En familjeåterförening kan ske för sökande och anknytningspersoner genom att erhålla ett uppehållstillstånd i enlighet med vad som stadgas i bland annat 5 kap. 3 § Utlänningslagen (2005:716, UtlL). Enligt 5 kap. 3 a § 2 p. UtlL kan även ett uppehållstillstånd erhållas och därigenom en familjeåterförening genomföras om den sökande och anknytningspersonen har ett särskilt beroendeförhållande som gör att de har svårt att leva utan varandra. En förälder i hemlandet som har sitt barn i Sverige kan ofta konstateras ha ett sådant särskilt beroendeförhållande som bestämmelsen syftar på. Det har dock i praxis utvecklats att detta beroendeförhållande kan brytas. Brutet blir beroendeförhållandet bland annat om föräldern tidigare medgett att barnet ska åka till Sverige utan hen, eller om föräldern varit med och planerat resan till sitt barn, trots att föräldern inte själv ska åka med. Migrationsöverdomstolen (MiÖD) har i dessa fall ansetts att föräldrarnas handlande gjort att de bevisat att de inte haft svårt att leva utan sina barn, och därmed brutit det särskilda beroendeförhållandet. Då ett särskilt beroendeförhållande ska gälla åt två håll kan därför inte föräldern erhålla ett uppehållstillstånd, och barnet kan därför inte återförenas med sin förälder. Detta arbete har utrett denna bestämmelse och praxis angående ett brutet beroendeförhållande, och bland annat undersökt huruvida denna bestämmelse och praxis stämmer överens med barnkonventionen och andra barnrättsliga rättskällor. Då barnet inte kan återförenas med sin förälder på grund av något som föräldern gjort, har det i uppsatsen konstaterats att beslut som innebär att en förälder inte kan erhålla ett uppehållstillstånd på grund av ett brutet beroendeförhållande, åsidosätter vissa artiklar i barnkonventionen som Sverige är obligerade att följa då detta är svensk lag. Att se på ett brutet beroendeförhållande utifrån ett barnrättsligt perspektiv stärker redogörelsen för att dessa beslut åsidosätter vissa artiklar i barnkonventionen, då ett barn blir lidande av att denne inte kan återförenas med sin förälder. Migrationsverket och MiÖD har därför handlat felaktigt vid beslutet om att anse att ett brutet beroendeförhållande innebär att ett uppehållstillstånd inte kan utdelas då barnets åsikt och barnets bästa inte tagits hänsyn till i den utsträckningen det bör i enlighet med artikel 3, 10 och 12 i barnkonventionen. Barnets synpunkter och uppfattning har inte tillmätts betydelse i frågan, vilket bland annat är varför ett brutet beroendeförhållande strider mot bestämmelserna i barnkonventionen.

I dagens allt mer komplexa företagsklimat har vikten av en integrerad Supply Chain blivit allt viktigare vilket bidragit till ökat behov av integrationen inom och mellan företag. För ökad integration inom Supply Chain kan automatiserad informationsdelning användas och ett vanligt förekommande informationsdelningssystem är Electronic Data Interchange (EDI) som integrerar två företagspartners affärssystem med varandra. Den automatiska informationsdelningen bidrar bland annat till reducerad manuell administrering, minskade transaktionskostnader och mer korrekt informationsdelning mellan företag. Medelstora företag har en avgörande och viktig funktion inom dagens ekonomi, inte minst på grund av de arbetstillfällen medelstora företag genererar utan även deras betydelse för företagsutvecklingen inom Sverige. Vi har funnit medelstora företag intressanta att undersöka på grund av deras betydelse inom samhället och har i denna studie undersökt på vilka grunder svenska medelstora tillverkningsföretag inom B2B väljer att implementera EDI för ökad integration inom Supply Chain. Syftet har varit att genom en praktisk studie ifrågasätta tidigare forskningsresultat inom området samt undersöka hur skillnader i beroendeförhållande varierar mellan medelstora företag och deras företagspartners och hur det påverkar valet att implementera EDI. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer på sex stycken svenska medelstora tillverkningsföretag, två stycken systemleverantörer av EDI samt en professor inom området Supply Chain Management.   Studiens resultat visar att beslut hos medelstora företag att implementera EDI främst grundar sig på extern påtryckning från större företagspartners. Dessutom visar studiens resultat på avsaknad av strategiska avsikter vid implementeringen av EDI hos medelstora företag samt att implementeringen av EDI sker på relativt få interna grunder såsom minskade administrativa arbetsuppgifter. För att medelstora företag fortsatt ska vara konkurrenskraftiga på den globala och konkurrensutsatta marknaden måste medelstora företag förstå deras position inom Supply Chain och hur de bör verka för att uppnå en effektiv integration inom Supply Chain med hjälp av EDI. Vår studie har dock visat att implementeringen av EDI genererar nytta hos båda företagspartnerna som integreras med varandra men att beslut om integration hos de undersökta medelstora företagen inte grundats på interna beslut. Detta leder till att beslut om implementering av EDI inte behandlas på strategisk nivå inom medelstora företag. För att medelstora företag fortsatt ska vara konkurrenskraftiga på den globala marknaden bör beslut om implementering av EDI ske på lednings- och chefsnivå för att medelstora företag ska kunna ta del av de strategiska fördelar som EDI kan generera.

Objective: The objective is to examine if long terms of payment are created because of a perceived zero-sum game in the cash-to-cash cycles between companies. The study will also examine if dependence effects the dependent companies Cash-to-Cash-cycle because of long terms of payment. Scientific method: The study uses a qualitative and a quantitative method, where primary data is collected from semi-structured interviews. Additional primary data is collected from an unstructured interview with an expert in the field of which is examined. Additional data has been collected from the studied companies’ annual reports. Theoretical references: The primary theory has been Game theory, where the researchers have used this theory to analyze the behaviors of the companies. This theory has been reinforced by the theory Pareto efficiency to help analyze the strategy which gives the highest net-outcome. The theory Cash-to- Cash has also been a focal point in the study, which has been used in concert with Supply chain finance and Supply chain management. This has been done to be able to further analyze the behaviors of the companies and the cooperation in the “supply chain”. Result: The result shows that there seems to exist a perceived zero-sum game in the cash-to-cash cycles between companies. The consequence of this is that the companies in a dominant position use a strategy that prolongs payables outstanding and shortens accounts receivables. This in turn prolongs the cash-to- cash cycles for the dominant companies suppliers. Focus to improve the Cash-to-Cash-cycles for both companies is very small or non-existent. The authors want to emphasize that additional research is needed within this area, where other contributing factors can be effecting the company’s decisions. / Syfte: Studien syftar till att undersöka om ofördelaktiga betalningsvillkor skapas på grund av ett uppfattat nollsummespel inom Cash-to-Cash-cykler mellan företag. Studien syftar även till att undersöka om beroendeförhållanden påverkar beroende aktörers Cash-to-Cash-cykel på grund av ofördelaktiga betalningsvillkor. Metod: Studien använde en metodtriangulering, där primärdata samlades in via semistrukturerade intervjuer. Ytterligare primärdata samlades in via en ostrukturerad intervju med en expert inom området. Slutligen har data samlats in angående intervjuobjektens årsredovisning. Teoretisk referensram: Den primära teorin har varit Game theory, där forskarna använt teorin för att kunna analysera aktörernas beteenden. Denna teori har förstärkts av ytterligare teorier såsom Paretooptimalitet som hjälper att analysera utfall som ger högst möjlig nytta. Teorier angående Cash-to-Cash har även de varit centrala i arbetet som har kopplats till Supply chain management samt Supply chain finance för att ytterligare kunna analysera beteenden och data angående samarbeten i kedjor av aktörer. Resultat: Resultatet visar att det verkar finnas ett uppfattat nollsummespel inom cash-to-cash-cykeln mellan företagen. Detta leder till att aktörer med maktpositioner utgår från en strategi som innebär att förlänga betaltiderna för leverantörer, som då förlänger leverantörernas Cash-to-Cash-cykel. Fokus på att förbättra Cash-to-Cash-cyklerna mellan företagen är väldigt liten eller obefintlig. Författarna vill dock tydliggöra att ytterligare forskning kring ämnet behövs för att kunna säkerställa resultatet, då andra faktorer kan ha påverkat aktörernas beslut och beteenden.