Ungdomar idag står inför en mängd valalternativ. Syftet med studien var att få förståelse för hur ungdomar i ett individperspektiv hanterar och upplever sin beslutsprocess beträffande sitt gymnasieval. En kvalitativ metod användes och intervjuer genomfördes med åtta elever i år nio från en skola i en medelstor kommun. Resultatet visar att tanken på gymnasievalet initieras främst från personer i ungdomarnas närhet. De har periodvis tänkt väldigt intensivt på gymnasievalet. De flesta ungdomarna tycker själva att de har tillräcklig kunskap om sig själv och alternativen. Att ta beslutet upplevs som jobbigt för några, medan flertalet säger sig vara oberörda. Slutsatsen är att beslutsprocessen är en subjektiv upplevelse som skiljer sig kraftigt åt och hanteras väldigt olika av ungdomarna. The purpose of the study was to reach understanding how youths in an individual perspective handles and experience their decision making process regarding the choice of upper secondary education. A qualitative method was chosen for the investigation and interviewees carried through with eight pupils in ninth grade from the same school and municipal. The result points out that the thoughts of the choice of education in upper secondary school initiates from people close to the youths. From time to time they have thought intensively about their choice of education. The majority of the youth think that they have enough knowledge about them self’s and the alternatives. To make the choice is hard work for some of them, while the majority states they are unaffected. The conclusion reached was that the decision making process is a subjective experience that diverge a lot and handles enormously different by the youths.

No description available.

This paper investigates decision-making under uncertainty and complexity. The focus point of the study was to investigate how organizations in Stockholm has come to a decisions on how to manage the trial implementation of a congestion tax in terms of their company cars. The study was conducted as a survey with complementary interviews with the decision makers in change of congestion tax problem. The aim of the study was to gain an understanding for the decision making processes, and how and why the companies decided as they did. The theory on which we based our study emanated from both systems theory and business economic theory on decision making. The latter involving both normative and descriptive theory. This gave us the means to understand and analyse our empirical work. The study shows that decision makers in organizations often act irrational and on quite loose grounds, without any financial inquiry when coming to a decision on complex matters. We have found that decision makers stride from the path of what normative decision making theory suggest on how to structure and solve a problem. As the complexity of the problem at hand rises, decision makers turn their back on the structured decision making process by finding the most convenient solution and then enhance its positive qualities. The reason i simply that they by doing so avoid the hardship of attempting to rationaly structure and take responsibility for a problem and a decision with uncertain consequenses.

Sedan elmarknadsreformen 1996 är den svenska elmarknaden öppen för konkurrens när det gäller att producera och sälja el. Den fria marknaden ställer större krav på elhandelsföretagen än monopolet gjorde. Stora investeringar krävs från företagen för att möta kundernas och statens krav. Jämtkraft AB är ett av dessa elföretag och de har nyligen investerat i ett kraftvärmeverk. Det finns många olika sätt att göra dessa investeringar på och mycket litteratur skrivet om hur man tar beslut om investeringar och vilket beslutsunderlag man skall ta hänsyn till. Den mesta litteraturen handlar om kalkyler som beslutsunderlag men man nämner även att andra faktorer bör beaktas. Jag har utifrån detta formulerat mina problemfrågor och mitt syfte. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse icke-finansiell information hade vid beslutet att bygga ett kraftvärmeverk i Östersund. Min teori har inriktats på att behandla hur man fattar beslut och vilka olika modeller man kan ta hjälp av. Jag har även beskrivit vilket typ av beslutsunderlag som kan användas. I empirin undersöks Jämtkrafts beslut att bygga ett kraftvärmeverk med hjälp av intervjuer och den PM som utgjorde beslutsunderlaget. I analysen jämförs teorin inom området med den empiri som framkommit under studien. Beslutsprocessen, beslutsunderlag och beslutsfattandet avhandlas. Till sist förs även en diskussion om resultatet av studien.

Bakgrund: Triagesystem användes för att bedöma patientens allvarlighetsgrad av sjukdom eller skada på akutmottagningar. Kunskaper som erhölls genom faktakunskap var viktigt i triagebeslutet. Allvarliga påföljder kunde uppstå hos patienten, sjuksköterskan och organisationen vid felaktiga triagebeslut. Sjuksköterskor använde sig av anamnetiska uppgifter och vitalparametrar som underlag i sin bedömning och sitt beslut. Syfte: Att belysa triagearbetet på akutmottagning utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: En litteraturöversikt gjordes och 22 vetenskapliga originalartiklar inkluderades. En kritisk granskning av artiklarna genomfördes med hjälp av två granskningsmallar. Analysarbetet innebar att identifiera huvudfynd och igenkänna likheter och skillnader i textinnehållet som sedan sorterades under lämpliga kategorier och subkategorier. Resultat: I resultatet identifierades tre kategorier som belyste sjuksköterskans triagearbete på akutmottagning: sjuksköterska-patientrelationer, faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning och beslutsfattning samt sjuksköterskans upplevelser och attityder i yrkesrollen. Diskussion: Sjuksköterskor hade en relativt god relation till patienterna. Många sjuksköterskor saknade en adekvat utbildning i triage. Implicit och explicit kunskap utgjorde den största grunden för sjuksköterskans bedömningar vid triagering. Sjuksköterskor upplevde både osäkerhet och tillfredsställelse i sitt arbete med triage och hade både positiv och negativ attityd till patienter som kom in till akutmottagningen. Slutsats: Att få kunskap genom utbildning och erfarenheter ansågs vara de viktigaste komponenterna som utgör en trygg plattform för triagesjuksköterskan på akutmottagning att grunda sig på.

Personer som saknar förmåga att uppleva emotioner tar sämre livsbeslut trots en hög IQ. Somatiska markörer är förändringar i kroppens inre tillstånd som uppträder då vi ställs inför ett emotionellt laddat stimuli och deras funktion är att stödja beslutsfattandet. Genom erfarenhet lär vi oss tolka de emotioner som ett visst stimuli genererar som någonting positivt eller negativt för oss. Syftet med studien är att undersöka hur medvetna positiva och negativa somatiska markörer upplevs vid stora livsbeslut. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tolv personer. Resultatet visar på en mångfald av soma­t­iska markörer och att tilliten till somatiska markörer vid beslutsfattande varierar. Användningsområdet för studien är främst inom det kliniska området – att lära människor att känna och tolka somatiska markörer på ett adekvat sätt.

Bakgrund: Kommunikation, informationsflöden samt individuella uppfattningar är några av de psykologiska förhållanden som påverkar beslutsfattanden. Småföretagare upplever en hård kreditmarknad med krav på höga säkerheter och bankerna är medvetna om att de stramat åt kreditgivningen på grund av konjunkturläget. Handelsbanken och SEB är två storbanker som funnits länge på marknaden och båda har fått utmärkelser för att vara framstående banker för småföretagare. Syfte: Att studera lånesituationen för småföretagare genom att angripa de psykologiska aspekter som kan vara av avgörande betydelse utöver hårda värden vid en kreditgivningsprocess. Metod: Genom en deduktiv ansats har semistrukturerade frågor ställts i kvalitativa intervjuer med två storbanker och tre småföretagare i olika branscher i Stockholm stad. Teorier: Behavioral Finance, Asymmetrisk information, Perception, Agentteorin, Imageteorin och Beslutstilsmodellen. Slutsatser: I kreditgivningsprocessen krävs en kombination av hårda och mjuka värden för att kunna fatta beslut på ett rättfärdigt sätt. Det fastställs att psykologiska faktorer såsom god kommunikation minskar det asymmetriska informationsflödet och ligger till grund för relationen mellan lånehandläggare och småföretagare.

Det bedrägliga beteendet i kommuner har fått allt mer uppmärksamhet de senaste åren, media har fokus på bedrägerier och nya skandaler avlöser varandra. En stark intern kontroll anses bidra till en mindre risk för att en organisation utsätts för bedrägligt beteende. En del studier motsäger detta och påvisar att tekniska kontroller och regler inte har så stor inverkan på det bedrägliga beteendet. I kommunallagen finns regleringar kring att kommuner ska arbeta med intern kontroll, samt vem som har det yttersta ansvaret för att det sköts på ett korrekt vis. Studiens syfte har varit att ge en förståelse till varför det bedrägliga beteendet finns trots att intern kontroll genomförs i kommuner, samt om det finns någon koppling till människans riskbenägenhet och beslutsfattande. Eftersom det finns relativt lite forskning inom detta område i Sverige är det väl lämpat att använda en explorativ forskningsstrategi. Studiens ansats är abduktiv och dess metod är av kvalitativ karaktär. Beroende på att uppsatsen har känsliga delar som behandlar bedrägligt beteende, har den empiriska delen samlats in via semistrukturerade intervjuer med respondenter från fem kommuner. Studiens slutsatser har framkommit utifrån fyra områden som har betydelse för det bedrägliga beteendet. Den första slutsatsen är att samtliga kommuner i undersökningen har ett bra internt kontrollarbete, en medvetenhet samt riskhantering som ger goda chanser att säkerställa att rutiner fungerar. En slutsats för uppsatsens mjukare delar som behandlar etik och organisationskulturen är att det skiljer sig åt väsentligt mellan kommunerna. Det finns i dagsläget för lite utbildning inom intern kontroll och för att motverka bedrägligt beteende. Ett bedrägligt beteende upptäcks och motverkas enklare då medarbetarna har kunskap. Kommunerna tar en begränsad hänsyn till det mänskliga beteendet, då de hellre valt att göra tekniska kontroller. Detta anses vara för att det är känsligt att kontrollera personer och inte processer i verksamheten. I de bedrägerier som uppkommit i intervjumaterialet finns en tydlig koppling till att människan inte alltid är rationell utan fattar sina beslut utifrån sina egna erfarenheter och med hjälp av sannolikhetsbedömningar. / The deceitful behavior in municipalities has received more attention the last couple of years, media has focused on frauds and new scandals keep replacing each other. A strong, internal control is considered to contribute to less chance for an organization to be subject of fraudulent behavior. Some studies contradict this fact and indicate that technical controls and rules don’t affect this behavior in the extent that some people claim it to do. There are regulations in the local government law regarding how municipalities are supposed to work based on internal controls and who has the responsibility for everything to be done in a correct way. The purpose of the study is to provide an understanding of why the deceitful behavior exists despite the fact that internal controls are implemented in municipalities, and whether there is any connection to the human appetite for risk and decision making. Since there is not an excessive amount of research within this particular field in Sweden it is well suited for an exploratory research strategy. The study’s approach is abductive and the method is of a qualitative character. Due to the fact that this study is dealing with fraudulent behavior, the empirical part of the study has been collected through semi structured interviews with respondents from five different municipalities. The study's conclusions have emerged from four areas that are significant for the deceitful behavior. The first conclusion is that all five municipalities in the research has adequate internal control systems, an awareness regarding risk management which provides good conditions to ensure that the routines work effectively. Another conclusion for parts of the study which addresses ethics and the organizational culture is that these differentiate substantially between the municipalities. There’s a shortage of education within the field of internal controls and how to counter fraudulent behavior, which is easier discovered and dealt with if the employees are well educated in how to handle it. The municipalities take a limited consideration to human behavior, since they rather choose technical controls. This is considered to be favorable because controlling people is considered to be sensitive while controlling processes are not. There’s a clear connection of the frauds discovered in the interviews and the fact that people are not always rational, but rather base their actions on their own experience and probability assessments.

The present study aimed to replicate Tversky & Kahneman's' survey of 1981 The Asian Disease Problem. A survey was conducted on the Internet (N = 200). An identical problem was added, yet with The Swine Flu as the disease. This was done to be able to investigate if there are any order effects, and also if it matters whether the mentioned disease is fictional or real. The results show the same results as Tversky & Kahneman already noted; positively and negatively framed problems generate different responses from the participants. In addition, the results show a significant order effect: it does matter in which order the problems are presented with regard to positive and negative framing. The group of participants who were first introduced to a negatively framed problem showed a tendency to respond more evenly to the following problem. Lastly, no differences were found in responses depending on whether it was a fictional (The Asian Disease) or real (The Swine Flu) that was presented in the problem.

No description available.