<p>Min utgångspunkt för det här arbetet har varit att jag under mina praktikperioder upptäckt att det i nästan alla klasser finns besvärliga elever. Med besvärliga elever menar jag elever som har svårt att sitta still, som pratar utan att begära ordet, som har ett negativt kroppsspråk, som inte följer lärarens anvisningar eller på annat sätt stör läraren och de andra eleverna.</p><p>Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på om det finns någon generell metod för att få en bättre inlärningsmiljö för alla parter i klassrummet. Jag har också velat undersöka vilka olika former denna negati-vitet kan uttryckas i och vad som kan ligga bakom problemet. För att få svar på mina frågor har jag dels in-tervjuat några lärare i de mellersta årskurserna, dels observerat elever i de utvalda lärarnas klasser. Dessutom gav jag lärarna några fördjupningsfrågor där syftet var att ta reda på hur lärarna formulerar sin kunskap.</p><p>Resultaten visar att det till största delen handlar om pojkar som är besvärliga, och en tänkbar orsak till det kan vara att skolan inte är anpassad till pojkarna. Det är inte heller så att vissa lärare"slipper"de besvärliga eleverna, men erfarenhet gör att man hittar mer eller mindre"säkra kort"i undervisningen. Att ha struktur, ordning och styrning verkar vara en nödvändighet för att få en acceptabel arbetsmiljö. Lärarna anser också att ett gott samarbete med hemmet och lärarkollegiet är av stor vikt.</p>

Min utgångspunkt för det här arbetet har varit att jag under mina praktikperioder upptäckt att det i nästan alla klasser finns besvärliga elever. Med besvärliga elever menar jag elever som har svårt att sitta still, som pratar utan att begära ordet, som har ett negativt kroppsspråk, som inte följer lärarens anvisningar eller på annat sätt stör läraren och de andra eleverna. Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på om det finns någon generell metod för att få en bättre inlärningsmiljö för alla parter i klassrummet. Jag har också velat undersöka vilka olika former denna negati-vitet kan uttryckas i och vad som kan ligga bakom problemet. För att få svar på mina frågor har jag dels in-tervjuat några lärare i de mellersta årskurserna, dels observerat elever i de utvalda lärarnas klasser. Dessutom gav jag lärarna några fördjupningsfrågor där syftet var att ta reda på hur lärarna formulerar sin kunskap. Resultaten visar att det till största delen handlar om pojkar som är besvärliga, och en tänkbar orsak till det kan vara att skolan inte är anpassad till pojkarna. Det är inte heller så att vissa lärare"slipper"de besvärliga eleverna, men erfarenhet gör att man hittar mer eller mindre"säkra kort"i undervisningen. Att ha struktur, ordning och styrning verkar vara en nödvändighet för att få en acceptabel arbetsmiljö. Lärarna anser också att ett gott samarbete med hemmet och lärarkollegiet är av stor vikt.

<p>Studien syftar till att undersöka upplevelsen av besvärligt beteende i arbetsgrupper. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning på en arbetsgrupp bestående av fem nära samarbetande kollegor. Studien utgår från två huvudperspektiv; individ-och samspelsperspektivet. Utifrån perspektiven analyseras sedan undersökningens resultat.</p><p>Studien fokuserar på vilka individ-och samspelsfaktorer som ligger till grund för hur människor upplever besvärligt beteende. Det har funnits att projektioner, introjektioner, förförståelse, behov av struktur, skapandet av stereotyper, gruppens informella roller, normer, konflikter, interaktionsritualer samt känsloregler i gruppen påverkar vad som upplevs som besvärligt beteende.</p><p>Frågeställningarna som uppsatsen grundar sig på är följande:</p><p>-Vad upplevs som besvärligt beteende i arbetslivet?</p><p>-Varför upplevs dessa beteenden besvärliga?</p><p>Resultatet på vår första frågeställning har mynnat ut i en modell över vilka beteenden som upplevs besvärliga i arbetslivet. Modellen består av en fyrgradig skala och belyser vilka nivåer besvärligt beteende kan indelas i. I den första nivån inkluderas beteenden som upplevs som tillfälligheter. Den andra nivån avser beteenden som avviker från gruppens känsloregler. Modellens tredje nivå består av beteenden som hotar individens självbild och den fjärde och sista nivån innefattar beteenden som hotar gruppens självbild. Beteenden som kan inkluderas i varje nivå varierar utifrån individ-och samspelsfaktorer. Då modellen inte består av fasta beteenden utan generella nivåer, är modellen överförbar till andra arbetsgrupper.</p><p>Vår andra frågeställning besvaras utifrån likheter och olikheter i arbetsgruppen. Vi har kommit fram till att dessa måste agera under obalans ökar risken för att gruppmedlemmarna upplever beteenden som besvärliga. När obalansen finns upplevs likheter som något och olikheter skapar förståelse mellan gruppmedlemmarna. Beteenden upplevs alltså i större grad som besvärliga när likheter och olikheter är i obalans.</p>

Studien syftar till att undersöka upplevelsen av besvärligt beteende i arbetsgrupper. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning på en arbetsgrupp bestående av fem nära samarbetande kollegor. Studien utgår från två huvudperspektiv; individ-och samspelsperspektivet. Utifrån perspektiven analyseras sedan undersökningens resultat. Studien fokuserar på vilka individ-och samspelsfaktorer som ligger till grund för hur människor upplever besvärligt beteende. Det har funnits att projektioner, introjektioner, förförståelse, behov av struktur, skapandet av stereotyper, gruppens informella roller, normer, konflikter, interaktionsritualer samt känsloregler i gruppen påverkar vad som upplevs som besvärligt beteende. Frågeställningarna som uppsatsen grundar sig på är följande: -Vad upplevs som besvärligt beteende i arbetslivet? -Varför upplevs dessa beteenden besvärliga? Resultatet på vår första frågeställning har mynnat ut i en modell över vilka beteenden som upplevs besvärliga i arbetslivet. Modellen består av en fyrgradig skala och belyser vilka nivåer besvärligt beteende kan indelas i. I den första nivån inkluderas beteenden som upplevs som tillfälligheter. Den andra nivån avser beteenden som avviker från gruppens känsloregler. Modellens tredje nivå består av beteenden som hotar individens självbild och den fjärde och sista nivån innefattar beteenden som hotar gruppens självbild. Beteenden som kan inkluderas i varje nivå varierar utifrån individ-och samspelsfaktorer. Då modellen inte består av fasta beteenden utan generella nivåer, är modellen överförbar till andra arbetsgrupper. Vår andra frågeställning besvaras utifrån likheter och olikheter i arbetsgruppen. Vi har kommit fram till att dessa måste agera under obalans ökar risken för att gruppmedlemmarna upplever beteenden som besvärliga. När obalansen finns upplevs likheter som något och olikheter skapar förståelse mellan gruppmedlemmarna. Beteenden upplevs alltså i större grad som besvärliga när likheter och olikheter är i obalans.