Denna kandidatuppsats utreder om eller till vilken grad museibesökare kan avgöra om eller när utställningsföremål utsatts för ingrepp eller vårdåtgärder. Sådana åtgärder kan vara stora, så som renovering eller försiktiga, t. ex. konservering. Valet av undersökningsområde kommer sig av egna undringar kring sådana frågor om vårdåtgärder av föremål i utställningar, och en saknad av upplysningar i samband med utställningar som kan svara på sådana frågor. Uppsatsen grundar sig i frågorna kan, eller hur väl, museibesökare avgöra eller utröna vårdåtgärder och materiell autenticitet av museiföremål? och finns intresse hos museibesökare för redovisning av vårdåtgärder och materiell autenticitet, i utställningar eller annorstädes? Frågorna undersöks med en enkätundersökning bestående av en skriftlig enkät med tillhörande bilder på museiföremål. Enkäten rör museibesökares uppfattning av museiföremålens skick och orsaker till dessa, skickens autenticitet, vikten av att påtala när ändringar till skick gjorts samt besökares intresse av att lära sig om ovanstående företeelser. Analys av enkätsvaren visade att hälften av informanterna hade ensidig föreställning av föremålsvård som bestående antingen bara av aktiva vårdåtgärder så som ingrepp av olika slag eller bara av passiva vårdåtgärder så som begränsad användning och god förvaring. Dessa föreställningar skulle kunna balanseras och nyanseras genom redovisning av museiföremåls vårdåtgärder och utlärning av föremålsvård, något som en majoritet av informanterna också uttryckte intresse för. En drivande faktor i denna kandidatuppsats har varit förhoppningen att en diskussion kring redovisning av vårdåtgärder ska främja en diskussion kring museers uppfattade position som absolut kunskapsauktoritet, historiens många tolkningsmöjligheter till trots. / This thesis investigates if or to which degree museum visitors can determine if or when exhibition objects have been subjected to intervention or maintenance measures. Such measures could be vaste, for example a renovation, or careful, such as preventive conservation. The choice for area of investigation is a result of my own musings to such questions about maintenance measures of objects in exhibitions, and a percieved lack of information in conjunction with exhibits which can answer such questions. The thesis is based in the questions can, or how well can, museum visitors determine or deduce maintenance measures and material authenticity of museum objects? and do museum visitors have any interest in presentation of maintenance measures and material authenticity, in exhibits or elsewhere? The questions are investigated by way of survey, comprised of a written questionnaire with accompanying pictures of museums objects. The questionnaire regards museum visitors estimation of the conditions of the museums objects and the causes for these, the authenticity of the objects conditions, the importance of calling attention to deliberate changes to said conditions as well as the visitors interest in learning about all aforementioned occurences. Analysis of the questionnaire showed that half of the informants had a biased, unbalanced conception of object care comprised of either only active maintenance measures such as different kinds of intervention, or of only passive maintenance measures such as limited use or preventive storage. These conceptions could be balanced out and nuanced by presentation of maintenance measures of museum objects and by education in object care, something a majority of the informants also expressed an interest in. A driving force within this thesis has been the hope that a discussion about presentation of maintenance measures will further a discussion about the percieved absolute authority of knowledge of museums, despite history’s vaste possibilities of interpretation.

Denna studie syftar till att skapa en förståelse för de etiska aspekterna gällande digital marknadsföring och besökares framskrivna upplevelser av mörk turism. För att kunna besvara studiens frågeställningar, har en fallstudie gjorts med två fall: Katakomberna i Paris och Benkyrkan i Prag. Dessa har fungerat som statuerande exempel för att ge forskningen konkreta svar för att besvara frågeställningarna: “Vad är kännetecknande för den digitala marknadsföringen hos besöksmålen inom mörk turism?”, “Hur och vad framställs om de mörka besöksmålen utifrån besökarnas egna upplevelser?” samt “Vilka etiska aspekter verkar ha betydande roll i den digitala marknadsföringen av mörk turism och relaterat till besökarnas upplevelser?”.  Studien innehar en fallstudiedesign och grundar sig i en kvalitativ metod där innehållsanalys och text-, och bildanalys har fungerat som underlag för empiriinsamlingen. För att nå den empiri som behövs för att besvara syfte och frågeställningar har vi analyserat turismorganisationers webbsidor, aktörers officiella webbsidor och sociala medier samt besökarnas framskrivna upplevelser i form av bloggar.Studien är uppdelad i en struktur som utgår från mörk turism, där våra tre teman genomgående varit digital marknadsföring, besökares upplevelser och etiska aspekter.  Även det teoretiska ramverket utgår från studiens tre teman kopplade till mörk turism. Både böcker och artiklar har använts för att belysa de viktiga begrepp och attribut som krävs för att sätta sig in i ämnet och därmed få en djupare förståelse och inblick i studien. Några av de begrepp som används genomgående i studien är bland annat nischturism, mörk turism, digital marknadsföring, electrical word-of-mouth och etik.   Det empiriska resultatet påvisar hur marknadsföringen ser ut idag och hur det kan knytas an till besökarnas upplevelser och hur väl det etiska påverkar vad som publiceras. Det är tydligt att den digitala marknadsföringen skiljer sig åt för olika mörka besöksmål men också på olika digitala kanaler. Ett genomgående resultat har också varit att platsens historiska väsen har framhävts både av aktörer och besökare, vilket kan framstå som mer etiskt korrekt. I besökarnas upplevelser skiljer sig det etiska åtagandena åt vilket framgår i hur de väljer att förmedla sina upplevelser i text-, och bildform.  Slutligen kom studien fram till att mörk turism kan vara svårare än andra nischer att marknadsföra och att aktörer här har ett etiskt ansvar gällande budskap och förhållningsregler som bör följas på de mörka platserna. Det kan underlätta om besökarna upprätthåller ett etiskt konsumstionsbeteende. Etiken har en avgörande roll i den digitala marknadsföringen för att besöksmålet ska ses som respektfullt och inte vanära platsen och de människorna som har anknytning till händelserna som skett där. Etisk marknadsföring kan därav vara gynnande för mörk turism.