Diss. (sammanfattning) Växjö : Växjö universitet, 2008. / Härtill 7 uppsatser.

Abstract   The aim of this study is to examine how teachers, assistants and residential caregivers talks about the possibilities for student with intellectual and developmental disabilities to participate through decision-making. The study is qualitative and the metodological approach is focus group interviews with three professional. Participation in questions regarding to the child is decided by the UN convention on the rights of the child, and the convention is present through out this study. The possibilities to participation for the selected group of student, where everyone has a deaf-blind diagnosis combined with intellectual and developmental disabilities, is as both the result and earlier research shows related to communication and personnel competence.   The study has Harts ladder of participation as a theoretical basis and the analysis shows a way of working where students are offer frequent choice in everyday situations. At the same time the result shows a collision between the decision that each and every individual student should be participating in larger and more crucial choice and more protective factors not too expose the student for perceived demand-situations.   Keywords   Participation, decision-making, early development, communication. / Sammanfattning   Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger, assistenter och boendepersonal ser på möjligheterna för elever på tidig utvecklingsnivå att vara delaktiga genom beslutsfattande. Studien är kvalitativ och tillvägagångssättet är fokusgruppsintervjuer med respektive yrkesgrupp. Delaktighet i frågor som rör det enskilda barnen är fastslagen av FN:s konvention om barnets rättigheter och denna konvention finns i arbetet som en röd tråd. Möjligheter till delaktighet för den valda elevgrupp, där samtliga elever har en döv-blind diagnos i kombination med utvecklingsstörning, bygger som resultatet och tidigare forskning visar på kommunikation och personalens kompetens.   Analysen av resultatet har Harts delaktighetsstege som teoretisk utgångspunkt och visar på ett arbetssätt där eleverna erbjuds frekventa val i vardagssituationer. Samtidigt visar studiens resultat en kollision mellan önskan om att den enskilde eleven ska vara delaktig även i större och mer avgörande val och skyddande faktorer för att inte utsätta eleven för upplevda krav-situationer.   Nyckelord   Delaktighet, beslutsfattande, tidig utvecklingsnivå, kommunikation

Syfte: Belysa barns upplevelse av delaktighet vid beslutsfattande om sin omvårdnad. Metod: En litteraturstudie med åtta kvalitativa studier genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Barn visade tillit till föräldrar och sjukvårdspersonal och uppskattade deras närvaro och lyhördhet. Möjlighet till medbestämmande upplevdes som positivt då det minskade oro och gav tillförsikt. Vissa barn kände ett ansvar att vara delaktiga, trots att de egentligen inte ville. Barn distanserade sig från beslutsfattande genom att frivilligt lämna ifrån sig beslut och uttrycka en önskan om att ha mindre att säga till om. Ledsenhet, ilska, besvikelse, chock och ensamhet upplevdes av barnen när föräldrar och sjukvårdspersonal influerat dem att fatta ett visst beslut, involverat dem endast på ett symboliskt vis eller förhindrat deras försök till delaktighet. Slutsats: Föräldrar och sjukvårdspersonal har stort inflytande över barnets upplevelse av delaktighet vid beslutsfattande. I studien påvisades barns olika upplevelser av delaktighet och det är viktigt att sjuksköterskan tar reda på barnets egen upplevelse för att sedan göra barnet delaktigt i enlighet med barnets egna preferenser. Genom att förmedla kunskap på en nivå som är rätt för barnet kan delaktighet vid beslutsfattande uppnås.

Bakgrund: Samtliga aktiebolag i Sverige har bokföringsskyldighet. Det har dock visat sig den information som redovisningen ger inte har utnyttjats i den utsträckning som det finns möjlighet till. Många småföretagare har inte sett vilken användning de kan ha av den till vid beslutfattande. De använder den endast för att se hur mycket likvida medel det finns i företaget. En anledning till att den inte används kan vara bristen på utbildning eller annan ekonomisk kompetens. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om småföretagare använder sig av redovisningsinformationen i beslutsfattandet och omekonomisk utbildning eller annan liknande kunskap har någon betydelse för användandet. Detta för att ge rekommendationer till småföretagare hur de ska göra för att förstå redovisningsinformationen för att kunna använda den i sitt beslutsfattande. Forskningsfrågor: -          Vilken ekonomisk utbildning eller annan liknande kunskap har företagaren och spelar detta någon roll vid användandet av redovisningen? -          Vilken är orsakerna till att företagare gör sin redovisning med interna eller externa resurser och hade de redovisat även om skyldigheten inte fanns? Metod: Denna studie har genomförts genom en fallstudie. Grunden till empirin har varit fem aktiebolag inom olika branscher då redovisningsskyldigheten är densamma oavsett vilken gren man arbetar inom. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Resultatet av vår studie visar att redovisningsinformationen används i större utsträckning än tidigare. Företagen har insett att redovisningsinformationen innehåller mycket information som är användbart både för beslutsfattande och andra aktiviteter, som t ex månadsbokslut. Dock kvarstår de stora skillnaderna i användandet beroende på om företagaren hade ekonomisk utbildning eller annan ekonomisk kompetens. Brist på utbildning kan leda till sämre beslut men detta kan avhjälpas genom att ägarna går en kurs i till exempel affärsredovisning, för att på så sätt få grundläggande kunskaper. Detta behövs för att förstå vad ekonomiska begrepp och siffror betyder.

Abstrakt:Denna uppsats är en kvalitativ studie med kritisk realism som vetenskapligt perspektiv och där syftet är att få en djupare förståelse för rekrytering och förstå på vilka grunder rekryteraren fattar beslut om den arbetssökandes lämplighet. Frågeställningarna lyder; Hur ser företagens rekryteringsprocess ut? Och på vilka grunder fattar rekryteraren beslut om den arbetssökandes lämplighet? För att besvara frågeställningarna har sju semistrukturerade intervjuer med rekryterare genomförts. Våra teoretiska utgångspunkter har varit Bourdieus kapitalteori och Giddens struktureringsteori. Slutsatserna blev att annonsen har betydelse i rekryteringsprocessen genom att den attraherar lämpliga sökande. Rekryterarna använder sig bl. a. av nätverk för att hitta passande medarbetare. Intervjun har en central roll i processen och det är i samtalet som rekryteraren avgör den sökandes personliga egenskaper och lämplighet för tjänsten. Vidare stärker och bekräftar referenstagning den sökandes formella kvalifikationer och personliga egenskaper och kan ligga till grund för beslutsfattande. Vid beslutsfattandet väger rekryterarna de sökandes formella kvalifikationer och personliga egenskaper gentemot tjänsten och företagets sociala kontext. Det kan tolkas som att magkänslan hjälper rekryteraren i rekryteringsprocessen då den förmedlar en känsla om den sökandes lämplighet baserat på den befintliga informationen. Utifrån uppsatsens slutsatser har vi skapat en djupare förståelse kring rekryteringsprocessen och på så sätt kan vi dra nytta av dessa kunskaper i en framtida yrkesroll som rekryterare. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

<p>Triage är ett relativt nytt begrepp inom svensk akutsjukvård och</p><p>det är först under senare år som användandet brett ut sig över</p><p>landets akutmottagningar. Internationellt sett har utvecklingen</p><p>gått snabbare och bland annat Kanada och Australien har ett väl</p><p>etablerat triagesystem. Triage används för att prioritera sökande</p><p>patienters turordning och ett effektivt triagesystem visar på</p><p>många fördelar. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska förtur ges</p><p>till de patienter som är i störst behov av vård. Att fatta beslut om</p><p>en patients triagenivå kan vara en svår uppgift för</p><p>sjuksköterskan. Syftet med litteraturstudien var att undersöka</p><p>vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan i beslutsfattandet om</p><p>patientens triagenivå på akutmottagning. Studien utfördes som</p><p>en litteraturöversikt och 13 vetenskapliga artiklar granskades</p><p>och bearbetades. Resultatet visar att triageprocessen är komplex</p><p>och dynamisk. Beslutsfattandet påverkas av sjuksköterskans</p><p>färdighet, sjuksköterskans personliga egenskaper samt</p><p>sjuksköterskans yttre förutsättningar. Erfarenhet och</p><p>kommunikativ förmåga är grundläggande faktorer vid</p><p>beslutsfattandet av triagenivå. Svårigheten att fatta enhetliga</p><p>triagebeslut beror delvis på att bedömningen sker av olika</p><p>sjuksköterskor med varierande förmågor och egenskaper.</p><p>Svårigheten att fatta korrekta och enhetliga triagebeslut visar på</p><p>ett behov av mer forskning och utbildning inom ämnet.</p>

<p>Sjuksköterskans arbete styrs av lagar och förordningar. Omvårdnad kräver en beslutsprocess där många olika delar samverkar. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad som påverkade sjuksköterskans beslutsfattande i omvårdnadssituationen, fjorton vetenskapliga artiklar ingick i studien. Ett stort antal faktorer påverkade sjuksköterskans beslutsfattande och de grupperades under följande kategorier: Erfarenhet, kompetens och personliga egenskaper, konsultation och kommunikation, arbetsförutsättningar och klinisk observation. Sjuksköterskan använde sin egen och kollegors erfarenhet i beslutsfattandet och personliga egenskaper påverkade. Konsultation av olika informationskällor gjordes och här visade det sig vara mest användbart med information som kombinerade expertkunnande, erfarenhet och forskning. Beslutsfattandet påverkades av organisatorisk struktur och vilken slags vård som bedrevs. Sjuksköterskorna använde sig av patientobservation för att fatta sina beslut och olika mätvärden gav vägledning. Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskor behöver få bättre möljligheter att tillägna sig ny forskning att använda som grund i sitt beslutsfattande. Olika hinder för sjuksköterskans beslutsfattande framkom, och vidare forskning behövs för att se om detta får inverkan på omvårdnadsresultatet.</p>

Sjuksköterskans arbete styrs av lagar och förordningar. Omvårdnad kräver en beslutsprocess där många olika delar samverkar. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad som påverkade sjuksköterskans beslutsfattande i omvårdnadssituationen, fjorton vetenskapliga artiklar ingick i studien. Ett stort antal faktorer påverkade sjuksköterskans beslutsfattande och de grupperades under följande kategorier: Erfarenhet, kompetens och personliga egenskaper, konsultation och kommunikation, arbetsförutsättningar och klinisk observation. Sjuksköterskan använde sin egen och kollegors erfarenhet i beslutsfattandet och personliga egenskaper påverkade. Konsultation av olika informationskällor gjordes och här visade det sig vara mest användbart med information som kombinerade expertkunnande, erfarenhet och forskning. Beslutsfattandet påverkades av organisatorisk struktur och vilken slags vård som bedrevs. Sjuksköterskorna använde sig av patientobservation för att fatta sina beslut och olika mätvärden gav vägledning. Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskor behöver få bättre möljligheter att tillägna sig ny forskning att använda som grund i sitt beslutsfattande. Olika hinder för sjuksköterskans beslutsfattande framkom, och vidare forskning behövs för att se om detta får inverkan på omvårdnadsresultatet.

Triage är ett relativt nytt begrepp inom svensk akutsjukvård och det är först under senare år som användandet brett ut sig över landets akutmottagningar. Internationellt sett har utvecklingen gått snabbare och bland annat Kanada och Australien har ett väl etablerat triagesystem. Triage används för att prioritera sökande patienters turordning och ett effektivt triagesystem visar på många fördelar. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska förtur ges till de patienter som är i störst behov av vård. Att fatta beslut om en patients triagenivå kan vara en svår uppgift för sjuksköterskan. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan i beslutsfattandet om patientens triagenivå på akutmottagning. Studien utfördes som en litteraturöversikt och 13 vetenskapliga artiklar granskades och bearbetades. Resultatet visar att triageprocessen är komplex och dynamisk. Beslutsfattandet påverkas av sjuksköterskans färdighet, sjuksköterskans personliga egenskaper samt sjuksköterskans yttre förutsättningar. Erfarenhet och kommunikativ förmåga är grundläggande faktorer vid beslutsfattandet av triagenivå. Svårigheten att fatta enhetliga triagebeslut beror delvis på att bedömningen sker av olika sjuksköterskor med varierande förmågor och egenskaper. Svårigheten att fatta korrekta och enhetliga triagebeslut visar på ett behov av mer forskning och utbildning inom ämnet.

Abstrakt Introduktion: Begreppet intuition har förekommit i den medicinska litteraturen sedan början av 1900-talet och är ett omdiskuterat begrepp. Sjuksköterskor menar att det finns svårigheter i hur de ska förklara sina omvårdnadsåtgärder eller beslut baserade på intuition. Bakgrund: Det finns ingen universal definition på intuition, vilket försvårar forskningen på området. Intuition anses inte vara en värderad metod i klinisk verksamhet eller identifierad som en legitim komponent i beslutsfattande hos sjuksköterskor. En modell framtagen för sjuksköterskor och beslutsfattande är omvårdnadsprocessen. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans intuition i vården samt dess betydelse för beslutsfattande i omvårdnadsprocessen. Metod: Litteraturöversikt som genomfördes med Whittemore och Knafls (2005) metod och analys. Resultat: Intuition förekommer i sjuksköterskans kliniska verksamhet och baseras på hur intuition tillämpas, betydelsen av självsäkerhet och erfarenhet. Intuition har även en koppling till omvårdnadsprocessen, både som stöd och som vägledning i beslutsfattande. Diskussion: Omvårdnadsprocessen som koncept måste inkludera både intuition och analys. Genom kritiskt tänkande och reflektion kan intuition introduceras som en vetenskaplig och validerad komponent i sjuksköterskans omvårdnadskunnande. Slutsats: Tillsammans med objektiva data bör sjuksköterskor lita till sin intuition och använda sig av denna i bedömningar och beslut vilket ökar kvalitén och säkerheten i vården av patienter.   Nyckelord: Beslutsfattande, intuition, kompetens, litteraturöversikt, omvårdnadsprocessen, sjuksköterska.