Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska univ., 2002.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2008. / Utgör diss. tillsammmans med författarens licentiatavhandling: Accounting for cooperation : case study of Swedish vertical supply relationships.

<p>Ett företag är i stort behov av tillförlitlig information för att kunna ta effektiva beslut. Information får de flesta företag ifrån deras affärssystem som är verksamhetsövergripande. Vår uppsats handlar om vad som påverkar kvalitén på informationen för besluten i företaget. Syftet med uppsatsen var att undersöka kvalitén på informationen som finns i företagets affärssystem och att analysera hur användbar informationen är som underlag till beslutsfattande. Till största del har vi använt oss av O´Briens (2006) informationskvalitetskub för att undersöka hur bra kvalitén är på informationen till besluten. Metoden vi valde var av kvalitativ ansats där vi utförde en undersökning på Alfa AB. Resultatet från undersökningen visade att informationskvalitén påverkas utifrån kuben som mäter informationen genom tid –, innehåll - och formdimension. Undersökningen på Alfa AB visar till exempel att det är viktigt att man får rätt information med så lite fel som möjligt att företaget har ett affärssystem som klarar av att lagra informationen och att man får informationen i rätt tid för att kunna ta ett bra beslut. En viktig faktor som också spelar in är att man tar hjälp av kollegor som har större erfarenhet och rutin och att kommunikationen fungerar mellan de olika personerna så att beslutet får positivt påverkan på företaget.</p><p>Nyckelord: Affärssystem, Beslutsfattande, Informationskvalité</p>

<p><em>Unconscious Thought Theory</em> (UTT) lär oss att komplexa problem bättre löses   av   omedvetna   processer   än   medvetna.  UTT   är   dock   en   högst kontroversiell teori för beslutsfattande. Det finns delar av tankegångarna kring medvetet och omedvetet tänkande som behöver undersökas djupare. Beslutsfattande baseras exempelvis på information som kodas in genom en aktiv,   medveten   process.   Givetvis   påverkar   kvaliteten   på   inkodningen besluten   oberoende   av   strategi,   men   UTT   antyder   att   strategin   med omedveten  tanke  möjligen  lider mer av  dålig inkodning  än  medveten. I nedanstående   experiment   jämförs   omedvetet   och   direkt   beslutsfattande med avseende på strukturerad och ostrukturerad inkodning. Deltagare som kombinerade   omedvetet   tänkande   med   en   strukturerad   inkodningsform presterade bäst, men resultaten är inte statistiskt signifikanta.</p>

Unconscious Thought Theory (UTT) lär oss att komplexa problem bättre löses   av   omedvetna   processer   än   medvetna.  UTT   är   dock   en   högst kontroversiell teori för beslutsfattande. Det finns delar av tankegångarna kring medvetet och omedvetet tänkande som behöver undersökas djupare. Beslutsfattande baseras exempelvis på information som kodas in genom en aktiv,   medveten   process.   Givetvis   påverkar   kvaliteten   på   inkodningen besluten   oberoende   av   strategi,   men   UTT   antyder   att   strategin   med omedveten  tanke  möjligen  lider mer av  dålig inkodning  än  medveten. I nedanstående   experiment   jämförs   omedvetet   och   direkt   beslutsfattande med avseende på strukturerad och ostrukturerad inkodning. Deltagare som kombinerade   omedvetet   tänkande   med   en   strukturerad   inkodningsform presterade bäst, men resultaten är inte statistiskt signifikanta.

Ett företag är i stort behov av tillförlitlig information för att kunna ta effektiva beslut. Information får de flesta företag ifrån deras affärssystem som är verksamhetsövergripande. Vår uppsats handlar om vad som påverkar kvalitén på informationen för besluten i företaget. Syftet med uppsatsen var att undersöka kvalitén på informationen som finns i företagets affärssystem och att analysera hur användbar informationen är som underlag till beslutsfattande. Till största del har vi använt oss av O´Briens (2006) informationskvalitetskub för att undersöka hur bra kvalitén är på informationen till besluten. Metoden vi valde var av kvalitativ ansats där vi utförde en undersökning på Alfa AB. Resultatet från undersökningen visade att informationskvalitén påverkas utifrån kuben som mäter informationen genom tid –, innehåll - och formdimension. Undersökningen på Alfa AB visar till exempel att det är viktigt att man får rätt information med så lite fel som möjligt att företaget har ett affärssystem som klarar av att lagra informationen och att man får informationen i rätt tid för att kunna ta ett bra beslut. En viktig faktor som också spelar in är att man tar hjälp av kollegor som har större erfarenhet och rutin och att kommunikationen fungerar mellan de olika personerna så att beslutet får positivt påverkan på företaget. Nyckelord: Affärssystem, Beslutsfattande, Informationskvalité

Syftet med produktkalkylering att sammanställa kostnader för ett kalkylobjekt under hela förädlingsprocessen för att senare övergå till att vara ett underlag för beslut inom flera olika områden i ett företag. Kalkylunderlaget måste således visa en korrekt spegling av kalkylobjektets kostnader för att företagsledningen ska kunna ta de beslut som krävs för att nå en högre lönsamhet samt tillväxt. De direkta kostnaderna kan enkelt härledas från redovisningen till produkten, dock framstår de indirekta kostnader som en svårare upp-gift. Fördelningen av material- och tillverkningsomkostnader beräknas genom varierande fördelningsnycklar vilket skapar en påläggsats som läggs på produktkostnaden. Eftersom påläggsatsen är likadan på alla produkter oavsett om intensiteten i förädlingsprocessen varierar kraftigt, leder detta till att produktkalkylen inte speglar den verkliga kostnadsbil-den på ett rättvisande sätt för kalkylobjekten. Syftet med denna uppsats var att studera hur en annorlunda fördelning utav omkostnader i den traditionella påläggsmodellen inom produktkalkyleringen kan skapa en mer rättvi-sande kostnadsbild av en produkt. Vi har även studerat hur påläggskalkylen används i beslutsfattande och tagit fram alternativa modeller för omfördelning av material – och tillverkningsomkostnader för vårt fallföretag, vilket är Starke Arvid AB. Företaget har eftersökt en annorlunda fördelning av omkostnader i syfte att få fram bättre kalkylun-derlag för verksamhetens beslut. För att få en uppfattning kring problematiken för om-fördelningen av omkostnader har vi undersökt tidigare forskning genom att samla in och studera vetenskapliga artiklar inom det specifika området. Vi har även intervjuat nuva-rande ekonomichef på Starke Arvid AB som skapat produktkalkylen på företaget. Teorin visar att den traditionella metoden att fördela omkostnader skapar en snedfördelad produktkostnad där produkter kan få antingen en för hög eller låg fördelning utav om-kostnader, därför rekommenderar många forskare att företag ska gå över till en aktivitets-baserad produktkalkylering för att få en mer rättvis fördelning. Vi har tagit del av Starke Arvid ABs produktkalkyl och de har valt påläggsmetoden för att beräkna självkostnaden. Vår slutsats är att omfördelningen av omkostnader bör baseras på orsak- och verkan sam-bandet. Precisionen på arbetet med att skapa en rättvis kostnadsfördelning styrs utifrån avvägningen mellan nytta och kostnad. För att skapa ett större rättvisa kan produkter grupperas och få varierande påläggsats beroende på gruppens andel av fördelningsbasen. Detta ger en större nytta av produktkalkylen utan en markant kostnadsökning / The purpose of product costing is to compile costs for a product throughout the refinement process which is later to be a foundation for decision making in many different areas within a company. The calculation base must therefore correctly reflect the spreadsheet object's costs so that management is able to make the decisions necessary to achieve higher profitability and growth. The direct costs can easily be derived from the financial statements for the product, whereas to allocate the indirect costs is a much more difficult task. The distribution of material and manufacturing overheads is calculated by using diverse allocation keys which creates an estimate of the product cost. Because the over-head rate is the same on all products regardless of if the intensity in the refinement process varies greatly, this leads to a product cost which does not reflect the true cost of the actual product. The purpose of this paper was to study how a different distribution of overhead cost within the traditional cost calculation model can create a more accurate estimation of a product cost. We have also studied how this model are used in decision making and developed alternative models for the redistribution of material- and manufacturing overhead costs for the company we have studied, which is Starke Arvid AB. The company has sought a different allocation of indirect costs in order to get a better foundation for business deci-sions. To get an idea about the problem for allocation of overhead costs we have investi-gated previous research by collecting and studying scientific papers in that specific area. We have also interviewed the current CFO of Starke Arvid AB, who is the creator of the product cost model that is now applied within the company. The theory in this study shows that the traditional method of allocating overhead creates a skewed product cost where products can either be allocated a too high or a too low share of the total overhead costs, therefore many researchers recommend that companies should move to an activity based product costing model for a more equitable distribution. The company who we are studying has chosen a traditional method of calculating the self-cost of a product. Our conclusion is that the reallocation of overhead cost should be based on the cause– and effect relationship. The precision of the efforts to create a fair cost allocation is con-trolled by the balance between benefit and cost. To create a more just allocation products can be grouped and have different rate of overhead cost depending on the group’s share of the allocation base. This provides a greater benefit from the product cost model without a significant cost increase

Diss. (sammanfattning) Sundsvall : Mittuniversitetet, 2007. / Härtill 6 uppsatser.