This study is about the importance of pictures to children's pleasure in reading. The aim of this study was to investigate pupils ' thoughts about the pictures in picture books. I wanted to find out if the pictures in the books are of importance to children's pleasure in reading and why. Also what types of pictures that create the pleasure in reading and why. Through literature, I see why it is important to read books and how teachers can create encouraging reading among children. Also what pictures in books have for function. A qualitative study in the form of semi-structured interviews with six pupils in second grade were conducted. Six picture books with different types of pictures were used as material. The children had to choose the book that created the most pleasure in reading, only looking at the pictures. I interpret the material as that the pictures are of importance for these children's pleasure in reading. Examples of reasons from the children was that it becomes more fun, more exciting and create fantasy if there are pictures in the books. Also that there are pictures in books which tell us things. I also interpreted that the types of pictures that create pleasure in reading was colorful and detailed pictures. Even eventful pictures and pictures of animals. Examples of declarations was, inter alia, that it becomes more fun and imagination will be started.

No description available.

No description available.

Skolmiljöerna är liksom de allra flesta av våra sociala rum fyllda med bilder. Samtidigt präglas skolan av en textspråksdominerande kunskapssyn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bilders egenskaper påverkarade hur elever använder bilder. Med avstamp i semiotisk teori undersöktes, särskilt hur bilders retoriska egenskaper (deras retoriska dimensioner), påverkade urvalsprocessen för vilka bilder eleverna väljer att använda, i undervisningssituationer. Empirin baserades på intervjuer med åtta stycken gymnasie­elever som fick, ur ett urval av 70 uppsatta bilder, välja ut bilder och berätta om dem, i relation till sitt eget skapande och sina egna erfarenheter. Med ett narrativt förhållnings­sätt analyserades sedan intervjuerna, och de bilder, som på särskilda sätt betonades och utgjorde centrala aspekter av elevernas berättelser, studerades med avseende på sina retoriska dimensioner, såsom dessa är utvecklade av Göran Sonesson. Resultatet visade inga direkta kopplingar mellan bildernas retoriska dimensioner, och hur de bilderna valdes för att diskuteras, eller användas, praktisk eller teoretiskt. Man kunde dock iaktta andra mönster, bland annat konsthistoriska och strukturella ”dramaturgiska” sådana.