Denna kandidatuppsats utreder om eller till vilken grad museibesökare kan avgöra om eller när utställningsföremål utsatts för ingrepp eller vårdåtgärder. Sådana åtgärder kan vara stora, så som renovering eller försiktiga, t. ex. konservering. Valet av undersökningsområde kommer sig av egna undringar kring sådana frågor om vårdåtgärder av föremål i utställningar, och en saknad av upplysningar i samband med utställningar som kan svara på sådana frågor. Uppsatsen grundar sig i frågorna kan, eller hur väl, museibesökare avgöra eller utröna vårdåtgärder och materiell autenticitet av museiföremål? och finns intresse hos museibesökare för redovisning av vårdåtgärder och materiell autenticitet, i utställningar eller annorstädes? Frågorna undersöks med en enkätundersökning bestående av en skriftlig enkät med tillhörande bilder på museiföremål. Enkäten rör museibesökares uppfattning av museiföremålens skick och orsaker till dessa, skickens autenticitet, vikten av att påtala när ändringar till skick gjorts samt besökares intresse av att lära sig om ovanstående företeelser. Analys av enkätsvaren visade att hälften av informanterna hade ensidig föreställning av föremålsvård som bestående antingen bara av aktiva vårdåtgärder så som ingrepp av olika slag eller bara av passiva vårdåtgärder så som begränsad användning och god förvaring. Dessa föreställningar skulle kunna balanseras och nyanseras genom redovisning av museiföremåls vårdåtgärder och utlärning av föremålsvård, något som en majoritet av informanterna också uttryckte intresse för. En drivande faktor i denna kandidatuppsats har varit förhoppningen att en diskussion kring redovisning av vårdåtgärder ska främja en diskussion kring museers uppfattade position som absolut kunskapsauktoritet, historiens många tolkningsmöjligheter till trots. / This thesis investigates if or to which degree museum visitors can determine if or when exhibition objects have been subjected to intervention or maintenance measures. Such measures could be vaste, for example a renovation, or careful, such as preventive conservation. The choice for area of investigation is a result of my own musings to such questions about maintenance measures of objects in exhibitions, and a percieved lack of information in conjunction with exhibits which can answer such questions. The thesis is based in the questions can, or how well can, museum visitors determine or deduce maintenance measures and material authenticity of museum objects? and do museum visitors have any interest in presentation of maintenance measures and material authenticity, in exhibits or elsewhere? The questions are investigated by way of survey, comprised of a written questionnaire with accompanying pictures of museums objects. The questionnaire regards museum visitors estimation of the conditions of the museums objects and the causes for these, the authenticity of the objects conditions, the importance of calling attention to deliberate changes to said conditions as well as the visitors interest in learning about all aforementioned occurences. Analysis of the questionnaire showed that half of the informants had a biased, unbalanced conception of object care comprised of either only active maintenance measures such as different kinds of intervention, or of only passive maintenance measures such as limited use or preventive storage. These conceptions could be balanced out and nuanced by presentation of maintenance measures of museum objects and by education in object care, something a majority of the informants also expressed an interest in. A driving force within this thesis has been the hope that a discussion about presentation of maintenance measures will further a discussion about the percieved absolute authority of knowledge of museums, despite history’s vaste possibilities of interpretation.

La mémoire de travail est un composant essentiel de la pensée qui est fortement impliquée dans les apprentissages et la réussite scolaires. Pourtant, elle est rarement étudiée chez l’enfant d’âge préscolaire, du fait notamment d’un manque de paradigmes adaptés. Cette thèse visait donc à étudier le fonctionnement de la mémoire de travail chez cette population, soit entre 2 et 6 ans. Pour cela, deux paradigmes originaux ont été utilisés. Ils ont été conçus pour être proches de situations de jeux, propices à aider le jeune enfant à focaliser son attention sur la tâche. Ainsi, il a tout d’abord été montré que les performances de rappel diminuaient au fil du temps, et ce, même en l’absence de tâche interférente. Les enfants de cette tranche d’âge opèrent donc un maintien passif de l’information, i.e. sans mise en œuvre spontanée de stratégie de maintien de l’information. De plus, le déclin de l’information était similaire au travers de l’âge. Pour la première fois, il a donc été mis en évidence que la vitesse d’oubli de l’information ne variait pas entre 2 et 6 ans. Finalement, aucun de ces deux facteurs, i.e. mise en œuvre de stratégie de maintien de l’information et modification de la vitesse d’oubli de l’information, ne peut être avancé pour expliquer l’augmentation des capacités mémorielles entre 2 et 6 ans. Ensuite, il a été montré que les caractéristiques intrinsèques de la tâche pouvaient conduire à une amélioration des performances de rappel, peut-être par la mise en œuvre d’une stratégie de maintien. Notamment, la réalisation d’une activité motrice, i.e. marche durant le délai de rétention, a permis à ces jeunes enfants de contrecarrer dans une certaine mesure l’oubli temporel de l’information. La mise en œuvre d’une activité motrice, en dirigeant l’attention du jeune enfant vers un indice visuel du but à atteindre, aiderait celui-ci à maintenir le but de la tâche en mémoire. Les ressources attentionnelles ainsi dégagées pourraient être mises au service d’une amélioration des performances de rappel, peut-être par la mise en œuvre d’une stratégie de maintien. / Working memory is an essential component of thought that is highly involved in learning and academic achievement. However, it is rarely studied in preschoolers, mainly because of a lack of suitable paradigms. Therefore, this thesis investigated the functioning of working memory in children between 2 and 6 years. For this purpose, two original paradigms were used. They were designed to be close to game situations which should help young children to focus their attention on the task. Firstly it was shown that the recall performance decreased over time, even in the absence of an interfering task. Children of this age therefore use a passive maintenance, i.e. without spontaneously implementing any strategy of maintenance. Furthermore, the decline of the information was similar through age. For the first time, it has been demonstrated that the rate of information forgetting did not vary between 2 and 6. Finally, none of these two factors, i.e. implementation of a strategy of maintenance and change in the speed of forgetting can explain the increase in memory capacity between 2 and 6 years of age. Secondly, it has been shown that the intrinsic characteristics of the task could lead to improved recall performance, perhaps by inducing a strategy of maintenance. Particularly, the implementation of a motor activity, i.e. walking during the retention period, has enabled these young children to counteract to some extent the temporal decay of information. Then, the implementation of a motor activity, by directing the attention of young children to a visual cue related to the goal of the task, help them to maintain in memory the purpose of the task. Attentional resources could be harnessed to improve performance of recall, perhaps by implementing a retention strategy.