Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008.

Den här studien fokuserar på hur ljudbilden i ett spel på ett effektivt sätt kan förmedla information till spelaren, och därigenom låta denne ta informerade beslut. För att göra detta undersöks hur olika typer av ljud påverkar en spelares inställning. Bakgrundsforskningen baserades på texter om speltillgänglighet, teorier kring ljuddesign och spel utan visuella medel som utvecklats i studiesyften. För att svara på frågeställningen så utvecklades ett textbaserat program som i tretton rundor lät fem deltagare välja mellan två snarlika ljud. Uppgiften var att välja det ljud som upplevdes som mest positivt, eller minst negativt. Sessionen bestod av en spelsession som kombinerades med en kvalitativ intervju, och hela intervjun spelades in för senare transkribering. I analysen presenterades ett urval av relevanta citat från de kvalitativa intervjuerna som sedan användes för att dra slutsatser utifrån studiens frågeställning. Resultatets tillförlitlighet sänks av det småskaliga urvalet, och personliga associationer kan ha spelat en alltför stor roll i deltagarnas svar.

No description available.

Beslutskonsolidering är en process som sker i beslutsfattarens huvud och innebär att det valda alternativet fortsätter att särskiljas från övriga alternativ även efter att beslutet fattats. Detta kan ske genom att den subjektiva värderingen av fakta förändras eller genom att minnet av själva fakta förändras. Studiens syfte var att undersöka om beslutskonsolidering uppstår hos en individ även när denne själv inte fattat beslutet. I en beslutssituation mellan två bostäder fick hälften av de 196 deltagarna välja bostad själva medan hälften informerades om vilken bostad deras partner valt. Effekten av beslutskonsolidering bedömdes för båda grupperna genom att mäta hur mycket deltagarna förvrängt fakta till vald bostads fördel. Studien gav ej signifikanta effekter, dock var effekterna hos gruppen med partners val närmre signifikansnivån. En för kort tid mellan studiens presentationsfas och återgivningsfas tros vara anledningen till avsaknaden av signifikanta konsolideringseffekter.

På akutmottagningar utför sjuksköterskor den initiala medicinska bedömningen av allvarlighetsgraden hos de sökande patienterna. Patienterna sorteras då till rätt sektion och sjuksköterskorna måste bedöma om, och i så fall hur länge patienten kan vänta på läkarbedömning och behandling. Denna process kallas triage. Triagesjuksköterskorna måste ta dessa beslut under tidspress och eventuella felaktiga bedömningar som görs kan få allvarliga konsekvenser för patienternas hälsa. Det finns begränsat med forskning angående sjuksköterskors beslutsprocess vid triage på akutmottagning. Syftet var att belysa triagesjuksköterskans beslutsprocess i samband med identifieringen av patienter som i triagesystemen tilldelas prio 2, och därmed har behov av mycket brådskande läkarbedömning. Metoden som tillämpades var deskriptiv kvantitativ forskningsansats. Som instrument för datainsamling användes en anonymt besvarad postenkät, vilken distribuerades till 68 legitimerade sjuksköterskor som arbetade med triage på akutmottagningen vid ett universitetssjukhus i Mellansverige. Resultatet visade att ett flertal faktorer inverkade till det sammantagna triagebeslutet. En mycket betydelsefull faktor var enligt resultatet triagesystemet, och då särskilt modulen för s.k. vitalparametrar. Andra viktiga faktorer som påverkade triagesjuksköterskans beslutsfattande vid identifieringen av de patienter som bedömdes behöva mycket brådskande läkarvård var; patientens kliniska bild, behov av snabb intervention, samt patientens medicinska bakgrund samt om patienten är nyopererad och har misstänkt postoperativ komplikation. Studien kunde inte påvisa några statistiskt signifikanta skillnader mellan triagesjuksköterskornas erfarenhet och hur de olika faktorerna påverkade deras beslutsfattande. Slutsatsen var att faktorerna triagesystemet samt patientens kliniska bild var av störst betydelse vid sjuksköterskornas beslut om patientens triagenivå.

Under 2010 diagnostiserades 55342 personer i Sverige med cancer. Cancersjukdom behandlas med kirurgi, strålbehandling, cytostatika, immunterapi, hormonbehandling och målsökande behandlingar. För att säkerställa att nya behandlingsmetoder är bättre än nuvarande metoder provas de i kliniska studier. Forskning på människor är omgärdat av flera etiska principer, riktlinjer och lagar. I kliniska studier anses inklusionen av deltagare vara en av de mest krävande delarna. Inte alla patienter kan inkluderas i kliniska studier på grund av strikta inklusions- och exklusionskriterier, men även bland de som kan inkluderas väljer vissa att inte delta. Syftet var att belysa faktorer som kan påverka beslut att delta i kliniska studier hos personer med cancersjukdom. Som metod till arbetet valdes forskningsöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Sexton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att de vanligaste faktorerna som påverkade beslutet att delta i en klinisk studie var altruism, personliga medicinska fördelar och nackdelar, information, relation till vårdpersonal samt anhöriga. En enskild faktor var sällan avgörande utan en kombination av flera faktorer tillsammans ledde fram till beslutet om deltagande i klinisk studie eller inte. Slutsatsen var att många olika faktorer har betydelse för om en patient med cancersjukdom väljer att delta i en klinisk studie eller inte. Det gick inte att hitta ett övergripande skäl till att patienterna väljer att delta i en klinisk studie eller inte.

No description available.

<p>Denna rapport granskar processen kring hur ett systeminförande och systemskifte kan gå till och vad som bör beaktas extra i samband med detta. Som exempel studeras Motala kommun och det systemskifte som genomfördes under 2004 samt ITiS som var en statlig satsning för att öka tillgången och sprida kunskaper kring IT i Sveriges skolor.</p><p>Själva systemförändringsprocessen består egentligen av tre delar: beslutsfattandet, införandet och det fortsatta användandet. I beslutsfattandet ingår både den första granskningen och utvärderingen av möjliga alternativ samt själva sättet som beslutet sedan tas på. Vid införandet finns det mycket som bör ligga i fokus för att minimera problem. En bra planering och ett genomförande som följer denna planering verkar vara ett bra utgångsläge för en lyckad implementering. Det som är viktigt att inte glömma bort är att införandet inte bara handlar om att få tekniken att fungera utan även att systemet passar ihop med användarna och de arbetsuppgifter som ska utföras samt att rätt resurser i form av tid och utbildning tilldelas. Det fortsatta användandet av systemet hänger till stor del på om det nya systemet blir väl förankrat hos användarna. Det som är viktigt är därför att ge tydliga motiv till varför förändringen skedde samt ge stöd och utbildning under lång tid – kanske till och med under flera år. Ett sätt kan vara att använda sig av en så kallad ”eldsjäl” som Pinto (1994) uttrycker det. Denne eldsjäl kan då både sprida entusiasm och förståelse för de problem som kan uppstå i samband med förändringen.</p><p>I Motala kommuns fall var det tydligt att användarna glömdes bort och att den mesta fokus låg på de tekniska bitarna. Genomförandet följde inte heller den projektplan som gjordes och utbildningen av användarna var även bristfällig. Detta systemskifte fick även till följd att flera problem uppstod och att systemet inte blev förankrat hos användarna. Med den första fasen avklarad kan de därför med utgångspunkt från de problem som uppstod genomföra förändringar inför systemfas nummer två. ITiS var däremot en satsning som löpte över lång tid och där många inom skolans organisation var inblandande. Förankringen hos användarna blev därför bättre och satsningen upplevdes även som mer lyckad</p>

Denna rapport granskar processen kring hur ett systeminförande och systemskifte kan gå till och vad som bör beaktas extra i samband med detta. Som exempel studeras Motala kommun och det systemskifte som genomfördes under 2004 samt ITiS som var en statlig satsning för att öka tillgången och sprida kunskaper kring IT i Sveriges skolor. Själva systemförändringsprocessen består egentligen av tre delar: beslutsfattandet, införandet och det fortsatta användandet. I beslutsfattandet ingår både den första granskningen och utvärderingen av möjliga alternativ samt själva sättet som beslutet sedan tas på. Vid införandet finns det mycket som bör ligga i fokus för att minimera problem. En bra planering och ett genomförande som följer denna planering verkar vara ett bra utgångsläge för en lyckad implementering. Det som är viktigt att inte glömma bort är att införandet inte bara handlar om att få tekniken att fungera utan även att systemet passar ihop med användarna och de arbetsuppgifter som ska utföras samt att rätt resurser i form av tid och utbildning tilldelas. Det fortsatta användandet av systemet hänger till stor del på om det nya systemet blir väl förankrat hos användarna. Det som är viktigt är därför att ge tydliga motiv till varför förändringen skedde samt ge stöd och utbildning under lång tid – kanske till och med under flera år. Ett sätt kan vara att använda sig av en så kallad ”eldsjäl” som Pinto (1994) uttrycker det. Denne eldsjäl kan då både sprida entusiasm och förståelse för de problem som kan uppstå i samband med förändringen. I Motala kommuns fall var det tydligt att användarna glömdes bort och att den mesta fokus låg på de tekniska bitarna. Genomförandet följde inte heller den projektplan som gjordes och utbildningen av användarna var även bristfällig. Detta systemskifte fick även till följd att flera problem uppstod och att systemet inte blev förankrat hos användarna. Med den första fasen avklarad kan de därför med utgångspunkt från de problem som uppstod genomföra förändringar inför systemfas nummer två. ITiS var däremot en satsning som löpte över lång tid och där många inom skolans organisation var inblandande. Förankringen hos användarna blev därför bättre och satsningen upplevdes även som mer lyckad