The present study aimed to replicate Tversky & Kahneman's' survey of 1981 The Asian Disease Problem. A survey was conducted on the Internet (N = 200). An identical problem was added, yet with The Swine Flu as the disease. This was done to be able to investigate if there are any order effects, and also if it matters whether the mentioned disease is fictional or real. The results show the same results as Tversky & Kahneman already noted; positively and negatively framed problems generate different responses from the participants. In addition, the results show a significant order effect: it does matter in which order the problems are presented with regard to positive and negative framing. The group of participants who were first introduced to a negatively framed problem showed a tendency to respond more evenly to the following problem. Lastly, no differences were found in responses depending on whether it was a fictional (The Asian Disease) or real (The Swine Flu) that was presented in the problem.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur Kungliga Gotlands infanteriregemente drabbades av spanska sjukan under 1918-1920. Det har även jämförts hur detta regemente drabba¬des i jämförelse med Dalarnas och Västmanlands regementen under 1918. Frågeställning¬arna som besvarats handlar om hur många som insjuknade och dog, hur regementets ansva¬riga agerade samt vilka åtgärder som vidtogs när epidemin hade nått regementet. Det huvudsakliga materialet jag har använt mig av är förste provinsialläkarens årsberättelser och regementets inkomna och utgående skrivelser. Studiens resultat visar att Kungliga Gotlands infanteriregemente med sina cirka 500 sjuk¬domsfall och fyra dödsfall under epidemins första period, 1918 drabbades i hög grad i jämfö¬relse med Dalregementet, men i liten grad i jämförelse med Västmanlands rege¬mente. Anledningen till att regementet på Gotland klarade sig relativt lindrigt från spanska sjukan kan bero på att en fungerande sjukvård snabbt kunde sättas in samt att man vidtog andra åt¬gärder såsom inskränkningar på permissioner, striktare personlig hygien och renlighet i loka¬lerna samt skyddsympning.

Bakgrund: Under 2019 uppdagades COVID-19 som blev en global pandemi och innebar en extrem belastning av sjukvården. Pandemin har även inneburit att brister i vården har uppdagats och sjuksköterskorna utsätts för en oförutsägbar situation. Virusattacker, bland annat SARS och MERS, som utvecklats till epidemier har tidigare drabbat samhället. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnadsarbetet under en pandemi och epidemi. Metod: Metoden var utformad som en litteraturstudie och baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Cinahl och PsycInfo har använts som databaser vid artikelsökningarna. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign valdes ut. Åtta av de utvalda artiklarna ansågs ha hög kvalitet och fyra av studierna ansågs ha medelhög kvalitet. Totalt undersökte tio av de kvalitativa artiklarna som använts i resultatet sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsarbetet under COVID-19 samt två undersökte MERS. De utvalda vetenskapliga artiklarna analyserades genom en tematisk syntes. Resultat: I resultatet framkom fyra teman. Dessa var okunskap och smittorisk ledde till rädsla, sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnadsarbetet, kompetensutveckling under en epidemi och pandemi samt teamarbetets betydelse vid en epidemi eller pandemi. Konklusion: Resultatet visade att sjuksköterskors omvårdnadsarbete under en epidemi eller pandemi förändrades. Förändringen berodde på okunskap, rädsla, förändrade riktlinjer, hög arbetsbelastning samt hög smittorisk. Patienter med komplexa omvårdnadsbehov samt ett utökat ansvarsområde för sjuksköterskan påverkade omvårdnadsarbetet negativt. Sjuksköterskan fick ständigt balansera omvårdnadsbehovet mot den höga arbetsbelastningen, den obekväma skyddsutrustningen samt prioritering av omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskans profession stärktes tillsammans med sjuksköterskornas upplevelse av ansvar och motivation till att arbeta. Arbetslagets samarbete utvecklades till att bli mer sammansvetsat.

I april 2009 började media uppmärksamma influensautbrott i Mexico och USA, och i loppet av veckor kom ämnet att dominera den svenska nyhetsbilden och det allmänna vardagstalet. De huvudsakliga nyhetsrubrikerna konstruerade influensan i ett brett spektra av definitioner i allt ifrån yttre hot med hög dödlighet och stor spridningsrisk, till uttryck för olika ekonomiska och politiska vinstintressen. Genom diskursanalys undersöker denna uppsats hur fenomenet svininfluensa konstruerats i media och myndighetspublikationer under våren, sommaren och hösten 2009. Analysen och den teoretiska referensramen bygger på Michel Foucault och Ernesto Laclau & Chantal Mouffes diskursteorier. Resultatet visar att svininfluensan konstrueras som en offentlig angelägenhet, som sjukdom, som hot och fara, och som skrämselstaktik genom ett antal diskurser. I diskussionen följer också resonemang om hur individen i relation till dessa konstruktioner framställs som bräcklig.

Spanska sjukan var en världsomfattande epidemi, en pandemi, som drog över världen i flera influensavågor mellan 1918-1920. Syftet har varit att ta reda på hur Säters hospital drabbades av och hanterade influensautbrottet 1918. Med hjälp av överläkarens årsberättelse för 1918 har jag lyckats få fram att 40,7 % av alla patienter blev smittade av spanska sjukan varav 15,3 % av dem avled till följd av sjukdomen. 529 personer smittades av spanska sjukan på Säters sjukhusområde varav 57 personer avled, vilket motsvarar 10,8 %. Av de 529 smittade männen och kvinnorna avled 12,6 % kvinnor (34 stycken) och 8,9 % män (23 stycken) till följd av in-fluensan. Överläkaren beskrev i årsberättelsen att Säters hospital klarade sig förhållandevis bra, tack var det paviljongsystemet som möjliggjorde att influensan kunde isoleras.

Syftet med denna rapport är att undersöka om kristna församlingar tvingats göra kompromisser eller anpassa sina begravningsritualer under corona-pandemin. Tidigare forskning om hur begravningar har hanterats vid andra epidemier, så som aids-epidemin på 80- och 90-talet och kolera-epidemin i Guinea-Bissau 1994, samt hur begravningstraditionen har utvecklats i slutet av 1900-talet har fungerat som inspiration för vad som ska undersökas i denna rapport. För att få ett svar på rapportens syfte har en kvalitativ insamlingsmetod bestående av strukturerade intervjuer av religiösa samfund och begravningsbyråer använts för att sammanställa ett empiriskt material i form av en databas. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har dessa intervjuer analyserats för att ge ett svar på rapportens frågeställning. Genom denna analys av intervjuer med fem kristna församlingar och två begravningsbyråer så går det att konstatera att anpassningar och kompromisser har varit nödvändiga när det kommer till hantering av avlidna och planering samt genomförande av begravningar. Rapporten visar att under pågående pandemi har man lyckats hitta lösningar för att kunna genomföra begravningar, utan att ritualerna påverkas nämnvärt.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur allmänheten fick sin första bild avHIV/AIDS från massmedia. Jag valde därför att undersöka hur Dagens Nyheter ochAftonbladet rapporterade om HIV/AIDS under senare delen av 1980 – talet. I minundersökning sker en analys av hur tidningarna granskade makthavarna i sin rapportering avHIV/AIDS, hur tidningarna gav de mindre grupperna i samhället en röst i sin rapportering avHIV/AIDS och hur tidningarna lugnande men samtidigt varnande sina läsare i sittrapporterande om HIV/AIDS för att sedan jämföra resultatet mellan de två tidningarna. Jagvalde även att undersöka hur rapporteringen i de tidigare nämnda områdena skiljde sig mellanåren 1986 och 1988. Resultatet blev att båda tidningarna gav allmänheten en bild av attgranska makthavarna, ge de mindre grupperna i samhället en röst och att de lugnandeallmänheten i sin rapportering. När det gällde jämförelsen mellan åren blev resultatet att ge demindre grupperna i samhällen röst var mycket större 1988 än 1986 och det kan bero på attmånga fler vågade tala ut i massmedia om sjukdomen 1988. Det fanns även en till storskillnad och det var i innehållet i artiklarna som granskade makthavarna, där det 1986handlade mycket om smittspridningen och 1988 handlade det om behandlingen av de smittadei vården och i samhället. Den sista skillnaden som upptäcktes i min undersökning var att det fanns många fler varnande artiklar 1986 än 1988, det kan bero på att det inte fanns likamycket att varna om 1988 och att rapporteringen av HIV/AIDS började plana ut 1988.

Denna undersöknings främsta teoretiska utgångspunkt är att medier på ett eller annat sätt påverkar människors uppfattning av verkligheten. Medierna kan visa oss de dimensioner av verkligheten vi inte själva har möjligheten att uppleva och blir då ofta vår enda källa till information. Därför finns ett intresse att undersöka hur medier framställer sådana situationer och händelser. Undersökningen har begränsats till hur två av Sveriges största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, i sina reportage, framställt den ebolasituation som pågått i Västafrika under det senaste året. Detta har undersökts med hjälp av en kvalitativ analys av innehållet, där fokus lagts på att urskilja generella mönster och drag som karaktäriserar framställningen. Under den valda sökperioden har endast åtta reportage publicerats och samtliga av dem inom en tvåmånadersperiod. Värt att notera är det faktum att ebolasituationen enbart framställts utifrån ett av de drabbade länderna i Västafrika, Liberia. Analysen av materialet har påvisat flertalet relevanta mönster, bland annat att situationen framställts gå från allvarlig till kontrollerad trots att ebolaepidemin varit fortsatt pågående månader efter att det sista reportaget publicerats. Det har även konstaterats att majoriteten av personerna i reportagen har kopplingar till Läkare utan gränser, vilket dessutom är den organisation som spelar överlägset störst roll i den sammantagna bild som framställts i reportagen. Med hänsyn till undersökningens resultat har det sedan avslutningsvis getts förslag på eventuell fortsatt forskning, däribland att det skulle kunna vara av intresse att vidare studera hur ebolasituationen framställts i medieinnehåll som inte producerats inom samma kulturella ramar. Detta skulle kunna ge en bredare bild och öppna upp för kulturella jämförelser i framställningen av ebolasituationen.

The purpose of this essay is to examine the extent to which the cholera epidemics that prevailed in Sweden during the nineteenth century affected Döderhult parish during the period 1834-1866. The study aims first to examine the total number of cholera deaths in Döderhult parish. Additionally, it examines the individuals who died of cholera concerning gender, age and occupation. The essay also aims to examine whether Döderhult parish was more affected by the cholera epidemic than other nearby parishes were and if so, why? In accordance to this, the death rate of Döderhult parish is thus studied in comparison with Mönsterås parish and documented cholera deaths in Fliseryd parish during the period.  The results show that of the 68 people who died in Döderhult parish between 1834 and 1866, 35 were men and 33 were women. The examination of the deceaseds’ age showed that the most vulnerable groups in the parish were the children and the elderly. The results regarding the deceased’s occupation showed that most men, women and children belonged to the working class. Last but not least, the comparative examination between Döderhult parish and the nearby parishes showed that Döderhult parish was worse affected by the cholera epidemic due to factors such as potential trade agreements, overcrowding, lack of public health measures, the industries’ impact on population and the spread of infection through relocation from the town of Döderhultsvik to the parish.

With the growing popularity of integrating mobile networks and social networks, people now enjoy a freer and more efficient means of communication. Smarter mobile devices facilitate modern human life. In the information age, various new types of information have begun to appear. How to disseminate content to people in a swift and fair way has long been a question. Choosing the right strategy for content distribution is especially crucial for mobile social networks. In this thesis project we use epidemic models for content distribution in mobile social networks. Stochastic mobility models and an SIR epidemic model are set up in the evaluation. We analyze the impact of various parameters of mobility models and epidemic model on content distribution’s success rate and delivery delay. Also, we exploit the social relationships to facilitate content distribution and show the impact of social relationships on content distribution. Simulations have shown that increasing speed and node number in the mobility models will have positive impact on content distribution success rate as well as decreasing the delay. The infect time limit and infect count limit of the epidemic model are also important for swiftly distributing content while considering energy consumption and fairness for nodes. In the social relationship simulation, nodes’ meeting times during a period of time are calculated and a threshold based on a certain level of meeting times is used for categorizing the friendship relationships between nodes. The results show that it will be easier for a successful distribution to be achieved as the social relationship between nodes gets stronger. Also, the delay shows a decreasing trend until reaching the ideal distribution delay time. / Med den växande populariteten för att integrera mobila nätverk och sociala nätverk, människor njuta nu en friare och effektivare sätt att kommunicera.  Smartare mobila enheter underlättar moderna människans liv. I den information som ålder, har olika nya typer av information börjat visas. Hur sprida innehåll till människor påett snabbt och rättvist sätt har länge varit en fråga. Att välja rätt strategi för distribution av innehåll är särskilt viktigt för mobila sociala nätverk. I den här avhandlingen projekt använder vi epidemiska modeller för distribution av innehåll i mobila sociala nätverk. Stokastiska rörlighet modeller och en SIR-epidemi modell sätts upp i utvärderingen.  Vi analyserar effekterna av olika parametrar rörlighet modeller och epidemisk modell påinnehållsdistribution s framgång och leveransförsening. Dessutom utnyttjar vi de sociala relationerna för att underlätta distribution av innehåll och visa hur sociala relationer pådistribution av innehåll. Simuleringar har visat att ökad hastighet och nodnummer i rörlighet modellerna kommer att ha en positiv inverkan pådistribution av innehåll framgång samt att minska fördröjningen. Den infektera tid och infektera räkna gräns epidemin modellen är ocksåviktiga för att snabbt distribuera innehåll och samtidigt överväga energiförbrukning och rättvisa för noder. I den sociala relationen simulering är noder möte tid under en tidsperiod beräknas och en tröskel baserad påen viss nivåav mötestiden används för att kategorisera vänskap relationer mellan noder. Resultaten visade att det blir lättare för en lyckad spridning uppnås som den sociala relationen mellan noder blir starkare. Dessutom visar fördröjningen en nedåtgående trend tills den når fördröjningen av en ideal fördelning.