Mission command is broadly known and used in military organisations all over the world, and a lot of research has been done about its practical use in different nations armed forces. Although mission command is widely used and well-spoken for, its usage in a naval context is practically unresearched.This despite the difference in the environment between the armed forces that situate on land, and the navy that operate at sea. A ship must always adapt to the ever-changing environment that is the sea. Furthermore, the sea poses a series of threats that the navy must manage in peacetime as well as wartime. These threat scan be fires and water breakage which puts a lot of pressure on the crew that needs to handle these by themselves without being able to rely on any other support. This paper examines how and when mission command is used onboard the Swedish navy’s vessels and if there is a discrepancy of using mission command between leaders and type of activities. This is examined by a questionnaire study that has been answered by 44 officers and junior NCO’s thatserve in the Swedish navy. The result shows that mission command is practised to different extents and differentiate between officers, senior NCO’s and junior NCO’s. It was also shown that mission command is practised depending on type of military activity.

Intern radiokommunikation ombord på fartyg är viktigt för att höja effektiviteten på arbetet samt säkerheten under dagliga operationer. Brister i den interna radiokommunikationen kan leda till allt från irritation till storskaliga olyckor. Syftet med detta arbete är därför att ta reda på vilka lösningar som finns ombord på fartygen idag, både tekniska och fartygens egna lösningar, för att förbättra den interna radiokommunikationen. Ambitionen är att fartygen ska kunna lära sig av varandra och på så sätt göra kommunikationen effektivare. För att undersöka det så har en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer används för att intervjua sjömän som arbetar på fartyg ägda av svenska rederier med multikulturell besättning. Studien fann att det inte är tekniken som är problemet och att samtliga fartyg upplever att de har godtagbar kommunikation ombord men det saknas vilja och tid till att förbättra den. Resultatet visar också på en okunskap om vikten av att följa arbetsspråket och därför bör inställningen förändras för att en förbättring av radiokommunikationen ska kunna ske. / Internal radio communication onboard ships is vital in order to increase the efficiency and security during daily operations. Lack of efficient internal radio communication can result in irritation among the crew all the way to severe accidents. The purpose of this paper is to find out what is being done onboard ships today, both technical and shipboard inventions, in order to improve the internal radio communication. Our ambition is for ships to be able to share knowledge among each other in order to improve internal communication. In order to examine this, seafarers with background in the Swedish fleet working with a multicultural crew have been interviewed using a qualitative study. A semi structured interview has been used in order to conduct this study. The results concluded that the technical solutions are not the root cause and that all ships feel they have adequate communication but a lack of will and time leads to no improvement. The results also show a lack of knowledge about the importance of following the working language and therefore the mindset regarding internal communication should change in order to improve radio communication onboard.

Växa Sverige is one of Sweden's largest associations working towards sustainable, profitable and competitive agricultural production. In Sweden, there is a requirement for all cattle to be registered with the CDB and all events related to each animal have to be reported. Växa provides an application, MinGård, where farmers can register their herds, cattle and associated events. MinGård needs a new, more modern interface focusing on accessibility. Currently, the application is only adapted for computers, with accessibility issues. It needs to be usable by everyone, on all different devices. Växa is not going to use the whole application, they will only use it as an inspiration for a new interface. Hence only test data is used in the application. The application is developed using React, TypeScript, and Bootstrap for frontend and Laravel for backend with an API and a MySQL database is used for data storage. The web application includes functions for authentication, user registration, user login, viewing the user's herds and animals, fetching and reporting events related to the animals in the herd, viewing details about a specific animal and associated events and from the detailed view of an animal, browsing through all animals in the herd. Logged-in users can change account details such as name and email address and upload pictures of themselves and their animals. The result of the project is a new interface for MinGård that has been tested, validates correctly and meets the accessibility requirements for public services. The application is accessible to everyone, usable on all devices and browsers. Växa can use prototypes and the application for inspiration in developing a new version of MinGård. / Växa Sverige är en av Sveriges största husdjursföreningar som jobbar för en hållbar, lönsam och konkurrenskraftig lantbruksproduktion. I Sverige finns det krav på att all nötkreatur ska registreras hos CDB och att alla händelser för varje djur rapporteras. Växa tillhandahåller en applikation, MinGård där lantbrukare kan registrera sina besättningar, djur (nötkreatur) och tillhörande händelser. MinGård behöver ett nytt, modernare gränssnitt som fokuserar på tillgänglighet. Idag är applikationen endast anpassad för datorer och det finns brister i tillgängligheten. Den behöver kunna användas av alla, från alla olika enheter. Växa kommer inte att använda applikationen utan vill endast ha inspiration till ett nytt gränssnitt och därför används endast testdata i applikationen. Applikationen utvecklas med React, TypeScript och Bootstrap för frontend och Laravel för backend med API och en MySQL-databas som datalagringskälla. Webbapplikationen innehåller funktioner för autentisering, registrera användare, logga in användare, se användarens besättningar och djur, hämta och rapportera händelser kopplade till djuren i besättningen, se detaljer om ett specifikt djur och tillhörande händelser samt att från detaljnivå kunna bläddra mellan alla djur i besättningen. Inloggade användare kan dessutom ändra kontouppgifter såsom namn och mejladress och ladda upp bilder på användaren och djur. Resultatet av projektet är ett nytt gränssnitt till MinGård som har testats, validerar korrekt och följer de tillgänglighetskrav som finns för offentlig service. Applikationen är tillgänglig för alla, kan användas på alla enheter och i olika webbläsare. Växa kan använda prototyper och applikation för inspiration vid utveckling av en ny version av MinGård.

Det finns en utvecklingsriktning inom sjöfartsbranschen mot autonoma fartyg. Hur stor andel av alla fartyg som kommer vara autonoma vet man inte i dagsläget. Utgångspunkten för studien var att det kommer bli en blandning mellan autonoma och bemannade fartyg ute till havs. Studien ville ta reda på hur aktiva sjöbefäl skulle förhålla sig om de möter ett autonomt fartyg med utgångspunkt från dagens sjövägsregler. Vidare skulle studien undersöka om respondenterna ansåg att reglerna måste anpassas för autonoma fartyg. En kvalitativ metod valdes och genomfördes med standardiserade frågor. Slutsatsen är att sjövägsreglerna är komplexa på grund av dess uppbyggnad. Det går att bryta mot bestämmelserna, men samtidigt är det möjligt att följa dem. Bakgrunden till respondenternas resonemang går att hitta i tidigare forskning där det finns ett samband mellan människa och maskin. Om människan har begränsad information om ett system desto lägre förtroende har människan för det systemet. Efter alla intervjuer kom det fram att respondenterna är för en ändring av sjövägsreglerna. Den regeländringen som var mest uppenbar, var en ändring av definitionerna på grund av att de vill ha information om att det fartyg det möter är autonomt. / There is a direction of development in the shipping industry towards autonomous vessels. How many autonomous vessels there will be at sea is currently unknown. The idea for the study was that it will be a mix between autonomous and manned vessels at sea. The study wanted to find out how active maritime officers would act if they met an autonomous vessel based on today’s regulations for preventing collisions at sea (Colregs). Furthermore, the study would investigate whether respondents felt that the rules had to be reformed for autonomous vessels. A qualitative method was selected and implemented with standardized questions. The conclusion was that the sea route rules are complex due to its structure. It is possible to violate the rules, but at the same time it is possible to follow them. The background to the respondent’s thoughts can be found in previous research where there is a connection between man and machine. If the person has limited information about a system, the less trust the person has for that system. After all the interviews were done it was revealed that the respondents agreed for a change in the Colregs. The most obvious rule change was a change in the definitions because they wanted information that the ship it encountered was autonomous.