Det primära syftet med den här studien är att ta reda på om bildkomposition har en betydande roll i den visuella gestaltningen av karaktärers emotioner. Studien grundas i en kvantitativt riktad komparativ analys som tittar på hur bildkompositionen används som förstärkande medel för den visuella gestaltningen av huvudkaraktärens emotioner och emotionella tillstånd i den svenska filmen Låt den rätte komma in jämfört med den amerikanska versionen av samma berättelse Let me in. Med fokus på de fyra sekvenserna i berättelsen där huvudkaraktären blir utsatt för mobbning. Resultatet visar på att det finns tydliga samband mellan bildkompositionen och den visuella gestaltningen av emotion i båda filmerna. Den svenska versionen visar dock på ett mer gediget bildspråk som skapar fler intressanta associationer mellan bildkompositionen och karaktärens emotioner än den amerikanska versionen. Således blev slutsatsen att bildkomposition är en berättarkomponent som innehar en viktig roll i filmens funktion att beröra.

En spelfilm berättas med hjälp av ljud och bild. Bilden är en form av kommunikation som likt ett vanligt språk är uppbyggt med regler. Dessa regler används för att hjälpa publiken att tolka bilden och kallas för berättarkomponenter. Denna uppsats bidrar till en djupare förståelse för tre av dessa berättarkomponenter: bildkomposition, bildutsnitt och kamerarörelser. Med hjälp av teorin analyseras och jämförs bildspråket i två filmer baserade på samma roman av Stig Larsson. Dessa två filmer är producerade i två olika filmkulturer. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur bilden används för att förstärka narrativet i långfilm. Filmerna som har analyserats är The girl with the dragon tattoo som har producerats av den amerikanska filmkulturen. Den andra filmen är Män som hatar kvinnor som är producerad av den svenska filmkulturen. Resultaten av analyserna har sedan jämförts för att ta reda på om det finns någon skillnad i bildspråket mellan kulturerna. Uppsatsen visar att båda filmerna tillämpar reglerna på ett liknande sätt men att bildspråket anpassas till hur historien berättas.