Det europeiska försvarssamarbetet har de senaste fem åren haft en snabb utveckling till följd av det oroliga läget i Ukraina och den ökade maktkampen mellan USA och Kina. Efter årtionden av minskade försvarsbudgetar står Europas medlemsstater med föråldrad utrustning och en ineffektiv utveckling på försvarsområdet. För att möta framtidens utmaningar har EU beslutat att inrätta en gemensam försvarsfond som skall stimulera medlemsstaternas försvarsindustriella kapaciteter och dela på bördan kring forskning och utveckling. Sverige som har en historiskt unik roll genom sin präglade alliansfrihet och neutralitet, har sedan diskussionerna om EU-inträdet 1994 haft ett restriktivt förhållningsätt till EU:s militära utveckling. Sverige har nu dock genom ett riksdagsbeslut ingått i den bindande europeiska försvarsfonden, vilken ålägger Sverige en uppskattad årsavgift på 400–700 miljoner kronor under åren 2021–2027. Varken strukturen kring försvarsfonden eller de ekonomiska åtagandena är fastställda, något som indikerar att Sverige ingått detta samarbete utan att ha fullständig kännedom om vad det innebär. Hur förenligt är den europeiska försvarsfonden med Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiska identitet, som traditionellt sett verkat för fred och handlat om konfliktförebyggande åtgärder genom diplomati? Hur ska de strukturella hindren för en lyckad implementering övervinnas? Finns det en trovärdig vilja från politiskt håll att driva igenom denna viktiga fråga? Och vilka motiv kan tänkas ligga bakom omröstningen till att gå med i försvarsfonden?

Bakgrund: Varje år orsakar influensa stora utbrott av sjukdom där barn och ungdomar drabbas mest frekvent. Vaccin mot influensa ges med avsikt att förhindra smittspridning samt vara samhällsekonomisk lönsam med ett humanitärt utgångsläge. Föräldrars beslutsfattande gällande vaccination av sitt barn kan påverkas av olika faktorer. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som kan påverka föräldrars beslutsfattande gällande att vaccinera sitt barn mot influensa. Metod: En litteraturöversikt har genomförts utifrån sökningar av vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL Complete och Pubmed. Analys av elva artiklar har genererat i teman med underliggande subteman. Resultat: De faktorer som påverkade föräldrars beslutsfattande gällande att vaccinera sina barn var: Ansvar för någon annans liv, att fatta beslut för en annan individ samt skydda sitt barn från ohälsa. Information, betydelsen av information samt vad brist på information har för betydelse. Samhällsdebatt och sociala influenser, hur föräldrar påverkas av media, nyhetsrapportering samt familj, släkt och vänner. Biverkningar, oro för vilka konsekvenser som kan uppkomma av att vaccinera sitt barn. Immunförsvaret-vaccinets och dess effekt, övertygelse om immunförsvarets egen förmåga samt oro för vaccinets påverkan. Tidigare erfarenheter, att relatera beslut gällande vaccination till tidigare upplevda händelser. Diskussion: I diskussionen belyses sjuksköterskans funktion i mötet med föräldrar i processen av att fatta beslut gällande att vaccinera sitt barn. Hur sjuksköterskan kan bemöta dessa föräldrar med en strävan om en individanpassad vård. Resultatet relateras i diskussionen till Callista Roys adaptionsmodell (RAM).

<p>I alla typer av organisationer måste beslut fattas och att kunna fatta korrekta beslut är en avgörande faktor för om en organisation ska bli framgångsrik eller ej. En stark tradition bland ekonomer är att beslut bör fattas utifrån den så kallade rationella beslutsmodellen, där beslutsfattare antas ha tillgång till den nödvändiga informationen för att kunna fatta väl underbyggda beslut i enlighet med de övergripande organisatoriska målen. Denna uppfattning har emellertid kritiserats för att vara otillräcklig när verkliga beslut i verkliga organisationer ska fattas, och att rationaliteten är begränsad. Dock finns en uppfattning att datorbaserade beslutsstöd ska kunna minska dessa begränsningar för att mer rationella beslut ska kunna fattas, då dessa exempelvis ska kunna bistå beslutsfattare med adekvat information för snabba och korrekta beslut. Ett sådant beslutsstöd som blivit alltmer populärt under det senaste decenniet är business intelligence-system (BI-system). Vi vill i denna uppsats undersöka vilken inverkan BI-system har på beslutsfattares möjligheter att fatta rationella beslut, men även hur dessa BI-system är uppbyggda. Problemfrågorna blir därför:</p><ul><li>Hur kan företags BI-system vara uppbyggda? </li><li>Vilken inverkan kan BI-system ha på beslutsfattares möjlighet att fatta rationella beslut? </li></ul><p>Syftet med denna magisteruppsats blir således<em> att beskriva företags BI-systems möjliga uppbyggnad, samt analysera deras inverkan på beslutfattares möjlighet att fatta rationella beslut.</em></p><p>De centrala delarna i denna uppsats teorikapitel utgörs av rationellt beslutsfattande samt allmän teori kring BI-system och dess komponenter. Dessa båda delar vigs sedan samman i en modell vilken vi sedan kommer att använda för att genomföra studien som ligger till grund för uppsatsen och sedan vid analysen av nämnda studie. Metoden som använts för insamlingen av empiriskt material är besöksintervjuer hos två företag (<em>SNA Europe</em> och <em>KG Knutsson AB</em>), och de som intervjuats är personer som använder BI-system i sitt dagliga arbete som ett stöd i deras beslutsfattande. Vi har även intervjuat personer från respektive företags IT-avdelningar för att få en inblick i hur BI-systemet är uppbyggt och fungerar rent tekniskt.</p><p>De slutsatser vi kommit fram till gällande BI-systemens uppbyggnad är att de varierar i ganska stor utsträckning, beroende på hur företagets övriga IT-infrastruktur ser ut. Dock medför detta inte några nämnvärda skillnader i hur företagen sedan använder sina respektive BI-system, då besluten som fattas och de data som utgör grunden för dessa är av samma typ oavsett företag. Vidare har vi kunnat se att lättare det är att få fram information relevant för sammanhanget, desto mer används BI-systemen vid beslutsfattande. Ytterligare en slutsats är att det företag som har flera legacy-system på plats tenderar att ha en mer traditionellt uppbyggt BI-system. Gällande BI-systems inverkan på möjligheten att fatta rationella beslut kan vi dra slut­satsen att BI-system framförallt bidrar till att öka rationaliteten när besluten grundas i kvantifierbara data som är enkla att mäta. Dessa enklare beslut kan vi konstatera är i det närmaste rationella. Vi har vidare sett att när besluts­förutsättningarna blir mer komplicerade så bidrar i alla fall BI-systemen till att öka rationaliteten. Detta framförallt då de, i många fall, kan förse beslutsfattare med informa­tionen som behövs för att kunna fatta mer objektiva beslut baserade på adekvat information och på så sätt minska begränsningarna i rationaliteten.</p> / <p>In all kinds of organizations decisions have to be made and if an organization is to succeed, the ability to make the right decisions is of uttermost importance. When it comes to decision-making the so called rational decision model, in which decision-makers are assumed to possess the necessary information in order to make the correct decisions in accordance with the organizations overall objectives, has been one of the most popular among economists. However, this view has been criticized and said to be inadequate when real decisions in real organizations are to be made, and that the rationality is bounded. There are, however, those who are of the opinion that these limitations can be overcome by computer-based decision-support systems in order to make rational decisions, and, in addition, that these systems can provide the information necessary for making quick and accurate decisions. One such decision-support that has gained popularity during the last decade is the business intelligence system (BI system). In this thesis we want to investigate what impact BI systems may have on rational decision-making, and, in addition, how these BI systems may be composed. Hence, our research questions are:</p><ul><li>How may companies' BI systems be composed? </li><li>What impact do BI systems have on decision-makers ability to make rational decisions?</li></ul><p>Hence, the purpose of this master thesis is <em>to describe how companies' BI systems are composed and analyze the impact BI systems have on decision-makers ability to make rational decisions</em>.</p><p>The focus in this thesis's framework of ideas is on rational decision-making and general ideas concerning BI systems and their components. These sections are then merged into a research model which is used in order to analyze the results of the study that constitute the foundation of this thesis. The method used in this study is interviews at two companies (<em>SNA Europe</em> and <em>KG Knutsson AB</em>), and the interviewees are persons that use BI systems in their everyday work as a support in their decision-making. We have also interviewed persons from each of the companies' IT depart­ments in order to understand the structure and technical functionality of each of the companies' BI system.</p><p>When it comes to the composition of the BI systems we have been able to come to the conclusion that they vary quite a bit, depending on the overall IT infrastructure of the company. This does not induce any differences worth mentioning regarding the two companies' use of their BI systems, since the decisions supported and the data used in order to make these decisions are practically the same regardless of company. We have also noted that the easier it is to access information the more the BI system is used. Another conclusion is that company IT infrastructures including several legacy-systems tend to have a more traditionally composed BI system. Regarding the impact on rational decision-making we have been able to come to the conclusion that BI systems improves the rationality concerning decisions based on quantifiable data that are easily measured. These more simple decisions have turned out to be, if not completely rational, at least very close to being rational. We have also seen that when the conditions in which decisions are being made are more complicated, the BI systems at least have some positive effect on the rationality of the decisions. Above all, the BI systems can provide the decision-makers with the information necessary to make more objective, informed decisions and by doing so reduce the limitations of the rationality.</p>

<p>Länge ansågs det både bland allmänhet och bland läkare, att då hjärtat slutar att slå, var döden oundviklig. Det faktum att hjärtat kan startas på nytt och att människor kan överleva har skapat etiska dilemman. Det optimala är om återupplivningsförsök endast påbörjas på patienter med potential för långt överlevande, vilket kan vara svårt att avgöra i ett tidigt stadium. Vid hjärtstillestånd krävs beslut inom sekunder. Den diskussion som förs av bland andra Svenska Rådet för hjärt-lungräddning handlar dels om hur man kan öka chanserna till överlevnad vid hjärtstillestånd men även om att försöka minimera omotiverade återupplivningsförsök. Syftet med studien var att bland ambulanspersonal i Sverige kartlägga uppfattningar i frågor som rör beslut om att påbörja återupplivningsförsök. Den empiriska studien byggde på en enkätundersökning med tvärsnittsdesign. Resultatet visade att ambulanspersonalen som helhet anser att vissa faktorer, vilka är förknippade med låg överlevnadschans, ska ha betydelse vid beslut om att påbörja återupplivningsförsök. Skillnader förelåg dock beroende på yrkeskategori (ambulanssjukvårdare/sjuksköterska) eller antal år inom yrket. Hur personalen faktisk agerade har inte kartlagts. I diskussionen konstaterades en tydlig variation i ambulanspersonalens uppfattningar. Om denna variation speglade det faktiska agerandet vid omhändertagande av patienter med hjärtstopp innebar detta ett betydande godtycke.</p>

<p><p>I takt med teknikutveckling, vårdens ökade krav på tillgänglighet och effektivitet så ökar även vården som sker på distans. Telefonrådgivning är en del av den. Sjuksköterskor och patienter behöver numera inte befinna sig på samma plats vilket ställer andra krav på sjuksköterskornas kompetens. Arbetet som telefonsjuksköterska är en komplex arbetssituation som kräver specialistkunskaper och ger sjuksköterskorna utmaningar. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av arbete med telefonrådgivning. Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på följande fyra framträdande teman: Faktorer av betydelse för problem identifikation och beslutsfattande, faktorer hos telefonsjuksköterskan, kommunikationsfaktorer samt organisationsfaktorer. Diskussionen påvisade telefonsjuksköterskornas arbetsprocess som bestod i att skapa god kommunikation, samla information, bedöma vårdbehov, ge egenvårdsråd eller hänvisa vidare för att slutligen få tillbaka positiv eller negativ feedback. Slutsatsen var att telefonsjuksköterskorna hade en komplex arbetssituation med många påverkande faktorer. För att underlätta arbetet efterfrågades användarvänliga data/beslutstöd samt specialistutbildning.</p></p>

<p>Beslutsfattande angående Ej HLR är ett komplext fenomen, därför att det kräver att hänsyn tas till ett antal faktorer. Ef-tersom det finns skillnader mellan riktlinjer och praxis, krävs förändring. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar om faktorer som påverkar beslutsfattandet angående Ej HLR. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat visar att sjuksköterskans delaktighet kan påverka beslutsfattandet, genom att främja patientens och de närståendes autonomi och delaktighet. En god kommunikation och individanpassad information främjar respekt för patientens autonomi. Sjuksköterskans förmåga att bedöma patientens informationsbehov och beredskap för diskussion samt patientcentrerade förhållningssätt är betydelsefullt. En välfungerande kommunikation bland vårdpersonalen har en positiv inverkan på beslutsfattandet. Längden av sjuksköterskans erfarenhet, vårdpersonalens olika uppfattningar, svårigheten av diskussion, bristande kontinuitet i patientens vård, patientens hälsotillstånd, livskvalitet och närståendes involvering kan påverka eller komplicera beslutsfattandet. En god vård bygger på patientens autonomi och delaktighet, vilket i sin tur bidrar till att främja patientens välbefinnande. Det krävs fler svenska studier om sjuksköterskans delaktighet i beslutsfattandet och utbildning gällande diskussion om ännet för att förbättra beslutfattandet.</p>

<p>Beslut innebär att välja mellan olika alternativa handlingar för att uppnå de angivna målen. För att underlätta beslutsfattande finns det ett antal olika stödsystem som tar fram underlag till besluten. Vi är intresserade av att se hur dessa understödjer strategiskt beslutsfattande och till vilka typer av beslut som de används.</p><p>Uppsatsens syfte är att granska beslutsstöds betydelse och hur beslutsstöd kan underlätta organisationens verksamhet och dess beslutsprocesser. Vi vill skapa en bakomliggande förståelse om beslutstöds användbarhet och huruvida beslutsstöd används, samt i vilken utsträckning. Vi vill även undersöka de nackdelar som skapas i och med användandet av beslutsstöd.</p><p>Studien visar att användning av Business Intelligence effektiviserar beslutsprocessen och möjliggör för ett ökat proaktivt agerande. Samtidigt skapas ett beroende av Business Intelligence vid aktiv användning.</p>

<p>Syftet med C-uppsatsen var att beskriva genomförandet av klientcentrerad arbetsterapi.</p><p>Uppsatsen har en kvalitativ ansats med en deskriptiv design där datainsamling skett genom sökning av litteratur.</p><p>I hälso- och sjukvårdslagen står det: ”Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.”. Att arbeta klientcentrerat innebär en respekt för individens vilja, att arbeta tillsammans med klienten, ge information om olika alternativ samt underlätta för klientens beslutstagande. Många av de individer en arbetsterapeut möter saknar förmågan att fullt ut kommunicera och/eller samarbeta. Detta ställer krav på förmågan, som arbetsterapeut, att arbeta klientcentrerat.</p><p>Resultatet visar vikten av att se individen samt ha en god kommunikationsförmåga där arbetsterapeuten aktivt arbetar för att öka förståelsen. Det är viktigt att reflektera över sina strategier och tillvägagångssätt. Arbetsterapeuten bör arbeta för en jämlik maktfördelning mellan klient och arbetsterapeut. Arbetsterapeuten bör ges tid till att lära sig arbetssättet samt få träning, kunskap och handledning. Organisationens struktur och miljö bör gås igenom för att ta bort eventuella hinder samt för att främja ett klientcentrerat arbetssätt.</p>

No description available.

<p>Managers operating within the dynamic society of today are said to rely on intuition when effective and quick decisions are to be made. This skill or phenomenon has aroused an interest within the academic world of management whom has explored intuition, its relation to decision making and its influencing factors, especially in the private sector. Intuitive decision making is however not isolated solely to this sector but also involved in decision making associated to the public sector. Therefore, the aim of the thesis is to investigate whether managers at the hospital Akademiska in Uppsala involve intuition in decision making and to what extent the factors time, amount of information, individual experience and decision complexity influence the intuition.</p><p>The theoretical framework includes academic research regarding how intuition and rationality affect decisions, the concept of intuition and factors influencing the intuitiveness of decision making. Furthermore the theoretical discussion explores intuition connected to leadership, negative aspects of intuitive decisions and a comparison between different factors that separates public and private sector in terms of decision making. The study was conducted using a quantitative research method. Information was collected through a web based survey sent to 225 managers at the hospital Akademiska in Uppsala and the response rate was 56 %. The results from the survey indicated that intuition is involved in the majority of decisions taken by the managers at the hospital. The conclusions were that the managers at Akademiska tend to take more intuitive decisions when they are under time pressure and when facing complex decision situations. The results also revealed that larger amounts of information and different experience levels did not influence how intuitive managers are in their decision making. Research regarding the human intuition, connected to decision making, can be associated with difficulties concerning the measurement of intuition. However, the results of this study show that situational factors can influence to what extent managers use intuition in decision making, even in the public sector.</p>