Arbetet med livshistoria används i vård av personer med demenssjukdom för att personerna inte ska tappa bort sig själva allt eftersom demenssjukdomen fortskrider. Personer med demenssjukdom är i behov av en så personcentrerad vård som möjligt och livshistoria är ett verktyg som kan användas för att personalen lättare ska kunna bemöta personen utifrån behov och önskningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser och erfarenheter hos personer med demenssjukdom, vårdpersonal samt nära anhöriga vid användande av livshistoria. Metoden är en allmän litteraturstudie och sammanlagt har nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats tolkats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet sammanställdes i tre kategorier: Livshistoria synliggör och bekräftar identiteten hos personer med demenssjukdom, Livshistoria förbättrar kommunikation och samspel och Livshistoria är utmanande att tillämpa i omvårdnaden. Kommunikation och samspel förbättras då den berättade historien ger en ökad förståelse för de beteenden som demenssjukdomen skapar och personer med demenssjukdom får glädje av att berätta sin historia. Det är en utmaning att tillämpa livshistoria i omvårdnaden sett från alla informanter i studiens perspektiv. Arbete med livshistoria uppfattas på olika sätt och just därför ser innehållet olika ut, tiden till att använda livshistoria varierar och anhörigas roll i upprättandet kan förtydligas. / Life story work is a method used in care of people with dementia that assist these people from losing them selves while the disease progresses. People with dementia are in the need for an as person centred care as possible and life story is a tool that can be used by staff to better treat the persons needs and desires. The aim of the study was to describe experiences from the point of view of people with dementia, caregivers and close relatives while using life story work. The method used is a general literature review and a total of nine scientific articles with a qualitative method was read with content analysis. The result was put together in three categories: Life story confirms the identity of people with dementia, Life story improves comunnication and interplay and Life story is challenging to apply to care. Communication and interplay improves because the told story increases the staffs understanding of the behaviours that the disease creates and people with dementia are happy to tell their story. It is a challenge to apply life story to care according to all informants in the study. Life story work is perceived in different ways that results in different contents, a mix of time to use lifes story and close relatives part in establishing the life story can be questioned.