Bakgrund: Prioritering av patienters medicinska angelägenhetsgrad är ofta starten på vårdkedjan. Prioriteringen utfors av sjuksköterskor och är en av deras viktigaste arbetsuppgifter på akutmottagningar. Målet är att de som är i störst behov av vård ska få vård först. Felaktigt fattade beslut kan påverka patienters hälsa negativt. Akutmottagningen är en miljö som präglas av stress och oförutsägbarhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans beslutsfattande vid prioritering av patienter på akutmottagning. Metod: Beskrivande litteraturöversikt med induktiv analysmetod. Resultatet utgjordes av 14 vetenskapliga studier med såväl kvalitativ som kvantitativ studiedesign. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskans beslutsfattande påverkades av faktorer som kunde delas in i två huvudteman: individuella- och organisatoriska faktorer. De individuella faktorerna bestod av erfarenhet av prioritering, självförtroende, utbildning samt prioriteringsbedömning. De organisatoriska faktorerna bestod av underkategorierna: arbetsmiljö, triagesystem och teamarbete. Diskussion: Resultatet diskuterades kritiskt med utgångspunkt från Benners humanistiska intuitiva teori “från novis till expert”. Effekten av utbildning i form av simuleringsövningar diskuteras i förhållande till behovet av erfarenhet for att utvecklas mot expert. Sjuksköterskeledd triage jämförs med läkarledd triage. Slutsats: Beslutsfattande kan vara för komplext för att kunna placeras in i en generell teori. Mer forskning behövs med eventuellt andra metoder. / <p>Godkännande datum: 2017-03-21</p>

Det finns förhållandevis mycket forskning kring ämnet magkänsla kopplat till huruvida den används i rekryteringssammanhang. Däremot har vi inte funnit någon forskning som syftar till att undersöka vad magkänsla är. Syftet med studien är att undersöka magkänsla och definiera vilka komponenter den grundas i. Dessutom återfinns ytterligare ett tema i uppsatsen; en studie kring magkänslan och hur den påverkar beslutfattande i rekryteringsprocesser. Den här studien är kvalitativ och vilar på en induktiv ansats. Åtta personer som genomför rekryteringar och är deltagande beslutsfattandet, har intervjuats kring vad magkänsla i rekryteringssammanhang är och hur de använder magkänsla i beslutsfattande. Resultatet analyseras genom tematisk analys och diskuteras mot den teoretiska referensramen i uppsatsen. Resultatet visar att magkänsla i rerkyteringssammahang är svårdefinierat men kan förstås genom att vara en del av människors jag och tidigare erfarenheter. Magkänsla har även betydelse i beslutsfattandet i rekryteringsprocesser men samspelar med fler komponenter, exempelvis kravspecifikationer, behov och tid.

För att utvärdera en specialiserad vård som utförts i patientens hem istället för motsvarande vård i sjukhusmiljö, är det viktigt att känna till om patienten upplevt sig vara delaktig i vårdens planering och utförande. Upplevd delaktighet är en central del för patientens återanpassning till vardagen, och för att undvika ett förlängt sjukdomsförlopp. Delaktighet i vårdförloppet leder till en ökad teoretisk kunskap och även till förbättrad klinisk förståelse hos patienten. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka, analysera och sammanfatta patienters upplevelser och delaktighet under vårdtiden med LAH. Metod: Detta är en deskriptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor som datainsamlingsmetod. Sex patienter som var anslutna till LAH under år 2016- 2017 intervjuades gällande frågor om delaktighet och personalens kännedom om fattade mål och beslut. Insamlad data analyserades på latentnivå, med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2012). Resultat: Från temat ”delaktighet” uppstod två kategorier: kompetent personal och informerad patient. Temat ”icke-delaktighet” resulterade i två kategorier: bristfällig information samt kontrollförlust. Patienternas berättelser var mycket positiva i fråga om delaktighet. Data visade att de upplevt sig vara delaktiga under vårdtiden med LAH. Det handlade bland annat om att de upplevt sig delaktiga gällande mål och beslut, att de har fått tillräcklig information från personalen om mål och fattade beslut, och att det fanns kompetent personal som anpassade sig efter patienternas individuella behov och önskemål. En patient beskrev sin upplevelse av att inte fullt ut vara delaktig under vårdtiden. Huvudsaklig anledning var enligt patienten en bristfällig information från vårdpersonalens sida som ledde till en känsla av kontrollförlust. Slutsats: Denna studie kan bidra till en ökad förståelse hos berörd klinisk vårdpersonal gällande delaktighet under vårdtiden med LAH. Då vårdtiderna med LAH var långa är det särskilt viktigt med en god kontakt och en bra kommunikation med patienterna för att kunna erbjuda fullgod delaktighet och en patientcentrerad vård. Studien visar tydligt att vård i hemmiljö i de fall som här beskrivits haft stora fördelar vad gäller delaktighet och patientnöjdhet framför motsvarande vård i sjukhusmiljö. Nyckelord: Patientdelaktighet, information, delat beslutsfattande, egenvård, personcentrering.

Introduktion: En livsuppehållande behandling är en behandling som syftar till att hålla en patient vid liv när dennes tillstånd är livshotande. När en patient är nära livets slut måste ett beslut gällande den livsuppehållande behandlingen tas. Sjuksköterskan har ett etiskt och omvårdnadsmässigt ansvar att medverka i avgörandet om behandling. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av vilka faktorer som leder till etiska svårigheter vid beslutsfattandet om att fortsätta med eller avsluta en livsuppehållande behandling. Metod: Litteraturstudien baserades på Polit och Becks niostegsmodell. Databassökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Tio artiklar svarade på litteraturstudiens syfte och kvalitetsgranskades därefter. Efter analys av de tio artiklarnas resultat framkom underkategorier och huvudkategorier som utgjorde litteraturstudiens resultat. Resultat: Det slutliga resultatet delades in i fem huvudkategorier vilka var: Patienten, Anhöriga, Kommunikation, Organisation och Vårdpersonalens egenskaper med tillhörande underkategorier. Slutsats: Det finns, utifrån sjuksköterskans erfarenheter, olika faktorer som kan leda till etiska svårigheter vid beslutsfattandet om att fortsätta med eller avsluta en livsuppehållande behandling. Dessa faktorer kan vara av betydelse för vårdpersonal att känna till för underlättande av beslutsfattanden.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra lidande samt stärka patienternas välbefinnande. I livets slutskede är delaktigheten central för att patienterna ska uppleva att den sista tiden i livet är värdig. För att främja delaktigheten behöver ett personcentrerat förhållningssätt tillämpas och patienterna bör få tillräckligt med information om sin sjukdom. Syfte: Beskriva patienters preferenser för delaktighet i samband med palliativ vård i livets slutskede.  Metod: Litteraturöversikten genomfördes utifrån en kvalitativ metod med induktiv ansats. Dataanalysen har gjorts enligt Fribergs femstegsmodell.  Resultat: 13 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet som delades in i tre huvudkategorier som visade sig vara centrala preferenser för patienternas delaktighet: “behov av kunskap”, “hantera sin sjukdomssituation” samt “beslutsfattande”. Kategorierna mynnande ut i underkategorier där informationen och kommunikationen var väsentliga för patienternas kunskap. För att kunna hantera sin sjukdomssituation var kontroll och förberedelser inför döden viktigt. Beslutsfattandet kan antingen ske genom självbestämmande eller i samråd med andra. Slutsats: För att patienterna i livets slutskede ska kunna bli delaktiga är det viktigt att patienternas preferenser för information och kommunikation uppnås. För sjuksköterskan är det väsentligt att anpassa vården utifrån varje individ samt att utgå från patienternas preferenser.

Förmågan av beslutsfattande är något som påverkar individen i alla områden i livet och för att kunna fatta ett beslut krävs det beslutsfärdigheter. Det finns fler faktorer som påverkar beslutsfattandet och ett av dem är huruvida individen tror på sig själv eller inte. Syftet med arbetet var att belysa hur studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan arbetar med utmaningar och möjligheter att möta elevernas behov utifrån Skolverkets allmänna råd (2013) gällande att bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativ, lära sig fatta beslut, att genomföra beslut, samt vilka utvecklingsmöjligheter de ser i relation till detta. Kvalitativa intervjuer utfördes med sex yrkesverksamma studie-och yrkesvägledare inom gymnasieskolan. Analysmetoden gjordes genom meningskoncentrering. Resultatet visade bland annat att majoriteten av studie- och yrkesvägledarna arbetade med motiverande samtal som innehöll ett lösningsfokuserat arbetssätt. Resultatet visade också vikten av att eleven fattar karriär beslutet själv och känner sig stärkt i att kunna ta ett beslut. Det som studie- och yrkesvägledarna såg som utvecklingsmöjligheter var att arbeta med gruppvägledning, ta in föreläsare och att börja med studie- och yrkesvägledning i tid.

Den kris som Covid-19 inneburit för samhället har få likheter med tidigare kriser. Den påverkar hela världen, och har satt en enorm press på sjukvården. Den kris som sjukhusen går igenom påverkar alla delar av verksamheten, inklusive beslutsfattandet. Denna studie undersöker hur en kris påverkar det operativa beslutsfattandet på ledningsnivå inom organisationer. Detta genomförs med hjälp av en fallstudie av hur Södersjukhuset har påverkats av Covid-19-pandemin. Med utgångspunkt i tidigare forskning som säger att beslutsfattande centraliseras vid kriser har beslutsfattande undersökts före och under krisen genom intervjuer och analys av dokument. Resultatet visar att operativa beslut fattas med mindre beslutsunderlag, samt att beslutsprocesser är mer centraliserade och något mer experimentella i kris.

Från att uteslutande ha betraktats som en fråga om marknadsföring mot konsumenter har varumärken under de senaste 20 åren också kommit att få uppmärksamhet i den industriella marknadsföringsforskningen. Studierna inom området är dock fortfarande fragmentariska. Denna studie bidrar till skapandet av en helhetsbild genom att kvalitativt utröna hur varumärken används som beslutsunderlag när ensamma mekaniker införskaffar startbatterier, vilket är ett ämne de inte är experter på. Studien bygger på fyra djupintervjuer som analyserats mot bakgrund av tidigare varumärkesforskning, med fokus på riskminimering, kundrelationernas roll samt inköparnas och köpsituationens karaktärsdrag. Slutsatsen är att varumärken fungerar som paketering av tidigare produkterfarenheter. De används sedan i en tvåstegsprocess. I steg ett minimerar varumärkena organisatorisk risk genom att gångbara alternativ kontinuerligt grupperas samman, medan övriga elimineras. I steg två underlättar varumärkena beslutsfattande i den av tidspress präglade köpsituationen genom att förenkla urvalet.

Företag omorganiserar sig med jämna mellanrum. Graden av centralisering och decentralisering skiftar ofta i samband med omorganisationer och hierarkiska nivåer tenderar tillkomma och försvinna. Syftet med denna studie är att undersöka skillnaderna mellan centralisering och decentralisering inom banker samt att undersöka hur ledarskap påverkas av detta. Inom den vetenskapliga litteraturen har det länge pågått en diskussion kring ämnet samt vilken grad av centralisering och decentralisering som är att föredra. Denna studie har sin utgångspunkt i en deduktiv forskningsansats med teorier från Henry Mintzbergs organisationsteori, contingency theory samt agentteorin. Vidare är studien inriktad som en kvalitativ studie där det empiriskt material samlats in via semistrukturerade intervjuer med fem chefer inom två olika banker samt olika hierarkiska nivåer. Analysen av arbetet har vi bemött genom tematisk analys där vi systematiskt identifierat, organiserat och skapat insikt i den insamlade empirin. Resultatet från denna studie tyder på att varje enskilt företag bör analysera hur organisationen vill kommunicera till slutkunden samt utifrån det bestämma graden av centralisering och decentralisering. Resultatet tyder också på att lokala bankkontor bör luta åt decentralisering då chefer inom sina lokala marknader har bättre kännedom än företagets strategiska ledning. I enlighet med graden av centralisering eller decentralisering tyder resultatet också på att ledarskapet inom en organisation bör inkludera mandat i förhållande till den grad av centralisering eller decentralisering ett företag väljer att förhålla sig till.

I en tid där avstånd minskar och globaliseringen stärks ökar riskerna för kriser i organisationer. En organisationskris är en händelse med låg sannolikhet och stor påverkan som hotar organisationens livskraft och kännetecknas av tvetydighet i orsak, verkan och lösningsmedel, samt genom en tro på att beslut måste göras snabbt. Det är av största vikt att fatta lämpliga beslut snabbt och att samordna korrigerande aktiviteter.  Forskningen kring beslutsfattande i krissituationer visar att det i dessa situationer inte finns mycket stöd för att fatta beslut enligt rationella beslutsmodeller utan att beslut i dessa situationer fattas enligt förenklade modeller. Vi har som fundament för arbetet valt att använda en metod som heter Recognition-Primed Decision Model. Det är en metod som tar hänsyn till en verklig kontext i krissituationer och bygger på att beslutsfattaren har ont om tid och därför förlitar sig på igenkänning och erfarenhet när hen fattar beslut. Studiens syfte var att öka förståelsen för hur chefer använder sig av igenkänning och erfarenhet som metod för beslutsfattande i kriser ur krishanteringsperspektivet. Studien har utförts med en kvalitativ metod genom sex semistrukturerade intervjuer och granskning av företagsinterna mejl och rutiner.  Detta gjordes på ett större textilserviceföretag.  Studiens resultat visar att chefer förlitar sig på yrkesmässig erfarenhet och intuition när de fattar beslut i interna krissituationer. Resultatet visar också att erfarenheten ger cheferna en känsla av igenkänning och till och med mönsterigenkänning när en krissituation uppstår och ska identifieras. Beslutsfattare använder i sitt beslutsfattande en kombination av intuitivt, erfarenhetsbaserat beslutsfattande och rationell analys och studien hittar inte stöd för att regler och ordinarie organisatoriska rutiner inte är lämpliga att använda i kriser.  Studiens bidrag är att den visar att Recognition Primed Decision- modellen för beslutsfattande i kriser kan användas som en metod för beslutsfattande i organisatoriska kontext som karaktäriseras av att krissituationer liknar varandra. Förutsättning för det är inte bara individens situationsigenkänning utan hela organisationens situationsigenkänning. Vi föreslår fortsatt forskning kring organisatorisk krisuppfattning och värdet av beslutsfattares yrkesmässiga erfarenhet och hur mycket det kostar en organisation att inte ta denna erfarenhet till vara.