar. Metoden leder till förslag på områden som bäst hade ökat tillgängligheten till drivmedel för både stadens invånare och pendlare från andra städer. Sökord: bensinstation, drivmedel, Network Analyst

This project is based on the studies we made of Eskilstuna's countryside. Engines and mechanics are a recurring interest among the population in Eskilstuna. At the same time, petrol prices are becoming more expensive and the transition to electric power is starting to pick up speed, which is positive in many ways. Working with machines and vehicles is a part of the culture in the countryside. Today, however, this phenomenon is not seen as frequently as before. This is partly because today's cars and tools look different. Frankly, today's mechanics look different and use completely different tools. You do not need forearms that look like logs, or a plethora of different keys and tools, nor do you need to have that extreme habit of mechanics. Today it is also about computer skills and being technically savvy. We have an extremely high level of technology in our things. Computerisation has struck with full force. For better or worse. Our things have become safer and friendlier to our surroundings, but also more complicated. About a 15-minute drive west of Eskilstuna along road 230 is what in the 1960s was a farmhouse but which has been transformed into what today looks like a dump site for  scrap. A group of innovative car enthusiasts from Eskilstuna's countryside see here an opportunity to create a modern workshop to be able to build, repair and maintain electric cars and tools. At the same time, the building also contributes with premises that will support the local population in their everyday lives. The idea is that the building will function as an accelerator to handle the challenges that the transition to electric power entails with a focus on re-use and community, which will also be reflected in the building's simple but flexible structure. / Det här projektet är baserat på de analyser vi gjort av Eskilstunas landsbygd. Motorer och mekanik är ett återkommande intresse bland befolkningen i Eskilstuna. Samtidigt blir bensinpriserna dyrare och övergången till eldrivet börjar ta fart vilket på många sätt är positivt. Att meka med maskiner och fordon är en del av kulturen på landsbygden. Idag så ser man dock inte detta fenomen lika frekvent som förr. Det handlar dels om att dagens bilar och verktyg ser annorlunda ut. Vill man hårdra det så ser dagens mekaniker annorlunda ut och använder sig av helt andra verktyg. Det behövs inte underarmar som ser ut som stockar, eller en uppsjö av olika nycklar och verktyg och man behöver heller inte ha den där extrema vanan av mekanik. Idag handlar det också om datavana och att vara tekniskt insatt. Vi har extremt mycket teknik i våra saker.  Datoriseringen har slagit med full kraft. På gott och ont. Våra saker har blivit säkrare och vänligare mot vår omgivning, men även mer komplicerade. Ungefär 15 minuters bilresa väster om Eskilstuna längs med väg 230 ligger vad som på 60-talet var en bondgård men som förvandlats till vad som idag liknar en dump-plats för gammalt skrot.   En grupp nytänkande bil-entusiaster från Eskilstunas landsbygd ser här en möjlighet till att skapa en modern verkstad för att kunna bygga, reparera och underhålla elektriska bilar och verktyg. Samtidigt bidrar också byggnaden med lokaler som ska stödja lokalbefolkningen i sin vardag.   Tanken är att byggnaden ska fungera som en accelerator för att hantera dem utmaningar som övergången till el-drivet för med sig med fokus på återbruk och gemenskap vilket också ska speglas i byggnadens simpla men flexibla struktur.

En av de vanligaste föroreningarna i mark och grundvatten är aromatiska kolvä- ten såsom bensen, toluen, etylbensen och xylener. Dessa härstammar från ex. ben- sin och har läckt ut till omgivande miljö från drivmedelsanläggningar. I stället för schaktning och bortforsling av de förorenade jordmassorna som mest förekom- mande ex situ-saneringsmetod behövs mer forskning kring in situ-saneringsmetoder där föroreningen alltså kan angripas på plats. I denna rapport undersöks förhöjd biologisk nedbrytning genom att redogöra för de önskvärda (bio)kemiska reak- tionerna i marken, de parametrar som styr den biologiska nedbrytningen samt huruvida dessa parametrars inverkan har kunnat påvisas i tre stycken fallstu- dier där in situ-sanering utförts vid drivmedelsanläggningar. Studien kommer fram till ett antal primära (ursprungliga) variabler såsom föroreningen i fråga, jordtätheten och klimatet, samt ett antal sekundära (förändringsbara) variabler såsom oxidationsmedlet, mikroorganismerna, näringsämnena och markvattnet. Dessa presenterades sedan i en schematisk skiss som visar hur de växelverkar med parametrarna för optimal biologisk nedbrytning, vilka visade sig ha vissa optimala värden. Dessa konstaterades vara föroreningshalten (<5-10 viktprocent torr jord), pH-värdet (6-9), temperaturen (20-35◦C), vattenmättnaden (40-80%), syrehalten (> 2 500 viktprocent kolväten), C:N:P-kvoten (100:10:1) samt koncent- rationen mikroorganismer (> 103 CFU/ml). När de olika parametrarnas inverkan  i fallstudierna undersöktes kunde slutsatsen dras att det skulle behövas ytterliga- re data och mätningar vid varje sanering för att kunna garantera att parametrarna varit inom sina respektive optimala värden. / One of the many goals for a sustainable living and a healthy environment is the reduction of toxic substances in soil and groundwater. Within this ambit, one of the most common pollutants is aromatic hydrocarbons such as benzene, tolue- ne, ethylbenzene and xylenes (BTEX) which are spread from e.g. filling stations for fuel as they are constituents of petrol. These are volatile and can constitute a risk for humans and the environment as they percolate through the soil and groundwater resources as well as can exfiltrate from the ground to surrounding buildings and pollute the indoor air. Once these pollutants are present in the soil, the site needs to be remediated, something which is mainly done ex situ by exca- vating the polluted masses to be sent to a treatment facility. An alternative to this is in situ remediation where the pollution can be treated without being excavated and thus having a smaller impact on the environment.  In this report, one of these techniques called enhanced biodegradation was studied, which implies the application of oxidisers to faciliate microbial activities. It investigated (1) how this remediation technique works and what (bio)chemical reactions are desired in the soil; (2) what are the principal parameters that enable this remediation process and how do they interact with the surrounding factors, and (3) whether the impact of these parameters can be estimated in three case studies where this technique has been used. The three case studies were filling stations located in Sweden, having similar pollutants and geology, and two diffe- rent oxidisers had been used.  The study resulted in the identification of a number of primary (initial) varia- bles such as the pollutant characteristics, the soil density and the climate; as well as a number of secodnary (modifiable) variables such as the oxidiser, microorga- nisms, nutrients and soil moisture. These were then presented in a scheme which shows how their interactions with the parameters for optimal biodegradation. Each parameter was found to have a certain optimum such as the concentration of hydrocarbons (<5-10 mass percent of the dry soil) , pH value (6-9), tempe- rature (20-35◦C), soil water saturation (40-80%), oxygen concentration (> 2,500 mass percent of the hydrocarbons), C:N:P ratio (100:10:1) as well as concentration of microorganisms (> 103 CFU/ml). A negative correlation could be identified between the soil density and the oxygen concentration in the soil, as well as a po- sitive correlation between the soil water saturation in the and the soil moisture, alternatively additional water via irrigation. The impact of each parameter in the case studies of in situ remediation was assessed and the it could be concluded that they would need additional data and measurements for most parameters in order to guarantee that they are within the respective optima.