Alkoholberoende är den vanligaste formen av beroende- och missbruksproblem i Sverige. Det finns ett stort utbud av behandlingsmetoder och modeller som tjänar till att hjälpa och stötta alkoholberoende mot tillfrisknande. Dock saknas det ett lättillgängligt stöd via mobil teknik. Denna studie tjänar därför till att undersöka behovet av och möjligheter till ett mobilt stöd för alkoholberoende. Baserat på behovet som identifieras tjänar studien till att utveckla en mobil applikation som möter behovet.  Projektet är ett designfall och arbetets designprocess har baserats på en målinriktad designmetod. Detta har inneburit att personor utvecklats som främsta verktyg för designutvecklingen. Dessa har skapats utifrån projektets datainsamling som utgjorts av intervjuer med personer som genomgår någon form av behandling för alkoholberoende. Personerna som intervjuades tillhörde även den tilltänkta målgruppen för arbetet.  Resultatet av datainsamlingen visade att den mest uppskattade och effektiva behandlingsmetoden för alkoholberoende, enligt dem själva, är gruppbehandling. Baserat på detta resultat finns det ett tänkbart behov av att utveckla en mobil tjänst som bygger på att skapa ett likande stöd som det som ges vid gruppbehandling. Detta skulle kunna uppnås genom en mobil tjänst som erbjuder användaren stöd till att hantera sitt alkoholberoende genom kommunikation med andra användare. Datainsamlingen visade även att det stöd som skapas genom gruppbehandling bidrar till att förändra beteenden och tankemönster hos deltagarna. För att skapa ett mobilt stöd som bygger på gruppbehandlingens beteendeförändrande effekter skulle designprinciper för beteendeförändrande stödsystem kunna tillämpas.  Designprocessens steg och utveckling samt utvärdering av prototyp genererade en slutgiltig produkt och design för en mobil applikation som möter, det för arbetet, identifierade behovet. / Alcohol dependence is the most common form of addiction and substance abuse in Sweden. There is a wide range of treatment methods and models that serve to aid and assist against alcohol addiction recovery. However, lacking a readily accessible support through mobile technology. Therefore this study serves to examine the need for and possibilities of a mobile support for people with a alcohol dependence. Based on the needs identified in the study the project also aims to develop a mobile application that meets the need. The project is a design case and the design process for the work is based on a goal-oriented design method. This means that personas have evolved as the primary tool for design development. These personas have been created from the project’s data collection, which consisted of interviews with people who were undergoing some kind of treatment for alcohol dependence. The people interviewed also belonged to the intended target group for the work. The results of the data collection showed that the most valued and effective treatment method for alcohol dependence, according to the interviewed, is group therapy. Based on this result, there is a potential need to develop a mobile service that is based on creating a similar support to that offered by group therapy. This could be achieved through a mobile service that provides user support to manage their alcohol dependence through communication with other users. The collection of data also showed that the support, which is created through group therapy, helps to change behavior and thought patterns of the participants. To create a mobile support that is based on group therapy behavior-altering effects, design principles for behavioral modification scheme can be applied. The steps in the design process and development and evaluation of a prototype generated a final product and design for a mobile application that face the need the study identified.

Människans beteende sätter sina spår i miljön. För att minska den accelererade klimatförändringen som sker krävs en förändring i hur vi utför våra vardagssysslor. Denna studie genomfördes i samarbete med Linköpings universitet och företaget Indentive med syftet att ta reda på vad som motiverar användaren av en tänkt mobilapplikation till att ändra ett beteende genom beteendeförändrande utmaningar med tillhörande belöningar. Studien undersöker frågan med hjälp av tre stycken frågeställningar, - 1) Vad motiverar användaren av prototypen till att utföra en utmaning som gynnar miljön? 2) Hur viktig är belöningen för att utmaningen skall utföras? samt 3) Vad är inte motiverande vid utförande av en utmaning? För att svara på frågeställningen skapades en prototyp och 15 deltagare i åldrarna 20 – 56 år (m = 29.6, SD = 10.6) anlitades till ett användartest. Användartestet nyttjade dels en kvalitativ och strukturerad intervjumetod där resultatet sedan analyserades genom en tematisk analys. För nyansera det kvalitativa resultatet användes även ett kvantitativt mått i form av en ranking för att ge en mer övergripande bild av vilka utmaningar och belöningar som tilltalade deltagarna mest. Resultatet visar att deltagaren värderar utmaningen över belöningen på grund av det faktum att det går att utläsa belöningar i utmaningens formulering. Användarens motivation grundas i hur väl utmaningen tilltalar användaren, det vill säga, hur utmaningen är formulerad samt genom en kombination av inre och yttre belöningar. En utmaning som är för enkel väcker inget engagemang och är den för svår blir tröskeln för hög att utmaningen inte genomförs.

As the research field about persuasive technologies is growing there is a need to consider how we design motivating tools that empower users. This paper aims to raise this discussion by analysing the Motivational Technologies framework. With a Research through Design approach, a case about designing a preventive health application for individuals with rheumatoid arthritis is used as an example to drive the discussion. Through interviews, workshops and prototyping, three design concepts were developed: All in One, Healthie and Three Coaches. Findings from the design process support that for building self-determination, the three key aspects customization, navigability and interactivity from the framework could be important. However, the findings also highlight that other aspects, such as transparency, handling of relapses and encouragement are important to consider and that a critical view of social interaction is needed. Thus, the analysis provides new perspectives to the on-going discourse and shows that the framework needs nuancing. / I takt med att det blir allt vanligare med teknik för att främja beteendeförändringar är det viktigt att diskutera hur sådan teknik kan designas på ett sätt som stärker och motiverar användare. Syftet med denna artikel är att genom en analys av ramverket Motivational Technologies lyfta denna diskussion. Som utgångspunkt för diskussionen används en designutmaning som innefattar design av en livstilsförändrande applikation för att förebygga ledgångsreumatism. Genom intervjuer, idéseminarier och skapandet av prototyper togs tre designkoncept fram: All in One, Healthie och Three Coaches. Resultatet av designutmaningen stödjer att ramverkets huvudaspekter customization, navigability och interactivity är viktiga. Däremot visar resultatet även att andra aspekter, så som transparens, hantering av återfall och uppmuntran är viktiga att ta hänsyn till och att ett kritiskt perspektiv på social interaktion behövs. Därmed bidrar analysen med nya infallsvinklar till den pågående diskursen och visar att det studerade ramverket bör nyanseras.