Bakgrund: Varje år opereras omkring 100 000 barn i Sverige. Det är känt att barn som ska opereras upplever okända situationer som stressfyllda och obehagliga eftersom de känner att de inte har kontroll över situationen, vilket skapar rädsla och panik. Perioperativ oro och stress hos barnet kan leda till ohälsa och beteendestörning postoperativt. Hos en del individer kan den traumatiska upplevelsen även kvarstå i vuxen ålder. Barnet behöver hjälp att få tillbaka delaktigheten, kontrollen och självkänslan. Föräldrar utgör därmed en betydande roll för barnets känsla av trygghet under vistelse i en okänd högteknologisk sjukhusmiljö. Forskning beskriver vikten av föräldrarnas närvaro för barnets känsla av trygghet eftersom att ett barns värld är intersubjektiv, vilket betyder att deras värld ofta delas med föräldrarnas uppfattning. Således om föräldrarna ter sig otrygga och ängsliga, riskerar föräldern att förmedla den otryggheten vidare till sitt barn, samtidigt blir förutsättningen mindre att ge sitt barn tillräckligt med stöd vid  stressreaktioner. Detta tyder på att det är aktuellt att vårdpersonal har kunskap för att förstå och kunna identifiera inte bara barnets utan också vårdnadshavarens behov och på så vis bedriva en säker och kvalitativ familjecentrerad pediatrisk vård. Tidigare forskning tyder på att det finns begränsad information gällande vårdnadshavarens nöjdhet inom den pediatriska perioperativa vården. Syfte: Studiens syfte är att undersöka föräldrarnas nöjdhet med vården som har givits deras barn perioperativt Metod: En retrospektiv tvärsnittsstudie med icke experimentell induktiv design där ett frågeformulär använts med fasta och öppna frågor. Resultat: I undersökningen ingick 48 föräldrar. Majoriteten av deltagarna ansåg sig vara trygga, delaktiga och därför nöjda i vården av deras barn. Det framkom att de grundläggande faktorerna enligt deltagarna var personalens bemötande, en god erhållen information, deras delaktighet i vårdprocessen samt vårdmiljön som önskades vara stillsam och barnvänlig.

Mot bakgrund av aktuella samhällsförändringar, som leder till att kunskap inom beslutsfattande blir en viktig tillgång inför kommande val i livet är syftet med detta examensarbete att studera gymnasieungdomars kunskaper om processen att fatta beslut gällande studier och arbete. Studiens syfte är även att analysera vilken medvetenhet gymnasieungdomar visar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning. Författarna ställer sig följande frågor:Vilka kunskaper har gymnasieungdomar kring att fatta beslut gällande studier och arbete? Vilken medvetenhet visar gymnasieungdomar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning?Studiens valda metod är en kvalitativ intervjustudie med gymnasieungdomar i årskurs tre. Studiens resultat är att gymnasieungdomar vill fatta beslut på egen hand, samtidigt som de har ett behov av att bli sedda och lyssnade till. Gymnasieungdomarna har kunskaper kring att fatta beslut och dessa kan relateras till kunskaperna i studiens teorier, som är CIP teorin och Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser. Gymnasieungdomarna är delvis medvetna om begreppen självbild och självkänsla och de ser en möjlighet i att arbeta med dessa inom skola och vägledning. Några av studiens slutsatser är att det finns ett behov av att arbeta mer med begreppen självbild och självkänsla inom skola och vägledning. Att arbeta med att öka erfarenheter genom praktik och studiebesök är viktigt för att öka gymnasieungdomars kunskaper om sig själva.

Bakgrund Hjärt- och lungräddning (HLR) ökar patientens chans till överlevnad vid ett hjärtstopp. Det finns tillfällen där HLR inte ska utföras. Det är i så fall förutbestämt och det är endast en legitimerad läkare som har befogenhet att ta ett sådant beslut. Läkaren ska göra det i samråd med sjuksköterskan och patient och anhöriga ska i fall där möjlighet finns vara med och ta del i beslutet. Finns ett beslut om att inte starta hjärt- och lungräddning skriv det in i journalen med benämning EJ-HLR. Följs inte riktlinjerna kan det försvåra sjuksköterskans jobb då hen ska kunna bemöta patient och anhöriga i deras frågor kring beslutet.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av beslut kring EJ-HLR. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Cinahl och och Pubmed. Sökorden bestod av ämnesord och fritextsökningar. Sökningarna utfördes på engelska och skedde i form av blocksökningar. Sökningarna byggdes upp utefter PEO-modellen där varje bokstav utgörs av ämnesord och fritext. Resultat: Resultatet visade att kommunikation mellan professionerna är en komponent som måste fungera för att sjuksköterskan ska känna sig trygg med att förmedla information till patient och anhöriga. Sjuksköterskan är mer eller mindre delaktiga i beslut när det gäller EJ-HLR. Det som kan avgöra sjuksköterskans delaktighet är förmåga att tala samma språk som patient och anhörig och även läkarens inställning till hur mycket sjuksköterskan ska involveras i beslutsfattandet.  Konklusion:. Trots att riktlinjer finns råder oklarheter för sjuksköterskor när det kommer till beslut kring EJ-HLR. Detta för att riktlinjerna inte alltid följs då det är svårt att förhålla sig till bestämmelser då varje patientfall är unikt och måste behandlas utifrån patientens behov.

En stor del i vårt beslutsfattande handlar om hur vi processar det vi tar del av och sen tar beslut om. Det kan handla om det är mer djupt eller ytligt processande inför vi ska ta våra beslut. Det kan även påverka vårt beslutfattande beroende på hur informationen presenteras för oss, till exempel om det är via ord eller siffror.Detta är vad den här studien har undersökt, hur kvalitativ och kvantitativ information kan påverka vårt beslutsfattande, samt även hur vi tenderar att vara mer intuitiva eller analytiska i vårt beslutsfattande och om det finns en koppling däremellan. Studien undersökte även på om matematikångest påverkar vår upplevelse av siffror när vi ska bedöma människor.En enkät skapades där deltagarna skulle bedöma olika individer baserat på både siffror och ord. Även ett matematikångest test samt ett test för att se deltagarnas analytiska respektive intuitiva sida genomfördes på samma enkät.Resultaten analyserades där det bland annat kom fram att deltagarna har större benägenhet att anse att någon är mer sympatisk om den beskrivs med ord samt att den är mer kompetent om den beskrivs med siffror.En diskussion gjordes där det diskuterades bland annat varför de andra hypoteserna inte fick ett signifikant resultat där valet att ha enkäten online kan ha spelat in, samt de många olika momenten kan ha påverkat utgångarna av varandra.

Att behandla akne är inte alltid en smärtfri process: akne kan göra fysiskt ont i huden, leda till psykiskt, socialt och emotionellt lidande, och ibland motstå behandling. Med utgångspunkt i en fenomenologisk ansats undersöker jag i den här studien hur människor med akne använder en svensk stödgrupp online för att söka kunskap och fatta beslut om behandling av akne. Genom kvalitativa intervjuer och observationer i en svensk stödgrupp för människor med akne analyserar jag hur kunskapssökande och beslutsfattande kan förstås utifrån epistemiska känslor och interaktionskedjor. I analysen visar jag att människor med akne generellt känner en större tillit till andra medlemmars erfarenheter av en behandling än till information från läkare; att det finns en kroppslig närvaro i stödgruppen i och med att människor diskuterar biverkningar, förkroppsligade erfarenheter av behandlingar och delar bilder på sin hud; samt att medlemmar i gruppen delar fokus och känslor, vilket genererar emotionell energi. Medlemmar vänder sig ofta till gruppen när de känner sig osäkra på behandlingar, och för att bli säkra framkommer en tydlig strategi: läsa på om behandlingar i gruppen och bedöma informationen och kunskapen, be en läkare att skriva ut en behandling och slutligen testa behandlingen på sin egen kropp. Det här utgör en iterativ process och tyder på förkroppsligat lärande. Det finns inte mycket tidigare sociologisk, kvalitativ forskning om akne, vilket innebär att den här studien bidrar till fältet både teoretiskt och metodologiskt. Studiens bidrag ligger i att belysa hur människor med akne söker hälsorelaterad kunskap online, hur interaktioner online påverkar kunskapsprocessen och hur det leder till ett beslut.

Den industriella digitaliseringen utvecklas med hög fart. Många verksamheter tar steget mot ett mer digitaliserat arbetssätt. Digitala förbättringstavlor är ett av flera nya digitaliseringsverktyg som verksamheter och organisationer kan använda sig av för att skapa högre delaktighet och engagemang hos medarbetarna. Det finns många fördelar att gå ifrån den analoga förbättringstavlan till den digitala. Några av dessa är att digitala förbättringstavlor ger bättre styrning, vilket leder till att det går snabbt att ta fram information och dela med medarbetarna. Tavlan visualiserar dagordningen samt skapar en informationsplats för att samla viktig information som kan vara användbar för medarbetarna. Digitala förbättringstavlor kan presentera information beroende på vad verksamheten vill förmedla, till exempel information om nyckeltal till medarbetarna.  Syftet med denna fallstudie är att bredda kunskapen om digitala förbättringstavlor samt ta fram beslutsunderlag för en kommande implementering. Med hjälp av intervjuer samt mailkonversationer med fallföretaget och leverantörer har det empiriska materialet samlats in. Studien besvarar följande frågeställningar: -       Vad ska en digital förbättringstavla innehålla? -       Vilka beslutsunderlag behövs för införandet av digitala förbättringstavlor? -       Varför behöver medarbetare information om nyckeltal? Målet med fallstudien är att jämföra leverantörer med hjälp av en kravspecifikation för att kunna skapa ett beslutsunderlag. Författarna vill även att andra verksamheter skall kunna använda de beslutsunderlag som skapats. Författarna kontaktade fyra leverantörer som kunde leverera en digital förbättringstavla, dessa leverantörer jämfördes med hjälp av kravspecifikation samt ett egenutvecklat verktyg för beslutsstöd. Utifrån dessa jämförelser kom författarna fram till en rekommendation för val av leverantör. / Industrial digitalisation is developing rapidly, more companies are willing to take the step towards a more digitised way of working. Digital improvement boards is one of several new digital tools that companies and organisations can make use of. Therefore, they would create a higher commitment and motivation for the co- workers. There are several benefits to change from analog boards to digital boards, some of these benefits are following, improved management, visualisation of today's schedule and the board creates a information center where important information can be presented. The digital improvement board can be customized to present what the company wants, for example informing their co-workers about how their KPI’s are performing. The purpose of this case study is to acquire more knowledge about digital improvement boards and also create a decision basis for an implementation. Interviews and mail conversations with the case company and suppliers have helped the authors gather the empirical data needed. This study answers the following questions:    -       What should a digital improvement board contain? -       Which decision basis is needed for the implementation of a digital improvement board? -       Why are KPI’s important for the co-workers? The goal with this study is to compare several suppliers, with the help of a requirement specification. The authors also want other businesses to be able to use the decision basis as a template. The authors contacted four suppliers who were able to deliver a digital improvement board, these suppliers were then compared with each other with help of a requirement specification and a Multi Criteria Decision Making tool. Based on the result of the MCDM tool, the authors came to a conclusion of which supplier they would recommend.

Omvärlden förändras allt snabbare på grund av den ökade globaliseringen som råder, detta har lett till att organisationer ofta verkar på dynamiska och instabila marknader. Företag behöver därför alltmer anpassa sig efter utvecklingen som sker, vilket innebär att de ställs inför komplexa och omfattande beslut som är avgörande för dess fortsatta existens. För små företag kan övergången till att bli ett multikanal företag, det vill säga att anskaffa e-handel, vara ett komplext beslut med den kunskap som finns inom företaget. Syftet med denna studie är därför att undersöka och få förståelse för hur små företag inom detaljhandeln med inriktning på klädeshandeln, resonerade inför beslutet att övergå till att bli ett multikanal företag. I denna studie har en induktiv ansats använts då inriktningen är att tolka respondenternas svar för att på så sätt skapa en förståelse för hur resonemanget inför beslutet har förts. Genom att kvalitativa intervjuer har genomförts med ägare, delägare och e-handelsansvariga, vilket är de personer som har varit insatta och delaktiga i beslutet anses den insamlade empirin relevant för studien. Vid utformningen av intervjuguiden har studiens syfte och teoretiska referensram varit utgångspunkten, med denna utgångspunkt säkerställdes att alla aspekter i resonemanget framkommit av intervjuerna. Med anledning av den flexibilitet och öppenhet som följer med semistrukturerade intervjuer har därför insamling av primärdata utförts på detta sätt. Vidare har det möjliggjort att följdfrågor har kunnat ställas och genom detta har nyansskillnader och olika aspekter kunnat uppmärksammas. Resultatet av studien visar på att resonemanget som förts inför beslutet att anskaffa e-handel påverkas av kontexten som företaget befunnit sig i vid den tidpunkten då beslutet fattades. De responderande företagen som var tidiga med att anskaffa e-handel påvisar en mer begränsat rationell karaktär än de som var sena, dock har det slutgiltiga beslutet att anskaffa e-handel varit begränsat rationellt då intuitionen har spelat en avgörande roll. De som tidigt fattade beslutet att anskaffa e-handel påvisar även att en resursbaserad syn har använts till skillnad från de som var sena med beslutet som påvisar en marknadsbaserad syn.

Idag möter investerare information från både traditionella medier och offentliga rapporter, men även genom sociala medier. I en rapport av Internetstiftelsen (u.å.) framgår det att 96 procent av Sveriges befolkning använder sig av internet, och att av dessa är 93 procent dagligen uppkopplade (Internetstiftelsen, u.å.). Av dessa använder sig nio av tio personer sociala medier och det framgår att sociala medier nu är en naturlig del av individens vardag. Det finns omfattande studier som undersöker sociala medier och aktiemarknaden för att se om det finns ett samband mellan informationsspridningen på sociala medier och dess påverkan på aktiekursen. Som investerare är det den tillgängliga informationen som är underlaget för beslutet att investera eller inte. Ohlin (2017) rapporterar att det förekommer alltmer falska aktietips inom sociala plattformar. Ekobrottsmyndigheten ser ett ökande antal anmälningar av denna typ av brott. Två ekonomistudenter dömdes den 15:e oktober 2019 av Stockholms tingsrätt för otillbörlig marknadspåverkan, där det framgick att de båda hade systematiskt påverkat aktiekurserna till att stiga. Till följd av det intresse som finns för hur aktiekursen påverkas av sociala medier, är det av värde att förstå hur dessa köprekommendationer och möjligen falska aktietips inom sociala medier påverkar den individuella investerarens beslutsfattande. Det finns flertalet forskare inom finansområdet som uppmuntrar till att använda mer kvalitativa metoder i samband med ämnet beteendeekonomi (Jaiyeoba & Haron, 2016; Kaczynski et al., 2013; Kleinübing et al., 2005; Zahera & Bensal, 2017). Genom att undersöka vad människor faktiskt säger och få ta del av resonemanget bakom samtal, kan finansområdet utvecklas. Den aktuella studien lutar sig därmed mot en kvalitativ ansats, med syftet att få en djupare förståelse för hur den individuella investerarens beslutsfattande påverkas av köprekommendationer inom sociala medier. I samband med analys av empiri har studien använt sig av deduktiv tematisk analys, där ursprungliga teman har varit drivande. Dessa är representativitet, förankring och kognitiv dissonans som återkopplas från Chandra (2008), och är viktiga beståndsdelar i den individuella investerarens beslutsfattandeprocess och etablerade begrepp inom beteendevetenskaplig ekonomi. Till följd av analys av empiri kunde det urskiljas relevanta underliggande teman till de tidigare presenterade, och dessa är: Köprekommendationer som en ögonöppnare, Skepsis angående sociala medier och köprekommendationer, Vem är bakomköprekommendationer, Bekräftelse av egen värdering, Osäkerhet vid motgång och avslutningsvis Självsäkerhet är bästa försvar. Genom dessa underliggande teman besvaras både studiens forskningsfråga samt att syftet uppnås och en djupare förståelse erhålls för hur köprekommendationer inom sociala medier påverkar den individuella investerarens beslutsfattande.

Denna studie handlar om hur artificiell intelligens (AI) används vid beslutsfattandet i ettföretag. Det görs en fallstudie som analyserar ett industriellt företag i Sverige och hur deanvänder AI vid beslutsfattande för att besvara frågeställningen: “Hur kan ett företag dranytta av AI vid beslutsfattande och vilken inverkan får användandet av AI påbeslutsprocessen?". Teorier om beslutsfattande används tillsammans med teorier om AI vidbeslutsfattande för att analysera fallet. Studien finner att de utmaningar som företag kan stötapå vid implementering av AI beror delvis på bristande tillit till AI samt bristande kunskap omAI. Det kan även bero på en företagskultur som inte värdesätter data och beslutsprocessersom präglas av att mänskliga insikter, antagande och sociala relationer formarbeslutsfattandet. För att ett företag ska dra nytta av AI vid beslutsfattande är det viktigt attdet finns en kunskap i organisationen om vad AI innebär.

Uppsatsen tar sikte på svenska polisers beslutsfattning inom situationer där någon form av legitim våldsanvändning kan bli aktuell. I uppsatsen har sex poliser från polisområde södra Skåne (POSS) tillfrågats om deras beslutsfattande i tre fiktiva scenarion. Scenariona benämns som dynamiska situationer då de hela tiden skiftade beroende på vad den tillfrågade polisen svarat på föregående fråga. Scenariona var inte på något sätt tillspetsade utan var tre vanligt förekommande situationer som poliser hamnar i där legitimt våld kan vara det enda sättet att lösa tjänsteåtgärden som de har blivit beordrade till. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det går till när poliser i yttre tjänst tar beslut om våldsanvändning för att verkställa sin tjänsteåtgärd.  Resultatet visade att intervjupersonerna ofta tänkte i mönster men var även analytiska när situationen utvecklade sig på ett sätt de inte var förberedda på. Detta ligger i linje med Kahnemans teori (2011) om att vi har två olika system, kallade implicita och explicita systemen, som konkurrerar och samverkar med varandra när vi ska ta beslut. Här ges även stöd för Kleins teori (1999 & 2011) att blåljuspersonal ofta tänker i mönster och mönsterigenkänning vid beslutsfattning. Intervjuerna visar att poliser ofta har en gräns när de övergår till våldsanvändning för att verkställa en tjänsteåtgärd och gör så för att inte riskera sin egen säkerhet, vilket tyder på ett högt säkerhetsmedvetande. De gånger poliser tar medvetna avsteg från sin egen säkerhet görs detta för att uppnå målet med tjänsteåtgärden snabbare då den dynamiska situationen inte tillåter den tidsfrist som egentligen behövs.