Introduktion: En dryg femtedel av alla som får hjärt-lungräddning överlever men neurologiska komplikationer förekommer. Ett EJ HLR-beslut innebär att på förhand besluta om att avstå från hjärt-lungräddning. Hos medicinskt sjuka fattas ofta detta beslut utan den berördes vetskap. Syfte: Att belysa medicinskt sjuka personers tankar kring och delaktighet i ett beslut om att avstå från eventuell hjärt-lungräddning. Metod: Litteraturstudie med resultat från 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Flertalet tillfrågade (deltagare) ville vara delaktiga i beslutsprocessen om sitt EJ HLR-beslut. Samtalet om återupplivning upplevdes inte jobbigt, men tidpunkten måste väljas med omsorg. Det fanns en tvetydighet i vem som skulle ta beslutet, läkaren, deltagaren eller de tillsammans med viss fördel åt deltagaren. Faktorer som påverkade var aktuell hälsa, livskvalitet och sociala relationer. Diskussion: Att få vara delaktig i sitt EJ HLR-beslut är att respektera den personliga autonomin. Läkaren rekommenderas informera och därefter låta patienten ta ett eget beslut. Sjuksköterskan spenderar mycket tid med patienten och har en viktig stödjande roll. Slutsats: Ämnet är etiskt laddat, men medicinskt sjuka vill vara delaktiga i ett beslut om EJ HLR. Sjuksköterskan kan introducera ämnet och vara ett stöd. Rutiner för EJ HLR-beslut är idag otydliga och kan förbättras. Vidare forskning om tidpunkten för samtalet behövs.

<p>Syftet med C-uppsatsen var att beskriva genomförandet av klientcentrerad arbetsterapi.</p><p>Uppsatsen har en kvalitativ ansats med en deskriptiv design där datainsamling skett genom sökning av litteratur.</p><p>I hälso- och sjukvårdslagen står det: ”Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.”. Att arbeta klientcentrerat innebär en respekt för individens vilja, att arbeta tillsammans med klienten, ge information om olika alternativ samt underlätta för klientens beslutstagande. Många av de individer en arbetsterapeut möter saknar förmågan att fullt ut kommunicera och/eller samarbeta. Detta ställer krav på förmågan, som arbetsterapeut, att arbeta klientcentrerat.</p><p>Resultatet visar vikten av att se individen samt ha en god kommunikationsförmåga där arbetsterapeuten aktivt arbetar för att öka förståelsen. Det är viktigt att reflektera över sina strategier och tillvägagångssätt. Arbetsterapeuten bör arbeta för en jämlik maktfördelning mellan klient och arbetsterapeut. Arbetsterapeuten bör ges tid till att lära sig arbetssättet samt få träning, kunskap och handledning. Organisationens struktur och miljö bör gås igenom för att ta bort eventuella hinder samt för att främja ett klientcentrerat arbetssätt.</p>

Syftet med C-uppsatsen var att beskriva genomförandet av klientcentrerad arbetsterapi. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med en deskriptiv design där datainsamling skett genom sökning av litteratur. I hälso- och sjukvårdslagen står det: ”Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.”. Att arbeta klientcentrerat innebär en respekt för individens vilja, att arbeta tillsammans med klienten, ge information om olika alternativ samt underlätta för klientens beslutstagande. Många av de individer en arbetsterapeut möter saknar förmågan att fullt ut kommunicera och/eller samarbeta. Detta ställer krav på förmågan, som arbetsterapeut, att arbeta klientcentrerat. Resultatet visar vikten av att se individen samt ha en god kommunikationsförmåga där arbetsterapeuten aktivt arbetar för att öka förståelsen. Det är viktigt att reflektera över sina strategier och tillvägagångssätt. Arbetsterapeuten bör arbeta för en jämlik maktfördelning mellan klient och arbetsterapeut. Arbetsterapeuten bör ges tid till att lära sig arbetssättet samt få träning, kunskap och handledning. Organisationens struktur och miljö bör gås igenom för att ta bort eventuella hinder samt för att främja ett klientcentrerat arbetssätt.

Bakgrund: Patientdelaktighet är ett koncept som används för att skapa patientcentrerad vård. Vid patientdelaktig rehabilitering ger fysioterapeuten patienten möjlighet att delta och engagera sig i sin egen rehabilitering genom att informeras om olika behandlingar och dess möjliga konsekvenser. Patienten får då chansen att göra val efter sina egna preferenser och villkor. Enligt self determination theory är det en persons egna val som gör människan tillfredsställd samt att det gör beteendeförändringar mer hållbara och långsiktiga. Reumatisk sjukdom är kronisk, därav bör rehabiliteringen eftersträva en beteendeförändring. Syfte: Att beskriva upplevelserna av ett aktivt patientdeltagande vid besök hos fysioterapeut för personer med reumatisk sjukdom. Metod: En kvalitativ intervjustudie, med deskriptiv design. Deltagare till studien rekryterades med ett ändamålsmässigt bekvämlighetsurval. Sex deltagare i studien intervjuades och hade en medelålder på 77 år. Intervjuerna analyserades med en induktiv ansats. Resultat:  Studien resulterade i 4 huvudkategorier: ”Att göra egna val”, ”Att ta del av information”, ”Att ha gemensamma diskussioner” och ”Att inte bestämma självständigt” med totalt 12 tillhörande underkategorier. Slutsats:  I studien visade det sig att respondenterna upplever aktivt patientdelatagande då respondenterna blev involverade i behandlingen genom att bli informerade och få göra egna val. Nyckelord: fysioterapi, kvalitativ forskning, patientcentrerad vård, personlig autonomi, reumatism.

In connection with the establishment of the Convention on the Rights of the Child (1989), the UN established the consideration of children as non-autonomous varies with a need for special rights management that is outside the framework of human rights. In 2011, the UN issued the Guiding Principles on Business and Human Rights, a document with guidelines for how companies should work with respect for human rights. Through a qualitative content analysis, this essay implements a critical review of how the guidelines relate to the UN's established view of children and their special needs. With the support of research on children's rights, inclusion and positive freedom, an analysis tool is formed with a yardstick for children's rights in freedom, which is used to examine whether the Guiding Principles on Business and Human Rights take into account the distinction that exists between children and adults through a rights perspective. The study indicates that consideration of the distinction takes place to a certain but not sufficient extent. An interesting aspect of the result is that children are categorized as one of several minority groups, which contradicts the UN's previous establishment of children as a unique group and non-autonomous beings. This also paves the way for interesting future studies, for example to see if the contradiction is a pattern or a singular deviation.

Sammanfattning: Introduktion: Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är den vanligaste förekommande reumatologiska diagnosen bland barn och unga. Föräldrar styr främst vårdinsatserna, trots att barn och unga med JIA känner sin fysiska och psykiska smärta bäst. Syfte: Syftet med studien är att belysa upplevelser av förberedelser inför vårdbesök bland barn och unga med JIA samt deras föräldrar. Metod: Studien använde sig av en kvalitativ studiedesign. Tio workshop-träffar genomfördes med barn och unga med JIA samt med deras föräldrar. En individuell intervju genomfördes med en ung vuxen. Workshop-träffarna samt den individuella intervjun utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Data analyserades med hjälp av Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman, utifrån en induktiv ansats. Resultat: Temat Präglas av barns och ungas mentala processer och värderingar utgör studiens resultat. Temat baseras på tre kategorier samt åtta subkategorier. Förberedelserna inför vårdbesök präglades av barnens och de ungas förhållningssätt till JIA. Somliga barn och unga undanhöll information om deras fysiska och psykiska smärta vid förberedelserna inför vårdbesök. Därför betonades vikten av att fånga upp dessa besvär. De barn och unga som utvecklade goda förhållningssätt till sjukdomstillståndet ökade förutsättningar för att förbereda sig inför vårdbesök, eftersom de då delade med sig av sina upplevelser. Slutsats: Det är viktigt att fånga upp barn och unga med JIA samt deras fysiska och psykiska smärta inför vårdbesök. Tillgodoses upplevelserna, kan förutsättningar för individanpassade vård- och rehabilteringsinsatser skapas. Goda förhållningssätt till JIA främjar förberedelserna inför vårdbesök samt fysiskt och psykiskt välbefinnande bland barn och unga med JIA. / Introduction: Juvenile idiopathic arthritis (JIA) is the most common rheumatologic disease among children and youths.  Even if the children and youths with JIA are conscious about their physical and mental health, the parents control their healthcare. Aims: The aim of this study is to investigate experiences of preparations before care visits among children and youths with JIA and their parents.  Methods: The study had a qualitative design, with an inductive approach. Ten workshops were conducted together with children and youths with JIA and their parents. An individual interview was conducted with a young adult. A semi structured interview guide was used. Data was analyzed with Qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: The theme Characterized by the children's and youth's mentally processes and values constitutes the result of the study, and is based on three categories and eight subcategories. Preparations before care visits were characterized by the children's and youth's approach to JIA. Children and youths withheld information about their physical and mental health. The importance of capturing these problems emphasized. Strategies for managing JIA had a positive effect of the preparations before the care visits, because the children and youths were telling about their experiences.  Conclusion: It is necessary to capture the physical and mental health among children and youths with JIA before care visits. This may also form an individualized healthcare and create a better physical and mental health among the group with JIA.

Typ 1-diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som orsakas av en försämrad insulinproduktion som på sikt leder till total insulinbrist och kräver därmed livslång behandling med insulin. Typ 1-diabetes mellitus debuterar främst under barn- eller tonåren. Att leva med sjukdomen kräver att individen ska själv kunna hantera och utföra egenvården. Övergången från barn till tonåring kan därmed vara en svår period då ansvaret för egenvården förflyttas från föräldrarna till tonåringen, samtidigt som fysiologiska, psykologiska samt sociala förändringar sker. / Type 1-diabetes mellitus is a chronic disease caused by impaired insulin production which eventually leads to insulin deficiency and thus requires lifelong treatment with insulin. Type 1-diabetes mellitus debuts mainly during childhood or adolescence. Living with the disease requires the individual to be able to manage and perform self-care. The transition from child to adolescent can thus be a difficult period when the responsibility for self-care is transferred from the parents to the adolescent. While at the same time physiological, psychological and social changes take place.