Organisationer samlar oerhört mycket information som kan användas som stöd vid strategiskt beslutfattande. Det finns många olika verktyg som kan användas för att analysera informationen och skapa det beslutunderlaget som krävs för ett informationsbaserad strategiskt beslut. Verktygen förutsätter en rationell beslutsprocess där olika alternativ vägs och analyseras med resultatet att bästa möjliga beslut fattas. Business Analytics (BA) är ett paraply begrepp som innehåller olika verktyg och processer för att analysera och bearbeta information som bygger på den rationella beslutsprocessen. Företag kan delas in i två olika kategorier: de som fokuserar/säljer sina produkter till slutkonsumenter (B2C) och de som fokuserar/säljer sina produkter till företag (B2B). Litteraturen kring hur BA används som beslutstödssystem fokuserar på B2C organisationer som Amazon.com, Netflix eller Google, medan det finns väldigt lite skrivit kring hur B2B organisationer utnyttjar BA. B2B organisationer kännetecknas bland annat av att de har mycket färre kunder och producerar varor gärna ihop med sina kunder, till skillnad till B2C organisationer som kan ha enorma kundstockar. Det finns därför ett behov för att öka förståelsen för hur B2B organisationer utnyttjar BA som stöd i den strategiska beslutsprocessen. I detta arbete har ett B2B företag analyseras för att få en bild av hur den strategiska beslutsprocessen ser ut och hur BA används som ett verktyg vid beslutsfattande. I praktiken visar sig beslutsprocessen inte vara helt rationell utan mer som en blandning av otydliga och diffusa idéer och att beslutsunderlag mognar fram och utvecklas till en mer rationell process där BA kan användas för olika beräkningar och för att skapa beslutsunderlag. Strategiska beslutsprocessen initieras genom muntlig kommunikation ifrån samarbetspartners, kunder eller genom exempelvis möten och mässor. Det är inte förrän sent i processen som BA utnyttjas för att analysera information och då helst i form av lönsamhetskalkyler. En viktig faktor för att BA inte används tidigare i den strategiska beslutsprocessen är att organisationen normalt inte har tillgång till den information som ska analyseras förrän i ett senare skede i processen vilket gör att man inte kan ställa och utveckla frågor och idéer som kommer fram inom organisationen.

Idag ställs individer inför många olika val. Individer skiljer sig åt då de fattar beslut och forskning tyder på att individer har en beslutsfattarstil. Denna studie åsyftade att studera sambandet mellan beslutsfattarstil och ånger samt om maximerare har större benägenhet att ångra sig. Dessutom undersöktes korrelationen mellan ånger och beslutsångest. 149 deltagare besvarade tre självskattningsformulär bestående av General decision making style, Regret scale, Maximization scale samt fyra tillagda påståenden. Dessa användes till olika analyser. Först studerades beslutsfattarstil och ånger. Resultatet visade att det var svårt att urskilja en specifik beslutsfattarstil. Ändock visade tre beslutsfattarstilar en positiv korrelation med ånger. Detta tolkades i linje med tidigare studier, att individen kombinerar beslutsfattarstilar, dock behövs mer forskning om beslutsfattarstilar. Därefter studerades maximeringsstil och ånger samt beslutsångest. Resultatet visade att maximerare har större benägenhet till ånger vilket är i linje med tidigare forskning, detta kan bero på att maximerare eftersträvar perfektion.

Bakgrund: Sedan 2010 är revisionsplikten avskaffad för de allra minsta bolagi Sverige. Vid avskaffandetidpunktenfanns det drygt 250 000 aktiebolag som omfattades av frivilligheten. Medan ca 53,5 procent av de bolag som var registrerade som revisorspliktiga vid avregleringstidpunkten fortfarande har kvar sina revisorer än idag, är det enbart 35 procent av de nystartade bolagen som frivilligt väljer att ha en kvalificerad revisor.Avregleringen har lett till att revisors tjänster har blivit mer efterfrågestyrda. Därför flyttar fokusen kring revisionens nytta från intressenternas perspektiv till företagarnas perspektiv. De flesta studier undersöker revisionen utifrån ekonomiskt perspektiv, där utgångspunkten är att de olika aktörerna på marknaden är rationella i sina antaganden och fattar beslut utifrån avväganden mellan nytta och kostnad. Eftersom beslutet att bekosta eller inte revisionstjänster för de mindre företagen är numera frivilligt, är det rimligt att ta del av det forskningsområde som behandlar organisationsbeteende och beslutsfattande, det vill säga det sociologiska. Litteraturen kring företagarnas perspektivpå revision som är förankrad i det sociologiska fältet är betydligt mer begränsad. Detta väcker följaktligen frågan om dels vilka faktorer egentligen är betydelsefulla för företagarna i deras beslut att anlita en revisor eller inte, delsvilka angreppssätt bäst kan användas för att förstå och förklara dessa faktorer. Syfte: Syftet med detta arbete är att förstå de olika faktorer som påverkar småföretagarnas beslut i frågan om revision, samt att skapa en bild av hur de olika angreppssätten, det ekonomiska och det sociologiska, kan ge förklaringsgrundertill företagarnas beteende. Metod: Det har skapats en modell över de olika faktorer som kan ha inverkan på företagarnas beslut i frågan om revision.Modellen presenterar de olika faktorerna indelade i yttre och inre utifrån de två angreppssätten, ekonomiska och sociologiska.De empiriska data som har samlats genom fem personliga intervjuer har sedan analyserats med hjälp av denna modell. Resultat: Arbetets resultat tyder på att det sociologiska angreppssättet ger större förklaringsgrad till frågan om de bevekelsegrunder som ligger bakom företagarnas beslut att frivilligt bli reviderade. Förklaringen kan ligga i att det sociologiska angreppssättet i frågan om vilka yttre faktorer ha betydelse rymmer större krets intressenter än det ekonomiska som fokuserar enbart på de intressenter som företaget i frågan har nytto-kostnadsförhållande med. En annan möjlig förklaring kan ligga i själva företagens särdrag. De företag som omfattas av frivilligheten ärde allra minsta och därför har annorlunda intressentkrets, relation till dessa intressenter. Dessutom företagarnas kärnkompetens ligger utanför ekonomifrågor, vilket gör det svårare för dematt identifiera de nyttor som revisionen kan tillföra i deras konkreta fall. Därför i frågan om revision motiveras de snarare av de sociologiska aspekterna.

Bakgrund: Vård och behandling ska utgå ifrån patientens egna önskningar och förutsättningar där patientens delaktighet är en rättighet. Bröstcancerpatienter har olika individuella förutsättningar av att vara delaktiga i att ta beslut om den behandling som de ska välja. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva bröstcancerpatienters upplevelse av delaktighet vid val av behandling samt hur de vill vara informerade för att uppleva delaktighet vid behandlingsbeslut. Avsikten var också att granska artiklarnas kvalitet i förhållande till undersökningsgruppen. Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design och den genomfördes i de för ämnet relevanta databaserna CancerLit och PsycINFO under oktober 2013. Elva artiklar inkluderades och resultat bearbetades utifrån studiens syfte. Artiklarna identifierades och färgkodades i tre färger efter följande indelning: val, alternativ och beslut utifrån en trestegsmodell om delat beslutsfattande. Huvudresultat: Tydliga skillnader framkom i beskrivningarna av kvinnornas upplevelser av delaktighet i de olika faserna i trestegsmodellen. Kvinnornas upplevelse av delat beslutsfattande beskrevs rikligast i trestegsmodellens fas alternativ. Sammanställningen visade att upplevelsen av information var den mest betydande kategorin vid delaktighet om behandlingsbeslut. Slutsats: Det är individuellt hur kvinnorna upplever i vilken grad de vill vara delaktiga i beslutsfattandet om behandling vilket gör att vårdgivaren bör vara lyhörd och öppen för kvinnornas preferenser. För att nå delaktighet upplever kvinnorna att de har stöd i olika former av beslutsstöd.

Syfte Syftet med denna studie är att belysa de begränsningar i organisationsstruktur och beslutsfattande som finns i att driva en festival som förening, men även se vad som skiljer dem från bolagsdrivna festivaler gällande dessa två faktorer.      Forskningsfrågor - Vad utmärker beslutsfattandet i en föreningsdriven organisation ? - Vilka begränsningar kan det finnas för föreningsdrivna festivaler som kan göra det svårt att överleva på festivalmarknaden? - Hur kan föreningsdrivna festivaler hantera dessa begränsningar? Metod Vi har i den här studien haft en abduktiv ansats vilket har gjort att vi kunnat växla mellan en deduktiv och en induktiv ansats. Vi valde att göra en kvalitativ metod då vi ville fokusera studien på våra intervjupersoner och deras berättelser. Vårt empiriska material består av intervjuer med personer från olika festivalorganisationer samt artiklar och viss information från internet. Teoretisk Referensram Vår teoretiska referensram består av nyinstitutionell teori med fokus på organisatoriska fält och institutionell isomorfism, men även mål- och värderationalitet, benchmarking och teorier om ideella organisationer.  Slutsatser I vår studie har vi identifierat att det finns ett antal begränsningar som påverkar föreningsdrivna festivalers möjlighet att klara sig på marknaden. Den kanske viktigaste begränsningen vi identifierat är föreningars ovilja att anamma ett affärstänk i sin verksamhet, samt att de hellre lär genom handlingar än inför en särskild struktur att arbeta efter.

Många viktiga beslut i företag, myndigheter och andra organisationer måste fattas med ett ofullständigt beslutsunderlag. Man brukar säga att besluten är osäkra. Osäkerheten kan gälla flera saker, t ex vilka konsekvenser besluten medför, hur konsekvenserna skall värderas eller vilka handlingsalternativ som finns. Karakteristiskt för beslut under osäkerhet är att beslutsfattarnas och prognosmakarnas subjektiva bedömningar måste få ett stort utrymme i beslutet. För att förhindra motstridiga bedömningar, glömska, önsketänkande etc och för att kunna jämföra olika personers bedömningar är det ofta av värde att analysera dessa med hjälp av formell beslutsmetodik. En formell beslutsmetod för beslut under osäkerhet är beslutsanalys. I bokens första del tas teorin bakom den traditionella beslutsanalytiska ansatsen upp till kritisk granskning. Det konstateras att traditionell beslutsanalys bygger på vissa förutsättningar som ofta inte är uppfyllda i praktiken och som därför försvårar tillämpningen av beslutsanalytisk metodik. Hit hör att bedömarna förutsätts kunna avge sina bedömningar i kvantitativ form och att bedömarna inte är "vaga", dvs osäkra på vilka bedömningar som är riktiga i ett visst sammanhang. I bokens andra del diskuteras en ny beslutsanalytisk ansats som riktar sig till den "vage" bedömarens behov av beslutshjälpmedel. Metoden bygger på samma logiska grundsprinciper som traditionell beslutsanalys men kvantitativa sannolikhetsbedömningar och värderingar erfordras ej. Bedömningsarbetet sker genom att bedömarna successivt gör parvisa jämförelser av händelser och konsekvenser. Metoden är interaktiv och avsedd för upprogrammering på realtids datorsystem. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

No description available.

Jag har skapat en plats för eftertanke i kontorslandskapets strikta miljö. Ett bord med taktila kvalitéter som har för avsikt att bidra till avslappnande fysisk aktivitet och meditativt lugn. Med inspiration från naturliga strukturer och mönster har jag jobbat med sinnesintryck som främjar lugn och reflektion. Vi rör oss idag i strikta, geometriska miljöer. Skapade miljöer, som inte alltför sällan känns lika självklara som vår naturliga miljö. I en ständig jakt på effektivitet följer vi ett givet mönster. Hur väl tänker vi egentligen igenom våra val? Genom intervjuer med politiker och andra beslutsfattare kom jag fram till att många människor sällan eller aldrig ger sig utrymme till eftertanke på sin arbetsplats. Detta sker istället i utomhusmiljö, ofta i kombination med någon form av fysisk aktivitet. Våra sinnesintryck blir mer och mer enformiga och torftiga och vi kommer alltmer sällan i fysisk kontakt med naturliga element. Kan vi inte se oss själva som en del av det naturliga kretsloppet kan vi inte heller agera därefter. Jag har därför arbetat med känselsinnet och har i min formgivning fokuserat på det taktila och haptiska och hur det spelar med synsinnet. I en mötesmiljö som erbjuder naturliga, framför allt taktila sinnesintryck hoppas jag kunna erbjuda en lugn och meditativ sinnesstämning. Förhoppningsvis kan denna sinnesstämning leda till bättre genomtänkta beslut.

<p>Sverige har sedan 1988 fastställt döden genom hjärnrelaterade dödskriterier, vilket gör det möjligt att ta tillvara organ för transplantation. Den enskilda individen har självbestämmanderätt när det gäller att donera sina organ och kan under sin levnadstid registrera sitt ställningstagande. Många etiska konflikter råder runt donationsfrågan - vad är rätt och vad är fel? Vilket beslut skall man som anhörig fatta när man oväntat hamnat i en traumatisk situation där en närstående avlidit och visar sig kunna vara en potentiell donator? Studiens syfte var att kartlägga faktorer som påverkar anhörigas beslut för eller emot organdonation, vid närståendes död. Metoden som har använts är litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar ingår. Artiklarna har kvalitetsgranskats av båda författarna, för att kunna sovra fram det material som svarar på studiens syfte. Resultatet visar att om den avlidnes vilja är känd är det i stort sett avgörande för de anhörigas beslut. Även kommunikation är av stor betydelse och visar tydligt att sjuksköterskans bemötande spelar en viktig roll, och hur hennes omvårdnad kring den avlidne och de närstående kan bli avgörande för deras beslut i donationsfrågan.</p>

<p>This paper investigates decision-making under uncertainty and complexity. The focus point of the study was to investigate how organizations in Stockholm has come to a decisions on how to manage the trial implementation of a congestion tax in terms of their company cars. The study was conducted as a survey with complementary interviews with the decision makers in change of congestion tax problem. The aim of the study was to gain an understanding for the decision making processes, and how and why the companies decided as they did. The theory on which we based our study emanated from both systems theory and business economic theory on decision making. The latter involving both normative and descriptive theory. This gave us the means to understand and analyse our empirical work. The study shows that decision makers in organizations often act irrational and on quite loose grounds, without any financial inquiry when coming to a decision on complex matters. We have found that decision makers stride from the path of what normative decision making theory suggest on how to structure and solve a problem. As the complexity of the problem at hand rises, decision makers turn their back on the structured decision making process by finding the most convenient solution and then enhance its positive qualities. The reason i simply that they by doing so avoid the hardship of attempting to rationaly structure and take responsibility for a problem and a decision with uncertain consequenses.</p>