<p>Många verksamheter lider av s.k. information overload. Informationsmängden ses som en fiende istället för en resurs. För att skapa kunskap måste verksamheten lära sig att identifiera och hantera information på bästa sätt. Informationen används ofta för att underlätta beslutsfattande. Att fatta ett beslut med tvetydig och irrelevant information leder ofta till ett felaktigt beslut. Att identifiera och utveckla ett hjälpmedel för att minimera informationsmängd vid ändrade omständigheter för att underlätta beslutsfattande är inte en problemfri process.</p><p>I detta arbete kommer en strategi att skapas för att hantera problemet. Viktiga faktorer för att skapa en relevant strategi identifieras. Först utförs en litteraturstudie som utgör en bas för viktiga faktorer. Därefter utförs en intervjustudie som kompletterar litteraturstudiens faktorer. Tillsammans sammanställs faktorerna som anses mest relevanta för att delta i strategin. Strategin ska bidra med att verksamheter lättare kan minimera informationsmängden vid ändrade omständigheter för att underlätta beslutsfattande.</p><p>Arbetets resultat ger kunskap om hur verksamheten hanterar information och omständigheter samt fattar ett korrekt beslut.</p>

No description available.

Sättet som el konsumeras och produceras i Sverige och i världen kommer att ändras de kommande årtiondena. En mer variabel elproduktion ska integreras i vår energimix samtidigt som ett användande av exempelvis elbilar kommer att ändra vårt konsumtionsmönster. För att möjliggöra denna förändring kommer nya krav att ställas på elnätet, vilket utgör länken mellan produktion och konsumtion. Eftersom elnät i Sverige är naturliga monopol måste elnätsbolagen regleras för att kunderna inte ska riskera att bli utnyttjade. Idag är det Energimarknadsinspektionen (Ei) som avgör hur mycket varje elnätsbolag får fakturera sina kunder. Det gör de via den så kallade intäktsramen. Intäktsramen är ett tak för hur mycket elnätsbolagen får ta betalt av sina kunder. Dock är många elnätsbolag i Sverige kommun- eller medlemsägda, vilket gör att deras huvudsakliga mål inte är att maximera vinsten. Dessa företag strävar alltså inte efter att utnyttja hela intäktsramen. Samtidigt finns det elnätsbolag som aktivt arbetar för att maximera vinsten. En följd av detta är att elnätskostnaderna varierar beroende på var man är lokaliserad i landet och vilket elnätsbolag man är hänvisad till. En tanke med intäktsramen är att den ska påverka hur elnätsbolagen väljer att investera. Det finns exempelvis incitament i intäktsramen som gör att elnätsbolagens vinst kan bli högre om de utnyttjar elnätet effektivt. Syftet med denna uppsats har varit att utreda vad som triggar eller motverkar investeringar för elnätsbolag som inte påverkas av intäktsramen i så stor utsträckning. Genom att undersöka två elnätsbolag, varav ett är kommunägt och det andra är medlemsägt, är målet att få en förståelse för deras syn på dagens reglering och hur de arbetar med investeringar. För att uppnå detta har intervjuer genomförts med de två vd:arna för de båda elnätsbolagen. Intervjun har kompletterats med rapporter från bland annat myndigheter och intresseorganisationer. Studien påvisar att det fanns en tydlig samstämmighet i hur investeringar i elnätet görs hos de båda elnätsbolagen. Elnätsbolagen utgår dels från underhållsplaner som finns upprättade för elnäten, men också från regelbundna besiktningar av elnäten. En plan för vilka investeringar som ska göras det kommande året klubbas igenom varje år. Elnätsbolagens strategi för investeringar och tankar om hur deras verksamheter ska drivas är alltså inte något som har påverkats av förändringarna som skett med olika regleringsmodeller. Dock kan det förslag rörande en sänkt intäktsram, vilken kommer att träda i kraft år 2020, få en påverkan för hur de båda elnätsbolagen väljer att göra investeringar.

Bakgrund: Vården har under många år arbetat utifrån ett paternalistiskt synsätt, där sjukvårdspersonal varit den aktiva beslutsfattaren och patienten varit den passiva. Detta har inneburit att patientens autonomi, perspektiv och preferenser inte tagits tillvara. Det paternalistiska synsättet har gradvis gått över till en mer patientcentrerad vård, där patienten blir en del av vårdteamet. För att öka patientdelaktigheten och självbestämmande inom dagens vård, rekommenderas sjukvårdspersonalen att arbeta efter SDM-modellen, en modell som ska hjälpa både patient och sjukvårdspersonal att tillsammans komma fram till de olika beslut som ska tas i olika vårdsituationer. Syfte:  Att beskriva patienters upplevelser av Shared decision making inom den somatiska vården. Metod: En allmän litteraturöversikt med beskrivande sammanställning, baserad på sju stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas upplevelse av SDM-modellen delades in i tre huvudkategorier med två underkategorier. Resultatet visar vikten av att som patient få information på ett språk som är begripligt för att kunna agera beslutsfattare. Men även att som patient känna tillit till sjukvårdspersonal samt att känna sig respekterad och uppleva trygghet. Diskussion: Genom att sjukvårdspersonal arbetar med personcentrerad vård sätts fokus på patienten och ökar inte endast patientens delaktighet utan gör också att patientens autonomi respekteras. Det är sjukvårdspersonalens ansvar att delge patienter rätt information samt bjuda in till samtal för att öka patienters delaktighet i vårdsammanhanget.

Den miljö som dagens informationssystem (IS) befinner sig i kommer att förändras och bli mer komplex (Lindencrona, 2000). Lindencrona (2000) menar att de nya IS som skapas kommer att utvecklas genom att de befintliga systemen integreras med nya resurser. Företag kan besparas stora kostnader vid en utvecklingsprocess genom att nya resurser integreras med det befintliga systemet (Lyttinen &amp; Zhang, 2000). Den systematiserade kunskap som finns på marknaden idag behandlar främst återanvändning och integrering av källkod. Aggestam (2001) har i sitt examensarbete identifierat fyra olika aktiviteter som sker i VAD-fasen vid vidareutveckling av befintliga IS. En av dessa aktiviteter är att fatta beslut. Detta arbete har genom en enkätundersökning identifierat de beslut som företag fattar i VAD-fasen då de vidareutvecklar sina befintliga IS. Resultatet från studien tillför kunskap till ytterligare forskning som bör göras för att få fram metoder för utveckling av de IS som kommer att skapas utifrån vidareutveckling och integrering av befintliga IS.

Antalet intranät växer ständigt, samtidigt som allt fler människor känner att de inte kan ta till sig all den information som de erhåller. Intranäten innehåller en mängd användbar information som alla anställda kan ta del av. För att kunna använda intranätet effektivt krävs det att användarna sorterar bland all den information som finns på intranätet. Med hjälp av användarprofiler kan detta ske på ett enkelt sätt. Syftet med detta arbete var att behandla frågan om användarprofiler kan bidra till att bättre beslut tas genom att information overload reduceras. För att besvara arbetets frågeställning har telefonintervjuer med sju respondenter genomförts. Litteraturen som studerats inom detta arbete visar på att information overload kan leda till en mängd konsekvenser så väl för de anställda som företaget som helhet. Resultatet av telefonintervjuerna visar att användarprofiler används ute på företag samt att flera av respondenterna anser att dessa kan bidra till kvalitet i beslutfattandet genom reducering av information overload.

Många verksamheter lider av s.k. information overload. Informationsmängden ses som en fiende istället för en resurs. För att skapa kunskap måste verksamheten lära sig att identifiera och hantera information på bästa sätt. Informationen används ofta för att underlätta beslutsfattande. Att fatta ett beslut med tvetydig och irrelevant information leder ofta till ett felaktigt beslut. Att identifiera och utveckla ett hjälpmedel för att minimera informationsmängd vid ändrade omständigheter för att underlätta beslutsfattande är inte en problemfri process. I detta arbete kommer en strategi att skapas för att hantera problemet. Viktiga faktorer för att skapa en relevant strategi identifieras. Först utförs en litteraturstudie som utgör en bas för viktiga faktorer. Därefter utförs en intervjustudie som kompletterar litteraturstudiens faktorer. Tillsammans sammanställs faktorerna som anses mest relevanta för att delta i strategin. Strategin ska bidra med att verksamheter lättare kan minimera informationsmängden vid ändrade omständigheter för att underlätta beslutsfattande. Arbetets resultat ger kunskap om hur verksamheten hanterar information och omständigheter samt fattar ett korrekt beslut.

Genom geografisk informationsbehandling kan komplex data förenklas, analyseras och presenteras för beslutfattarna och allmänheten på ett enkelt sätt. Denna uppsats beskriver hur en organisation som har begränsad kunskap inom GIS-området kan visualisera var deras medlemmar befinner sig. Uppsatsen besvarar frågeställningen Hur kan en webbtjänst visuellt hjälpa Hyresgästföreningen vid beslutsfattande genom att studera säkerhet, design, personuppgiftslagen och lämpliga metoder för prototypen. På uppdrag av Hyresgästföreningen har en webbtjänst skapats som på en karta visar var medlemmar, förtroendevalda och fritidslokaler finns i Karlskrona kommun. QGIS, GeoServer, en geodatabas och JavaScriptbiblioteket OpenLayers har används för framställandet av prototypen. Användningsområden för prototypen visar på ett tidseffektivt verktyg för medlemsrekryterare vid planering av deras rutter samt en tydlig geografisk bild av arbetsområden vid introduktion av nya medlemsrekryterare. / <p>Bilagor kan begäras vid behov</p>

Beslut fattas av såväl privatpersoner som av verksamheter och i dagens samhälle där information produceras i ofantliga mängder i en hastighet som knappt går att mäta så finns det mycket information att ta till sig som stöd när dessa beslut ska fattas. Ett sätt att tackla all denna information eller data är att använda visualisering som stöd när beslut ska fattas, det är vad denna studie undersökt, den har undersökt beslutsfattares sätt att se på beslutsprocesser i en konsultverksamhet samt hur denna process använder sig av visualisering. Studien har besvarat frågeställningen: ”Hur används visualisering av information i affärsmässigt beslutsfattande inom en konsultverksamhet på taktisk nivå?”. För att undersöka saken tillämpades en fallstudie som undersökningsmetod eftersom det var det faktiska användandet som skulle undersökas är det just beslutsfattare som fått besvara detta. Tidigare litteratur tar upp visualisering som positivt men det främsta som undersökts har gjorts i litteraturstudier, vilket denna studie inte kommer att göra. Det upplevs ett gap när det kommer till vad beslutsfattare själva anser samt hur visualisering används praktiskt. Studien har genomförts på en konsultverksamhet och har inriktat sig mot taktiska beslut som en avgränsning. Utav vad som framkommit i studien och med stöttande litteratur så är inställningen till visualisering positiv samtidigt som den faktiskt inte används i stor utsträckning.

Introduktion: Amyotrofisk lateralskleros är en neurodegenerativ sjukdom som bryter det motoriska nervsystemet. Personer som drabbas av ALS ställs inför flera valmöjligheter och tvingas ta beslut angående vård och behandling. Syfte: Beskriva de faktorer som påverkar ALS-patientens beslutsfattande i vården. Metod: Litteraturstudien grundades i Polit och Becks nio steg och artikelsökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Litteraturstudiens resultat baseras på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskats enligt Polit och Becks (2016) granskningsmall för kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet delades in i fem teman: Rädsla, Sjukdomskunskap, Acceptans och anpassningsbehov, Relationers kvalitét samt Autonomigrad. Slutsats: ALS-patientens beslutsfattande var mångfasetterat. Det påverkades både positivt och negativt av deras acceptans, anpassningsbehov, sjukdomskunskap, relationers kvalitét samt autonomigrad.