Att vara familjehem är ett uppdrag som kan innebära både positiva och negativa händelser i vardagen som kan skapa olika känslor hos familjehemsmammorna. I tidigare forskning har obetydligt fokus lagts på kvinnans upplevelser som familjehemsmamma. Syftet med studien är därför att genom en kvalitativ metod undersöka hur familjehemsmammor ser på sin roll och vilka känslor som uppstår i uppdraget. Studien genomfördes med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer. Urvalet var tio familjehemsmammor i varierande åldrar. Empirin analyserades med hjälp av tematisk analys. Teoretiska utgångspunkter i studien var symbolisk interaktionism, rollteori, emotionsteorier och bindningsrelationen i anknytningsteori. Resultatet visade att familjehemsmamman ser på sin roll som att vara en omsorgstagande och kärleksfull mamma. Det var en drivkraft att få göra skillnad i ett barns liv, älska ett barn som tidigare haft det svårt och ge det en trygg och kärleksfull uppväxt. Uppdraget som familjehemsmamma krävde mycket tid och engagemang som orsakade rollkonflikter som då ledde till skuldkänslor. Resultatet visar även att formella krav i uppdraget och kontakten med det biologiska nätverket runt familjehemsbarnet kunde vara konfliktfyllt och familjehemsmamman kunde då inte ge barnet den trygghet som hon ansåg vara viktig i rollen vilket skapade känslor av oro och maktlöshet. / Being a family home is an assignment that can involve both positive and negative events in everyday life that can create different feelings in the family home mothers. In previous research, insignificant focus has been placed on the woman's experiences as a foster mother. The purpose of the study is therefore to investigate through a qualitative method how foster mothers look at their role and what emotions arise in the assignment. The study was conducted using ten semi-structured interviews. The sample was ten foster mothers of varying ages. The empirics were analyzed using thematic analysis. Theoretical starting points in the study were symbolic interactionism, role theory, emotion theories and the bonding relationship in attachment theory. The results showed that the foster mother sees her role as being a caring and loving mother. It was a driving force to make a difference in a child's life, to love a child who has previously had a difficult time and to give it a safe and loving upbringing. The assignment as a foster mother required a lot of time and commitment, which caused role conflicts that then led to feelings of guilt. The results also show that formal requirements in the assignment and contact with the biological network around the foster child could be conflict-filled and the foster mother could not then give the child the security she considered important in the role, which created feelings of anxiety and powerlessness.