Beslut innebär att välja mellan olika alternativa handlingar för att uppnå de angivna målen. För att underlätta beslutsfattande finns det ett antal olika stödsystem som tar fram underlag till besluten. Vi är intresserade av att se hur dessa understödjer strategiskt beslutsfattande och till vilka typer av beslut som de används. Uppsatsens syfte är att granska beslutsstöds betydelse och hur beslutsstöd kan underlätta organisationens verksamhet och dess beslutsprocesser. Vi vill skapa en bakomliggande förståelse om beslutstöds användbarhet och huruvida beslutsstöd används, samt i vilken utsträckning. Vi vill även undersöka de nackdelar som skapas i och med användandet av beslutsstöd. Studien visar att användning av Business Intelligence effektiviserar beslutsprocessen och möjliggör för ett ökat proaktivt agerande. Samtidigt skapas ett beroende av Business Intelligence vid aktiv användning.

Beslutsfattande angående Ej HLR är ett komplext fenomen, därför att det kräver att hänsyn tas till ett antal faktorer. Ef-tersom det finns skillnader mellan riktlinjer och praxis, krävs förändring. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar om faktorer som påverkar beslutsfattandet angående Ej HLR. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat visar att sjuksköterskans delaktighet kan påverka beslutsfattandet, genom att främja patientens och de närståendes autonomi och delaktighet. En god kommunikation och individanpassad information främjar respekt för patientens autonomi. Sjuksköterskans förmåga att bedöma patientens informationsbehov och beredskap för diskussion samt patientcentrerade förhållningssätt är betydelsefullt. En välfungerande kommunikation bland vårdpersonalen har en positiv inverkan på beslutsfattandet. Längden av sjuksköterskans erfarenhet, vårdpersonalens olika uppfattningar, svårigheten av diskussion, bristande kontinuitet i patientens vård, patientens hälsotillstånd, livskvalitet och närståendes involvering kan påverka eller komplicera beslutsfattandet. En god vård bygger på patientens autonomi och delaktighet, vilket i sin tur bidrar till att främja patientens välbefinnande. Det krävs fler svenska studier om sjuksköterskans delaktighet i beslutsfattandet och utbildning gällande diskussion om ännet för att förbättra beslutfattandet.

I takt med teknikutveckling, vårdens ökade krav på tillgänglighet och effektivitet så ökar även vården som sker på distans. Telefonrådgivning är en del av den. Sjuksköterskor och patienter behöver numera inte befinna sig på samma plats vilket ställer andra krav på sjuksköterskornas kompetens. Arbetet som telefonsjuksköterska är en komplex arbetssituation som kräver specialistkunskaper och ger sjuksköterskorna utmaningar. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av arbete med telefonrådgivning. Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på följande fyra framträdande teman: Faktorer av betydelse för problem identifikation och beslutsfattande, faktorer hos telefonsjuksköterskan, kommunikationsfaktorer samt organisationsfaktorer. Diskussionen påvisade telefonsjuksköterskornas arbetsprocess som bestod i att skapa god kommunikation, samla information, bedöma vårdbehov, ge egenvårdsråd eller hänvisa vidare för att slutligen få tillbaka positiv eller negativ feedback. Slutsatsen var att telefonsjuksköterskorna hade en komplex arbetssituation med många påverkande faktorer. För att underlätta arbetet efterfrågades användarvänliga data/beslutstöd samt specialistutbildning.

Managers operating within the dynamic society of today are said to rely on intuition when effective and quick decisions are to be made. This skill or phenomenon has aroused an interest within the academic world of management whom has explored intuition, its relation to decision making and its influencing factors, especially in the private sector. Intuitive decision making is however not isolated solely to this sector but also involved in decision making associated to the public sector. Therefore, the aim of the thesis is to investigate whether managers at the hospital Akademiska in Uppsala involve intuition in decision making and to what extent the factors time, amount of information, individual experience and decision complexity influence the intuition. The theoretical framework includes academic research regarding how intuition and rationality affect decisions, the concept of intuition and factors influencing the intuitiveness of decision making. Furthermore the theoretical discussion explores intuition connected to leadership, negative aspects of intuitive decisions and a comparison between different factors that separates public and private sector in terms of decision making. The study was conducted using a quantitative research method. Information was collected through a web based survey sent to 225 managers at the hospital Akademiska in Uppsala and the response rate was 56 %. The results from the survey indicated that intuition is involved in the majority of decisions taken by the managers at the hospital. The conclusions were that the managers at Akademiska tend to take more intuitive decisions when they are under time pressure and when facing complex decision situations. The results also revealed that larger amounts of information and different experience levels did not influence how intuitive managers are in their decision making. Research regarding the human intuition, connected to decision making, can be associated with difficulties concerning the measurement of intuition. However, the results of this study show that situational factors can influence to what extent managers use intuition in decision making, even in the public sector.

Militärt ledarskap har tidigare utforskats inom en militär kontext. De senaste åren har många officerare slutat inom försvaret och blivit chefer inom det civila. Uppsatsen undersöker kvalitativt huruvida dessa chefer har nytta av erfarenheten från försvaret i sitt civila ledarskap. Detta görs utifrån en litteraturgenomgång av ledarskapsforskning och den militära kontexten. Tretton chefer på mellanchef till VD-nivå intervjuades i ett semistrukturerat format inspirerat av grundad teori. Intervjuerna analyserades induktivt tematiskt. Vi kom fram till att militär ledarskapskompetens i en civil kontext präglas av en tydlighet i ledarskapet, snabbhet i beslut och konflikthantering, samt frekvent användande av feedback till medarbetare. Cheferna är tydligt uppgiftsorienterade även om detta i viss mån modifieras i förhållande till den civila kontexten. Vi formulerar en teori kring uppkomst och anpassning av militärt ledarskap utifrån militära och civila kontextuella faktorer.

Syftet med C-uppsatsen var att beskriva genomförandet av klientcentrerad arbetsterapi. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med en deskriptiv design där datainsamling skett genom sökning av litteratur. I hälso- och sjukvårdslagen står det: ”Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.”. Att arbeta klientcentrerat innebär en respekt för individens vilja, att arbeta tillsammans med klienten, ge information om olika alternativ samt underlätta för klientens beslutstagande. Många av de individer en arbetsterapeut möter saknar förmågan att fullt ut kommunicera och/eller samarbeta. Detta ställer krav på förmågan, som arbetsterapeut, att arbeta klientcentrerat. Resultatet visar vikten av att se individen samt ha en god kommunikationsförmåga där arbetsterapeuten aktivt arbetar för att öka förståelsen. Det är viktigt att reflektera över sina strategier och tillvägagångssätt. Arbetsterapeuten bör arbeta för en jämlik maktfördelning mellan klient och arbetsterapeut. Arbetsterapeuten bör ges tid till att lära sig arbetssättet samt få träning, kunskap och handledning. Organisationens struktur och miljö bör gås igenom för att ta bort eventuella hinder samt för att främja ett klientcentrerat arbetssätt.

No description available.

No description available.

The aim of this thesis is to examine the properties of the municipalities in Sweden that influence the choice of being a certified Fairtrade city. The independent variables which are used in the statistical analysis are municipal governance, local tax rate, whether there is an university and/or university college in the municipality, average income and higher education in the municipality. The variables are examined by logistic regression. Since there are no statistical data on ethical procurement, this exogenous variable isn’t included in the regression. Through interviews with representatives of municipalities in Sweden with and without Fairtrade city certification and logistic regression we have been able to reach a result. The interviews gave an insight in how a municipality in reality acts when it comes to the certification Fairtrade city. The result of the statistical analysis is that a larger proportion with higher education in the population, having university and/or university college in the municipality and a Leftist majority (Social Democrats, Environmental Party and Left Party) on the Municipality Council increase the probability that a municipality is a certificated Fair trade city. / Uppsatsens syfte är att undersöka vilka egenskaper hos kommuner i Sverige som kan påverka valet av att vara en diplomerad Fairtrade city. De oberoende variabler som används i den statistiska analysen, är kommunens politiska styre, kommunalskattesats, om det finns universitet och/eller högskola i kommunen, medelinkomst samt eftergymnasial utbildning inom kommunen. Variablerna undersöks med logistisk regression. Etisk offentlig upphandling finns ingen statistisk data över, därför är denna exogena variabel inte med i studiens logistiska regressionsmodell. Med hjälp av intervjuer med kommuner i Sverige som har diplomeringen respektive inte har den, har vi haft möjlighet att komplettera vårt resultat från den logistiska regressions analysen. Intervjuerna gav en insikt i hur en kommun i verkligheten ställer sig kring diplomeringen Fairtrade city. Resultat visar sannolikheten att en kommun är Fairtrade city är större ju högre andel av befolkningen som har eftergymnasial utbildning; om kommunen har universitet och/eller högskola och om den har ett vänsterstyre.

Vi har alltsedan våra praktikperioder haft en grundläggande förståelse för hur mankan arbeta inom organisationer där innovation är ett centralt begrepp. Vi har dockaldrig kommit i kontakt med beslutsprocesserna runt dessa projekt. Efter praktikenhar vi ifrågasatt de värderingsmetoder som vi tidigare sett som relativt heltäckande.Vi är båda aktiva på börsen vilket är ytterligare en faktor som ökat vårt intresse förämnet då börsens värdering av bolag med hög risk och hög innovationshöjd ärosäker. Där saknas analyser som belyser problemet. Detta har lett till att vi söktvärderingar på dessa bolag med hjälp av olika metoder och ökat förståelsen för hurextern värdering går till.Författarnas studier har naturligtvis inspirerat valet av uppsatsämne. Studierna harockså påverkat hur vi ser på värdering och vilka resultat vi förväntar oss av studien.Vi har läst finansiering där värdering är väldigt centralt eftersom det är viktigt att sättamöjligheter i relation till varandra. Här har vi under hösten berört flera metoder där deflesta är baserade på diskonterade kassaflöden. Den andra parametern förutomkassaflöden är risken. Eftersom risk och avkastning alltid ska följa varandra så måsteavkastningen vara hög nog för risknivån. Risken har vi beräknat med hjälp av CAPMeller WACC. Dessa metoder använder sig av antingen marknadsförhållanden ellermer specifika förhållanden inom bolaget för att mäta risken. Vi har också kommit ikontakt med BASEL-fördragen och därmed Value-at-Riskmåtten som beräknar hurmycket man riskerar att förlora under en viss tid med en specificerad säkerhet. Medhjälp av dessa metoder och genom att jämföra nyckeltal har vi värderat allt frånprojekt till portföljer. Vi har alltid haft kassaflöden som grund för beräkningarna dockmed osäkerhet kring omfattningen av dessa.Under våra praktikperioder så arbetade vi båda två i väldigt innovativa miljöer. Ingenav oss kom i direktkontakt med beslutsprocessen då man valde mellan projekt, menett intresse för hur det gick till föddes. Bristen på förklaringar hur man hanteradeprojekt utan säkra kassaflöden under vår utbildning och även i de rapporter vi läst harbara ökat vårt intresse kring företag och deras projektval.Eftersom vi vill sätta oss in i hur beslutsprocessen ser ut på innovativa företag har vivalt en abduktiv metod, dvs. att utgå från vår data och teori för att utforska ettforskningsgap. Vår förhoppning är att den här studien kan vara en inspirationskälla tillandra abduktiva eller induktiva studier liksom vara en grund för vidare deduktivforskning i ämnet.Vi vill också passa på att tacka de medverkande företagen och personerna viintervjuat. Vi vill också rikta ett tack till vår handledare Anders Isaksson för all hjälpgenom denna snåriga process.