Detta är en undersökning som tar avstamp i Skolverkets styrdokument Gymnasieskola 2011 och Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 och hur diskursen kring bilders användning skrivs fram med fokus på vilka begrepp kring visuell kompetens som används. Detta kopplas ihop med hur sju lärare pratar om bilders användning i sin pedagogiska praktik. Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap kring hur bilder används i de gymnasiegemensamma ämnena. Skolverkets diskurser i styrdokumenten är framskrivna med en elevinriktning, vilket innebär att de är inriktade på vad eleverna ska uppnå efter avslutade kurser och utbildning. Styrdokumenten förväntas omtolkas av lärarna till en pedagogisk praktik där eleverna ska ha möjlighet att nå målen och uppnå kraven för de olika betygsstegen. I Skolverkets styrdokument utläser jag att det finns en diskurs som rör visuell kompetens, även om de begrepp som används inte alltid är entydigt kopplade till bilder utan även kan handla om verbala uttryck. I undersökningen framkommer det att lärarna ofta använder sig av många olika typer av bilder. Det finns olika skäl till varför man använder bilder, ur lärarnas tal om detta utläser jag ett flertal diskurser, exempelvis: bilder för att beskriva/förklara/illustrera, bilder för att underhålla, bilder för att inspirera, bilder för bedömning, bilder som källa, bilder för att skapa diskussion/samtal och bilder som tar fokus från läraren. En intressant iakttagelse som ligger något utanför undersökningen är att lärarna inte säger sig ha fått så mycket utbildning kring visuell kompetens under sin lärarutbildning. Man använder bilder som man har sett andra göra och efter eget intresse och kunskaper man har skaffat sig på egen hand. Utöver detta framkommer det att lärarna inte anser sig vara duktiga på källkritiskt tänkande kring bilder. Jag tolkar deras utsagor som att de har ett källkritiskt tänkande, men slarvar med referenshanteringen.

<p>Min utgångspunkt för det här arbetet har varit att jag under mina praktikperioder upptäckt att det i nästan alla klasser finns besvärliga elever. Med besvärliga elever menar jag elever som har svårt att sitta still, som pratar utan att begära ordet, som har ett negativt kroppsspråk, som inte följer lärarens anvisningar eller på annat sätt stör läraren och de andra eleverna.</p><p>Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på om det finns någon generell metod för att få en bättre inlärningsmiljö för alla parter i klassrummet. Jag har också velat undersöka vilka olika former denna negati-vitet kan uttryckas i och vad som kan ligga bakom problemet. För att få svar på mina frågor har jag dels in-tervjuat några lärare i de mellersta årskurserna, dels observerat elever i de utvalda lärarnas klasser. Dessutom gav jag lärarna några fördjupningsfrågor där syftet var att ta reda på hur lärarna formulerar sin kunskap.</p><p>Resultaten visar att det till största delen handlar om pojkar som är besvärliga, och en tänkbar orsak till det kan vara att skolan inte är anpassad till pojkarna. Det är inte heller så att vissa lärare"slipper"de besvärliga eleverna, men erfarenhet gör att man hittar mer eller mindre"säkra kort"i undervisningen. Att ha struktur, ordning och styrning verkar vara en nödvändighet för att få en acceptabel arbetsmiljö. Lärarna anser också att ett gott samarbete med hemmet och lärarkollegiet är av stor vikt.</p>

Min utgångspunkt för det här arbetet har varit att jag under mina praktikperioder upptäckt att det i nästan alla klasser finns besvärliga elever. Med besvärliga elever menar jag elever som har svårt att sitta still, som pratar utan att begära ordet, som har ett negativt kroppsspråk, som inte följer lärarens anvisningar eller på annat sätt stör läraren och de andra eleverna. Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på om det finns någon generell metod för att få en bättre inlärningsmiljö för alla parter i klassrummet. Jag har också velat undersöka vilka olika former denna negati-vitet kan uttryckas i och vad som kan ligga bakom problemet. För att få svar på mina frågor har jag dels in-tervjuat några lärare i de mellersta årskurserna, dels observerat elever i de utvalda lärarnas klasser. Dessutom gav jag lärarna några fördjupningsfrågor där syftet var att ta reda på hur lärarna formulerar sin kunskap. Resultaten visar att det till största delen handlar om pojkar som är besvärliga, och en tänkbar orsak till det kan vara att skolan inte är anpassad till pojkarna. Det är inte heller så att vissa lärare"slipper"de besvärliga eleverna, men erfarenhet gör att man hittar mer eller mindre"säkra kort"i undervisningen. Att ha struktur, ordning och styrning verkar vara en nödvändighet för att få en acceptabel arbetsmiljö. Lärarna anser också att ett gott samarbete med hemmet och lärarkollegiet är av stor vikt.

Syftet med den här studien är att få ta del av några lärares erfarenhet av att arbeta med flickor som har ADHD, i en pedagogisk kontext. I bakgrunden sker en övergripande genomgång av tidigare forskning och litteratur, som i många fall pekar åt ett och samma håll. Flickor med ADHD upptäcks inte i lika stor utsträckning som pojkar, förmodligen på grund av att de har ett annat beteende och att lärare behöver bli bättre på att se dessa flickor. För att kunna styrka undersökningen tillförlitlighet sker en noggrann redovisning utav metoden som använts i denna studie, vilket innebär att om någon annan skulle göra om samma studie så skulle de komma fram till ett liknande resultat. Den visar också på varför intervjuer är det bästa instrumentet för detta undersökningssyfte. De fem intervjupersoner som valdes antas ha en viss kunskap av flickor med ADHD, då de arbetat med dessa flickor i skolan. Resultatet redovisas uppdelat i tre olika underkategorier där centrala områden belyses med utgångspunkt från frågeställningarna. Den första kategorin handlar om lärarnas kunskap och erfarenheter, den andra om lärarnas arbetssätt och de tredje handlar om hur lärarnas utformning av skolmiljön kan påverka arbetet med dessa flickor. I analysen framkommer det att kunskap om flickors symptombild finns hos berörda lärare, men att de tycker sig ha svårt för att upptäcka dem. Sedan sker en diskussion med för och nackdelar av metoden som använts och av resultatet som framkommit, med förslag till vidare forskning.

Digitalisering av skolan har pågått under en lång tid men integreringen av digitala verktyg i matematikundervisning har inte visat sig följa den önskade pedagogisk utvecklingen för att lärande skulle främjas. Nyligen genomförda studier har funnit att en avgörande faktor för effektiv integrering av teknologin i undervisning är lärarna kunskap kring digitala verktyg. Denna studie söker undersöka lärarnas kunskap kring Technology, Content, Pedagogy och deras kombinationer med syftet att öka förståelsen om lärarnas integrering av digitala verktyg i matematikundervisning. Ämnen diskuteras ur det TPACK teoretiska ramverket. För att samla in data fick 47 matematiklärare verksamma på gymnasieskolor i Stockholm, Sverige besvara en enkät. Resultatet visar att lärarna själva upplever att de har goda kunskaper i Pedagogy, Content and Pedagogical Content men är inte så säkra när Technology berördes. Vidare visade resultatet att kunskap om teknologi per se inte influerar manliga lärares kunskap i TPACK lika mycket som det gör för kvinnliga kollegor samt att det inte finns ett samband mellan undervisningserfarenhet och kunskap i TPACK. Skillnader mellan olika studier genomförda i olika platser tyder på att det behövs en djupare förståelse om mekanismerna som ligger bakom avskaffning av kunskapen för effektiv integrering av digitala verktyg i undervisning och att det behövs ta hänsyn till bakgrundsfrågor vid undersökningar av lärares kunskap. Emellertid behövs det fortsätta studera och utveckla det teoretiska TPACK ramverket och de instrument som används för att undersöka kunskaperna inom detta ramverk.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur några lärares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sätt att lösa uppgifter påverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lärare med olika bakgrunder och metoden vi använde för att komma fram till vårt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lärarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förståelse hos eleverna men klarar inte alltid av det då de själva saknar tillräckliga ämneskunskaper för detta. Utifrån resultatet kunde vi dra slutsatsen att lärarnas ämneskunskaper är avgörande för vilka arbetsmetoder de använder även om arbetsmetoderna inte stämmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara.

Previous research has shown that substantial learning gains are possible when formative assessment and support for students’ development of self-regulated learning skills are implemented in classroom practice. Such implementation is not straightforward and there is a need for both further understanding of the knowledge and skills teachers require to practice formative assessment, and further insights into how different characteristics of ordinary teaching practices support students’ in becoming proficient self-regulated learners. This doctoral thesis includes a licentiate thesis and two articles. In the licentiate thesis, classroom observations are used to investigate the knowledge and skills used by a teacher engaged in a comprehensive formative classroom practice. The results show that the teacher's practice is complex and requires advanced knowledge and skills that are often used simultaneously and under time pressure. For example, the teacher, sometimes in a matter of seconds, handles new (to her) mathematics, makes inferences from students’ responses to their understanding, and based on these inferences makes decisions about her teaching. The first article is a literature review focusing on the effects of formative assessment on student achievement in mathematics since there is a lack of knowledge of the effects of formative assessment on student achievement, in particular for subject areas such as mathematics. In the review, a systematic literature search is made for articles studying the effects of both teacher-centered approaches and approaches emphasizing student involvement in the formative assessment processes. The latter type of approaches includes teacher practices that support students’ development of aspects of self-regulated learning competence. The results show that all approaches included in the review have significant positive effects on student achievement in mathematics. The second article examines in what ways learning situations in authentic classroom practices provide opportunities for the students to develop self-regulated learning skills, and how students experience these opportunities. The analysis is based on data from classroom observations of three teachers’ mathematics lessons, and on interviews with their students. The results show that instruction in self-regulated learning skills mostly occurred implicitly, and the opportunities to develop the skills were mainly provided and experienced at the observational level.