Trafikolyckor är ett stort problem som drabbar många människor. Tidigare forskning visar att vanliga orsaker till att olyckor sker i trafiken är höga hastigheter och mänskliga faktorer. Utryckningsfordon som till exempel ambulans färdas vid larm vanligen i höga hastigheter och är därför beroende av att medtrafikanter lämnar fri väg för att de ska kunna utföra sitt arbete effektivt och trafiksäkert. Tidigare forskning har visat att sirener och blåljus inte är tillräckligt uppmärksamhetsväckande, vilket leder till att bilförare upptäcker utryckningsfordon för sent. Denna studie undersökte därför effekten av ett framtaget varningsmeddelande (Emergency Vehicle Approaching message, EVAM) som tillsammans med sirener och blåljus ska förbereda bilister på att utryckande fordon ankommer. Studien undersöker även vilka stress- och trafikerfarenhetsfaktorer som påverkar hur lämpligt bilförare agerar i olika utryckningssituationer samt relationen mellan trafikerfarenhet, stress, EVAM och hur lämpligt bilförare agerar. Data från 9541 svenska bilförare samlades in genom en annonserad enkätundersökning på Facebook och Instagram. Resultatet visade att EVA-meddelandet genererade ett lämpligare agerande bland alla undersökta bilförare i ett av fyra trafikscenarion. Resultatet visade även att EVA-meddelandet bidrar till att novisa förare agerar lämpligare medan erfarna förares lämplighet inte påverkas signifikant. Studien kom även fram till att det krävs olika typer av erfarenhet för att agera lämpligt i olika situationer. Körvana och trafikerfarenhet kan även minska bilförares hypotetiska stressnivå i utryckningssituationermedan EVA-meddelandet inte påvisade någon effekt. Framtida forskning bör studera EVAmeddelandets effekt i andra trafikscenarion än de som undersökts i denna studie och kan med fördel undersöka bilförares fysiska respons i en verklig eller framtagen miljö i körsimulator.

Ungas beslutsfattande kring utbildnings- och yrkesval blir allt svårare då valmöjligheterna av både yrken och studier ökar. Konsekvensen blir att inträdet till vuxenlivet förskjuts. Utbildning spelar en nyckelroll i en ständigt föränderlig värld där individen behöver förberedas för arbetslivet och framtiden, för att kunna möta utmaningarna som det för med sig. Statistik visar att allt färre 19-åringar påbörjar högskolestudier direkt efter gymnasieskolan och allt fler ungdomar väljer preliminära arbeten.    Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka bakomliggande orsaker till varför flera ungdomar väljer att inte läsa vidare på högskola direkt efter gymnasiet, och hur förberedda de känner sig för övergången till framtida utbildnings- och yrkesval. Våra frågeställningar i studien är: Varför har våra informanter valt att inte läsa vidare direkt efter gymnasiet? Vilka bakomliggande faktorer har påverkat våra informanters val till studier eller arbete? Den teoretiska grunden som vi valde att använda oss av var Hodkinson & Sparkes teori Careership och Law & Watts DOTS-modell. Några av begreppen som var användbara i analysen var kapital, habitus, handlingshorisont, beslutsfattande, möjlighetskunskap, lärande om övergångar och självkännedom. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex unga vuxna inom målgruppen 21–24 år som läst antingen samhälls- eller ekonomiprogrammet i gymnasiet.    Huvudresultatet av studien visar på flera bakomliggande faktorer som påverkar och bidrar till ungas beslutsfattande. Dessa kan sammanfattas som skolans stöd för valmöjligheter och begränsningar, påverkan av nätverk och uppväxtmiljö och påverkan av ekonomiskt kapital.

Bakgrund: Nästintill hälften av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer i Sverige genomgår mastektomi som behandlingsmetod. Att diagnostiseras med bröstcancer påverkar individen både ur ett psykologiskt och fysiologiskt perspektiv. Kvinnor som förlorar ett eller båda brösten har visat sig påverka deras sexualitet och självbild. Idag kan kvinnor få brösten rekonstruerade för att återskapa bysten, vilket har gjort att många kvinnor återfår sin känsla av kvinnlighet. Studier visar dock att vården inför bröstrekonstruktion är bristfällig. Tidigare kvantitativa studier rapporterar att informationen är otillräcklig, att de inte känner sig delaktiga i beslutet och att de behöver söka kunskap på annat håll för att känna att de fattar ett välgrundat beslut. Syfte: Studera kvinnliga patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande i samband med bröstrekonstruktion efter mastektomi på grund av bröstcancer.  Metod: Litteraturstudie med beskrivande design, baserad på elva kvalitativa originalartiklarsom kvalitetsgranskades. De inkluderade artiklarna resultatgranskades under genomläsning, utifrån likheter och skillnader identifierades olika kategorier. Resultat: Det framkom flera brister i vårdens bemötande vid beslutsfattande av bröstrekonstruktion efter mastektomi. Framförallt handlade det om brist på information och på vilket sätt informationen förmedlades, vilket påverkade beslutsfattandet negativt. Andra delar som påverkade var vilket stöd som erbjöds, om kirurgen själv hade andra värderingar och hur mycket tid kvinnorna fick reflektera kring beslutet. Slutsats: Resultaten belyser att det behövs en ökad förståelse för vad kvinnor som genomgår mastektomi och bröstrekonstruktion behöver från slutenvården under beslutsprocessen. Det framkommer också hur viktigt det är att patienterna känner sig delaktiga i beslutsprocessen, att de får tillräckligt med information samt det stöd som kan vara viktigt för just denna patientgrupp. / Background: Almost half of all women in Sweden affected by breast cancer undergoes mastectomy as method of treatment. Being diagnosed with breast cancer may affect an individual both from a psychological and a physical perspective. Women who´s having one or both breasts removed may affect women’s self-image and sexuality. Modern medicine has made it possible for women to have breasts reconstructed with the consequence of many women who has undergone mastectomy to regain their sense of femininity. However, additional quantitative studies have shown that breast reconstruction health care is inadequate. Women have reported insufficient information, not being participatory in the decision-making process and the need to themselves find information in order to make just decisions in their reconstruction process.  Aim: Explore female patients experiences of the personal treatment within inpatient care regarding breast reconstruction after undergone mastectomy due to breast cancer. Method: Literature review with a descriptive design based on 11 original papers conducting a qualitative approach, that been quality audited. The articles were analyzed by similarities and differences in patients experiences of breast reconstruction post mastectomy and categories of these were identified.  Result: The results of the categorization show several deficiencies in the personal treatment by the health care in the decision-making of breast reduction post mastectomy. The prominent deficiencies were lack of information and lacking ways of informing about treatment which affected decision-making negatively. Other aspects include patients experiences of support offered, if the surgeon had other beliefs about the surgery and the amount of time to reflect on the process.  Conclusion: The results highlight the need for a growing understanding for women’s experiences during the process of decision-making of breast reconstruction post mastectomy within the inpatient care. Sense of participation, sufficient information and sufficient support systems may be particularly important for this specific group of patients.

Studiens syfte är att skapa en fördjupad förståelse för hur gymnasieelever resonerar om och förhåller sig till ansvarstagande i förhållande till sina studier. För att möta syfte har följande frågeställningar använts: Hur resonerar eleverna kring ansvarstagande för sina studier? Vad har påverkat elevernas attityd till ansvarstagande för sina studier? En kvalitativ metod har tillämpats i studien och den har genomförts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med utgångspunkt i en intervjuguide. De teoretiska utgångspunkterna som har använts vid utförandet av studiens analys är social determination theory av Deci & Ryan och social learning theory av AlbertBandura. Resultatet visar att eleverna betraktar ansvarstagande som att svara upp mot yttre krav som ställs från skolan och att fatta aktiva beslut om att genomföra skoluppgifter självständigt. När eleverna beskrev vad som hade påverkat deras förhållningssätt till ansvarstagande lyfte de fram betydelsen av social interaktion med föräldrar, lärare och klasskamrater. Enligt studien är mål en annan viktig faktor för att ta ansvar. I diskussionen argumenteras det för hur studie- och yrkesvägledare och övrig personal på skolan kan arbeta för att främja elevernas förmåga och vilja att ta ansvar för sina studier.

Barns delaktighet är ett aktuellt ämne inom hälso och sjukvård om hur sjuksköterskan ska få barnet involverat i sin vård. Det har stärkts av att barnkonventionen har blivit lag i Sverige 1 januari 2020. Barn och föräldrar har upplevt att det var viktigt att känna förtroende och trygghet för sjuksköterskan och att sjuksköterskan var lyhörd och inkännande för deras behov. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser om hur sjuksköterskan främjar barn till delaktighet i vårdmöten. Litteraturstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar, varav åtta med kvalitativ design. Efter analysen framkom tre teman i resultatet som trygghet, vårdande relation och sjuksköterskans upplevelser av utmaningar samt sex underteman. Förutsättningar för att barn kunde vara delaktiga i sin vård var att barnet kände trygghet. Vilket gjordes när sjuksköterskan främjade relationen med barnet och deras föräldrar. Det kännetecknade den vårdande relationen. I den vårdande relationen upplevde sjuksköterskan flera utmaningar. Betydelsefull komponent i barns delaktighet var om sjuksköterskan hade förmåga att ge barnet utrymme i samtalet. Det genom att sjuksköterskan lyssnade på barnet samt lät barnet få uttrycka sin åsikt. Det främjade barns medbestämmande, inflytande och delaktighet.

Utvecklingen av artificiell intelligens går snabbt framåt och teknologin används numera i viss utsträckning inom de flesta områden i vårt samhälle. Även inom elitidrotten i Sverige har teknologin gjort sitt intåg, dock i relativt liten skala och främst i stora lagsporter, vilket främst beror på begränsad tillgång samt att utveckling av AI är kostsamt och resurskrävande. När dessa två världar möts kan komplexa förhållanden uppstå och i denna studie har vi undersökt AI:s inverkan på elitidrottsorganisationer och elitidrott. Sex djupintervjuer med utvecklare och användare av AI inom elitidrott har utförts och ligger till grund för resultaten. Studiens resultatvisar att vid implementering och användning av AI inom elitidrottsorganisationer och elitidrotten, sker det en ömsesidig växelverkan mellan organisationen och AI. AI genererar å ena sidan fördelar inom organisationen, såsom effektivisering, stora utvecklingsmöjligheter och stöd i beslutsfattande-processer. Å andra sidan aktualiseras kulturella aspekter, etiska hänsynstaganden och mänskliga värderingar och sådana aspekter är viktiga att beakta när denna avancerade teknologi börjar användas. För verksamheten identifieras stora fördelar och möjligheter med AI, framför allt när det gäller utveckling av idrottare och elitidrott. AI upplevs också som en nödvändighet för svensk elitidrott, för att man inte ska hamna efter i utvecklingen i relation till andra nationer och därmed gå miste om internationella medaljer i framtiden

Background: In the world's industrialized countries, most women give birth to their children in hospitals, a birthplace that has become the norm. In Sweden, hospital birth and home birth are the options available. About 0.1 percent of women in Sweden are planning a home delivery but the interest is about 10 times higher. In Sweden, there is no birth center available; which is a midwife's birth clinic where continuity and normal deliveries are in focus. The interest in delivery in a birth center among women in Sweden is about 27 percent. Aim: The aim of this study is to describe factors affecting women's choice of birthplace. Method: The method used in this paper is a general literature study, with a total of 17 articles from the United States, Canada, Sweden, Finland, Holland, England, New Zealand and Australia. Result: In the result it emerged that the different birthplaces had in part the same factors motivating the women. These factors were the attitude towards the childbirth process, access to birthplace choice, safety, environment, pain relief and intervention and influence. There were also unique themes for each birthplace. Home delivery was the birthplace that had the most unique factors, such as control and empowerment, the family's participation and attitudes in society and care. Unique for childbirth at a birth center was localization and continuity with the healthcare provider. The study found no unique factors for hospital birth. The factors for home birth and hospital birth were each other’s opposites, while childbirth at a birth center was something in between. Conclusion: The women in the present essay all had common factors that affect their choice of place of birth. But also, unique individual factors depending on their own preferences. The women who had safety as a priority saw birth as something dangerous and sought a hospital birth. While women who prioritized an intervention-free birth without medical pain relief and routine drugs, sought home birth and birth at a birth center. Keywords: Hospital childbirth, Home childbirth, Birth center childbirth, Choice, Decisionmaking.

SAMMANFATTNING Bakgrund: I och med antagandet av Barnkonventionen 1989 och sedermera övrig lagstiftning och rekommendationer har synen på barn ändrats. Barn anses idag vara kompetenta individer vilka har rätt att ta del av information som rör dem samt göra sina röster hörda, och deras åsikter ska tas i beaktning. Barns delaktighet i sin vård har belysts i flera artiklar genom åren i vilka det visat sig ha en positiv inverkan på barn och vården av dem då de känt sig inkluderade i beslutsfattandet. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor kan arbeta för att öka barns delaktighet i sin vård i sjukhusmiljö. Metod: Litteraturöverskt Resultat: Sammanställningen av resultatet resulterade i tre kategorier; kommunikation med barn, barns beslutsfattande och organisatoriska faktorer, med vardera tre underkategorier. Resultatet visade på fördelar med att inkludera barn i beslutsfattandet gällande deras egen vård i sjukhusmiljö. Anpassad kommunikation och information visade sig vara bra sätt att inkludera barn. Barn som kände sig inkluderade och bjöds in i planeringen av vården var ofta aktiva i beslutsfattandet. Det framkom även att barn inte alltid vill vara aktiva beslutsfattare och att vårdpersonalen måste göra en bedömning inför varje unik interaktion. Något som efterlystes var framtagandet av riktlinjer och utvärderingsinstrument. Slutsats: Sjuksköterskan har i sitt arbete möjlighet att påverka och aktivt arbeta för att främja att barn inkluderas i sin vård och görs delaktiga i de beslut som tas på en för dem lämplig nivå.

Chefslös organisationsstruktur är ett omdebatterat ämne och organisationer blir allt mer nyfikna på den platta strukturen. Därmed är det av intresse att studera medarbetares upplevelser av att arbeta i en sådan organisation. Syftet med den här studien är således att undersöka medarbetares erfarenheter och upplevelser av att arbeta i en organisation helt utan chefer och formella hierarkier. Studien utförs på en specifik fallorganisation och bygger på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I studien undersöks de strukturer och processer för roller, kommunikation och beslutsfattande som återfinns inom organisationen. Även hur organisationsstrukturen i sin helhet påverkar medarbetarnas trivsel och engagemang undersöks. Den insamlade datan analyseras med hjälp av tematisk analys och med Mary Parker Folletts managementteori som teoretisk referensram. Resultaten från studien visar att den chefslösa organisationen kan fungera genom implementering av strukturer såsom tvärfunktionella team och coachning. Vidare illustreras de olika forum och processer som används för kommunikation och beslutsfattande inom organisationen. Resultaten belyser att användningen av dessa beror på kontext och att de roller som finns i organisationen också är något som är flytande. Slutligen påvisar studiens resultat att organisationsstrukturen generellt har en positiv påverkan på medarbetarnas trivsel och engagemang. Studien mynnar ut i slutsatsen att den chefslösa organisationsstrukturens lämplighet och effektivitet beror på situation.

Datum:                                [2023-05-31]                      Nivå:                                  Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp                         Institution:                        Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet                    Författare:                        Bella Andersson         Wilma Jörgensen            Clara Lönn                                                (96/03/02)                  (01/01/01)                    (00/02/09)     Titel:                                  AI:s påverkan på framtida rekryteringsprocesser.  Handledare:                      Magnus Hoppe  Nyckelord:                        ’’Rekrytering’’, ’’Artificiell intelligens’’, ’’AI’’,  ’’Rekryteringsprocess ’’, ’’Beslutsfattande ’’, ’’Effektivisering’’. Forskningsfråga/or:         Hur kan AI komma att påverka rekryteringsprocessen i framtiden?                        Hur ser rekryterare på framtiden med AI i deras arbete?    Syfte:                                  Syftet med studien är att utforska om och hur Artificiell intelligens kan komma att påverka framtida rekryteringsprocesser.  Metod:                               Den valda metoden för studien är kvalitativ, med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Totalt tio personer har intervjuats. En testdemo av AI-intervjuer har även utförts. Data har också samlats in med hjälp av ABI/Inform Global databas.  Slutsats:                                  Studien drar slutsatsen att Artificiell Intelligens kommer vara en del av framtidens rekryteringsprocesser. En avgörande faktor för detta är teknologins utveckling de kommande åren. AI kan komma att tillämpas som ett verktyg för att effektivisera processerna och ge en konkurrensfördel på marknaden för organisationer. / Date:                                  [2023-05-31] Level:                                 Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution:                        School of Business, Society and Engineering, Mälardalens University  Authors:                             Bella Andersson                 Wilma Jörgensen           Clara Lönn                                                (96/03/02)                            (01/01/01)                 (00/02/09)     Title:                                   AI’s impact on future recruitment processes.  Supervisor:                         Magnus Hoppe  Keywords:                         ’’Recruitment’’, ’’Artificial Intelligence’’, ’’AI’’,          ’’Effectiveness’’, ’’Recruitment Process’’, ’’Decision making’’.  Research questions           - How can AI affect the recruitment process in the future?  - How do recruiters see the future of AI in their work?  Purpose:                            The purpose of this study is to research if and how artificial intelligence can affect future recruitment processes. Method:                              The method chosen is qualitative study with semi-structured interviews. A total of 10 people has been interviewed. A test-demo of AI-interview has been conducted. Data has also been collected using the ABI/Inform Global database.  Conclusion:                        The study has concluded that artificial intelligence will be implemented in future recruitment process. However, this will depend on how the technology will develop within the coming years. AI will be applied as a tool to make the recruitment process more effective and give organisations competitive advantage.