Uppsatsen syftar till att utifrån ett genusperspektiv påvisa den kvinnosyn som förmedlas i romanen Åminne av Sven Delblanc, den första titeln i Hedebysviten bestående av fyra romaner som skildrar den bygd där författaren växte upp. Huvudmaterialet utgörs av den litterära texten, i någon mån uppmärksammas också biografiska rön om författarens uppväxt med ett komplicerat förhållande till fadern och bevittnande av kvinnomisshandel. Den viktigaste teorin är den genusteoretiska där Irigaray tecknat en maktordning med rötter i Platons filosofi i vilken männen är överordnade kvinnorna. Det sociologiska perspektivet visar hur den lokala maktordningen såg ut i Hedeby under åren 1939-45 med hierarkier, makt- och beroendeförhållanden inbegripet en patriarkal könsordning i det lokalsamhälle som romanen skildrar. Symbolik i romanen understryker textens budskap. Beteendevetenskap med bidrag från psykoanalys och personlighetspsykologi ger insikt i hur för kvinnor viktiga beslut påverkas av känslor och personlighet, alltså inte bara av rationalitet samt att den lokala kulturen i Hedeby ibland motverkar rationellt handlande.Metoden är texttolkning med en hermeneutisk ansats så att detaljer i texten studeras men relateras till helheten.Kvinnornas öde i Hedeby är att vara underordnade männen, föda barn och arbeta men med små utsikter till en egen yrkeskarriär, symboliserat med ”stenjungfrun”. Kvinnornas identitet beror av deras män, särskilt åsidosatta blir de ensamstående mödrarna. Även kvinnorna i toppskiktet lyder under männen med barnafödande som främsta uppgift. Små kvinnliga forum som kafferep har betydelse för att diskutera exklusivt kvinnliga frågor, en subkultur under ytan. Ett för kvinnorna hoppingivande undantag från regeln om den förtryckta kvinnan finns i den blommande karaktären Lisa som styr sitt eget öde.

Every website, computer and IT system have users who need to verify their identity throughauthentication. The most common form of authentication today is to apply an alphanumericpassword. Passwords are often based on biographical information that can be derived from the userhimself and common elements that are usually utilized while creating passwords are names, petnames, family related, and date of birth. While passwords today are often based on the individual'sbiographical elements, the police have problems cracking encrypted devices because it takes a longtime and is complex to identify the correct password among all possible combinations. This problemis the basis for the work and is the reason why this model for how biographical dictionaries should bestructured and contain is created. To design the model, a literature review has been carried outwhere elements have been defined and a structure formed. Interviews with IT forensics from thepolice and NFC were then held to refine the different elements and structure of the initial model andto create a reality anchor. The result of this work is a product in the form of a model that can be usedto create biographical dictionaries based on target people. The model demonstrates whichbiographical elements are relevant for finding potential passwords. The conclusion drawn is that themodel can facilitate the work of the police and IT forensics when it comes to cracking people'sbiographical passwords. By using a dictionary that is built with the model, time-consuming attackssuch as brute-force attacks or more general dictionary attacks do not need to be applied. / Till varje hemsida, dator och IT-system finns användare som behöver verifiera sin identitet genomautentisering. Den vanligaste formen av autentisering är idag att applicera ett alfanumerisktlösenord. Lösenord bygger ofta på biografiska uppgifter som kan härledas från användaren själv ochvanliga element som brukar användas vid lösenordsgenerering är: namn, husdjursnamn, familj ochfödelsedatum. Samtidigt som lösenord idag ofta bygger på individens biografiska element har polisenproblem att knäcka krypterade enheter på grund av att det tar lång tid och är väldigt komplext attidentifiera rätt lösenord bland alla möjliga kombinationer. Detta problem ligger till grund för arbetetsamt är orsaken till varför denna modell för hur biografiska ordböcker ska vara strukturerade ochinnehålla skapas. För att utforma modellen har en litteraturöversikt genomförts där element hardefinierats och en struktur formats. Intervjuer med IT-forensiker från polisen och NFC hölls därefterför att förädla den initiala modellens olika element och struktur samt att skapa enverklighetsförankring. Resultatet av detta arbete är en slutprodukt i form av en modell som går attnyttja för att skapa biografiska ordböcker utifrån målpersoner. Modellen påvisar vilka biografiskaelement som är relevanta för att hitta potentiella lösenord. Slutsatsen som dras gör gällande attmodellen kan underlätta polisens och IT-forensikers arbete när det kommer till att knäcka personersbiografiska lösenord. Genom att nyttja en ordbok som är uppbyggd med modellen behöver intetidskrävande angrepp som ”brute force” attacker eller mer generella ordboksattacker appliceras.

This paper examines how the ideal of manhood is portrayed and constructed and how the participation of Swedish soldier volunteers are motivated and legitimatized. The purpose of this examination is to gain understanding and knowledge about the Swedish soldiers in the Swedish brigade, how they legitimatize and motivate their participation and how the ideal of manhood is portrayed and constructed. The study is based on material from the war archive in Stockholm. The empirical material is composed by letters and propaganda material. In the analysis of the empirical study, there have been two theories used which are Eric Hobsbawms historical method and theory about invented traditions and Peter Aronssons historical method and theory about ‘historiebruk’ and legitimacy. The method I used for analyzing my empirical material is the genetic-biography method which aims the interest to the text, language in the text, the words and the sentences. The field of research about the finish civil war in 1918 is very large and that is why I made a selection in order to choose which research should represent the rest of the field. The selection is based on the reasoning about the class conflict, eye witnesses and the picture of the finish civil war, the freedom war and the participation of the Swedish soldier volunteers. The result in this study and examination shows how the ideal of manhood is constructed usually by a soldier who often sacrifices his own life and becomes a hero, a freedom fighter that stands up against the violence from the east, the so called bolsjevikempire. The participation of the Swedish soldier volunteers is legitimatized through several ways. The legitimization is often connected to the past and the Swedish nation in order to accept the actions and the participation of the Swedish soldiers.