I mitt arbete har jag genom observationer och intervjuer undersökt om skolskogen och den vanliga skogen är bra komplement när det handlar om utomhuspedagik. De flesta av förskolorna i kommunen har en skolskog att tillgå och har man inte det växer skogen nästan inpå knutarna. De pedagoger som blivit intervjuade anser att det är viktigt att lära barnen tidigtvad man får och inte får göra i naturen och att skolskogen då är ett bättre alternativ. En skolskog skiljer sig från en vanlig skog genom att det finns färdiga vindskydd, eldstäder och hinderbanor. Genom avtal med markägaren har förskolan eller skolan fått tillstånd att tänja lite på allemansrättens gränser Dessutom är det bra för både barn och pedagoger att spendera mycket tid ute i naturen därför att den friska luften gör att det blir färre sjukdomar. I läroplanen står det att förskolan skall lägga stor vikt på natur och miljö, samt att vi ska värna om barnens hälsa. Den litteratur jag använt mig av i arbetet handlar om hur viktigt det är att arbeta med utomhuspedagogik i förskolan och att skolskogen och skogen är mycket bra att vistas i. Litteraturen tar även upp hur viktigt det är att pedagogen har bra kunskap om naturen för att vistelsen ska bli så bra och lärorik som möjligt för barnen.

Abstract This work is about children’s motor activity. You can often hear in media about sedentary children, and that one of the factors which contributed to this is computers and things like that. The main goal with this work is to find out how preschool teachers take care of children’s joy of movement and how they work to promote children’s progress of motor activity. To get answers to my questions I have used qualitative interviews. I’ve been interviewing four preschool teachers from two different preschools to find out how they work with motor activity. The result of the interviews shows that the teachers had god knowledge about the subject and the answers become pretty similar for all of them. They all considered that children’s motor activity make sense for their development and that it is important to find stimulating environments, for example out in the open an in the forest. They also pointed out that it is important to give children time to play on their own. Keyword: free playing, preschool, motor activity, out in the open

My goal is to articulate a normative perspective based on a co-production understanding of the dynamics of science and technology. What I offer, which to my knowledge has not been done before, is an attempt to co-think STS insights and Taylor’s perspectives and ideas. The work is organised in two parts, one theoretical and one empirical.

Metals have been used by humans for thousands of years, and this has resulted in increased concentrations in the biosphere. The environment around point-sources, such as mines and smelters, are of particular concern, as metals may accumulate to high concentrations, and potentially reach levels toxic to the local flora and fauna. This thesis focuses on the effects on pied flycatcher populations of two such point-sources, a lead mine and enrichment plant, and a sulfide ore smelter. Mining activities at the lead mine ceased in 2001 and pied flycatcher populations were assessed before and after the closure. At the sulfide ore smelter, pied flycatchers were studied during the 1980s. Since then, the metal emissions to air from the smelter (e.g. arsenic, cadmium, copper, mercury, lead and zinc) have been greatly reduced (by 93 – 99%). Pied flycatchers from these two contaminated environments differed in their responses to reduced atmospheric deposition. At the mine site, nestling responses reflected the reduced atmospheric deposition and less lead accumulated in their tissues. However, lead levels were still high enough to cause negative effects on blood status (δ-aminolevulinic acid dehydratase [ALAD], hemoglobin [Hb], hematocrit [ht], and mean cell hemoglobin concentration) and reproduction (reduced clutch size, increased mortality and reduced breeding success), as was observed when the mine was in operation. Along the pollution gradient away from the smelter, nestling concentrations reflected the metal load in the soil pool, accumulating over time, rather than the atmospheric deposition. This resulted in only a minor response to decreased metal deposition (slightly reduced liver lead concentrations at 3.5 – 90 km from the smelter). This suggests that in environments with highly polluted soils, decreased inputs of atmospheric metal deposition have only minor impacts, and recovery from contamination should not be expected within decades. The high metal concentrations in the vicinity of the smelter contributed to poorer blood status (ALAD, Hb and ht), induced oxidative damage and defenses, and decreased reproduction (increased mortality and reduced breeding success). There were only minor improvements in blood and reproductive variables at 3.5 km from the smelter. / Metaller är grundämnen som inte kan bildas eller förstöras av människan. De förekommer i mineraler i berggrunden och finns överallt på jorden. Människans användning av metaller har dock medfört att de återfinns i högre halter i miljön än de annars skulle gjort. Trots att metallerna kan spridas och transporteras långa sträckor med luftmassorna, är det främst kring källorna, såsom metallindustrier, man kan hitta metaller i tillräckligt höga halter för att orsaka skada på växter och djur. I denna avhandling presenteras undersökningar av hur svartvit flugsnappare (Ficedula hypoleuca) påverkas kring två metallindustrier i norra Sverige. Det ena är en numera nedlagd blygruva med anrikningsverk i Laisvall, där vi studerade populationer av svartvit flugsnappare före och efter att industrin stängdes. Det andra är smältverket Rönnskärsverken, utanför Skelleftehamn, som varit i drift sedan 1930-talet. I föroreningsgradienten från smältverket studerades effekter av 20 års kraftigt minskade metallutsläpp till luften som följd av förbättrade reningstekniker. Resultaten kring industrierna visar att fåglarna svarade olika på de minskade metallutsläppen. Kring blygruvan minskade halterna av bly i flugsnapparungar med samma takt som nedfallen (mätt i mossa) och bytesdjuren (myror). Däremot, kring smältverket, var fåglarna fortfarande exponerade för höga halter av de giftiga ämnena arsenik, kadmium, kvicksilver och bly, på i princip samma nivåer som 20 år tidigare, trots att utsläppen minskat med 93 – 98%. Orsaken till detta tros vara skillnader på föroreningsgraden i markens översta lager, mårskiktet. Vi kunde visa att flugsnapparna kring smältverket främst fick i sig metallerna från marken, som efter flera årtionden med utsläpp från industrin innehöll mycket höga metallhalter. Detta kan förklara att fåglarna trots att utsläppen var låga, fortfarande var utsatta för stor metallexponering. Det snabba svaret på minskad metallspridning (bly och zink) som flugsnapparna vid blygruvan visade, antar vi berodde på att mindre mäng metaller fanns i marken. Trots minskningen var metallhalterna i fåglarna vid gruvområdet fortfarande tillräckligt höga för att, liksom vid smältverket, påverka fåglarnas hälsa. De uppvisade bl.a. låga blodvärden och tecken på oxidativ stress. Vidare var ungdödligheten förhöjd, vilket ledde till lägre häckningsframgång. Slutsatsen är att markens innehåll av metaller har stor betydelse för återhämtningsförloppet för svartvit flugsnappare efter minskat metallnedfall, och att en relativt snabb återhämtning kan förväntas i områden med något lägre metallhalter i mårskiktet, medan återhämtning i områden där marken är kraftigt förorenad inte kan förväntas förrän efter flera årtionden, även om nedfallet upphört nästan helt.

No description available.

Huvudsaklig målsättning i uppsatsen är att undersöka om cideräppelsorter använda till att framställa  cider Pays d´Auge går att odla i Falun/Borlänge. Andra mål är att undersöka vilka odlingsförutsättningar som kan ge ett gynnsamt mikroklimat för äppelodling i Falun/Borlänge samt undersöka andra omständigheter som kan ge ett äppelträd en positiv utveckling i Falun/Borlänge. De metoder som används i uppsatsen är : Litteraturstudier, informationsökning över internet samt intervjuer. Resultat visar på att 14 av sammanlagt 48 för uppsatsen undersökta cideräpplesorter troligen har tillräcklig härdighet för att kunna odlas i Falun/Borlänge. Resultat visar också på att värmealstrande mikroklimat samt positiv utveckling av ett äppelträd kan fås genom ”rätt” läge, utforming av odlingytan samt skötsel. I disskussionen sammanställs och analyseras  ett destillat av informationen från resultatdelen.

The examination of the adequate nature conservation methods in a natural reserve, to conserve a specific species and / or increase biological diversity is the subject of this study. This work is based on four species, that can be found during the Spring season, liverleaf, wood anemone, brimstone and woodpecker. The incidence and availability is studied and closely observed for these species in twenty forests, i.e. ten forests which are nature reserves and ten forests with the similar characteristics as the nature reserves habitat, but are not nature reserves in Gnesta mucipality, Södermanland. Measurements of the tree crown and the diameter of the tree trunks where noted to study how these factors could affect the outcome of the abundance and incidence of the four species. The brimstones lay their eggs on the leaf buds on the tree trunk. This is precisely the reason why inventories have been made for the tree trunks in the nature reserves and non protected forests. The abundance and coverage of the liverleaves and wood anemone was chosen to study in random by taking 25x25m in every forests. These squares where divided even further to ten squares with the size of 0.5x0.5m. The frequency of both the species are counted and noted in the smaller squares. The brimstones and woodpeckers are inspected by measurement assessments. Two lines of 100m were laid out, to listen to the drumming and various sounds gives of by the woodpeckers and flying adult brimstones, with a stopover of 15m in 5mins. The statistical results illustrate no significant differences in the incidence and the abundance between the liverleaves and wood anemone, whether it is in the nature reserve forests or non protected forests. But the standard deviation differed between the forests (nature reserve and non protected forests) on the incidences (nature reserve SD = 7.43, non protected forest SD = 0.31) and the abundance (nature reserve SD = 4.01, non protected forest SD = 0.51) of the liverleaves. The coverage of the tree crowns and the trunk diameter did not have any significant influence on the outcome of the abundance and the incidence of the liverleaves. The effect of the tree crown was close to non when it came to the wood anemone, but the diameter of the tree trunks affected the incidence level (DF1,7, P<0.05, F=6.4791, P<0.05, ANOVA), but not the abundance. A significantly higher value was observed among the woodpeckers in the nature reserve (b=3.584, P<0.05, logistics regression), but not among the brimstones in either the nature reserves or the forests and non protected reserves.The observation study shows that the natural reserves have greater incidences of woodpeckers and with a standard deviation of the liverleaves abundance and occurrences between nature reserve forests and non protected forests, but only with a few nature reserves having more liverleaves than other reserves. The significant difference are very marginal when it comes to liverleaves and to obtain any positive effects of the nature reserve, a large scale study needs to be conducted in far more reserve forests.

This case study is based on a previous documented method of manufacturing artificial nest containing pre-colored hen eggs. This method is going to be used to find, if the wild boar population, which is growing in number, is a threat to the capercaillie population.  In comparison to the wild boar population, the capercaillie population is diminishing in different parts of Sweden.  In order to find out if they are affect by each other, the case study was carried out during the months of April to May 2009. 100 artificial nests were placed out on various locations on the Södertuna estate just in the outskirts of Gnesta. The unique aspect of this study is that a fenced environment to keep out wild animals is used to conduct this study, which has been previously known to be free from wild boar, but the area outside has sittings of wild boar. So to fully understand how this affects the capercaillie population, 50 of the nests were placed outside the fence area, while the other 50 nests were placed inside the fenced area. The sites were visited on two separate occasions, and were noted of the changes inside and outside the fenced compounds. The result of these visits show that many of the nests inside the fenced environment has been consume by birds. It was not possible to prove that nests have been predated by wild boar, even the wild boar populations could be found outside of the fenced area. The statistical analysis has been carried out to determine the perdition rate on the nests and which of the two main groups the culprits belonged to. The significant difference came to a P <0.05. The predations on the artificial nests inside the fence were greater than the nest placed outside the fence. The total came to a 20 %, i.e. 20 of the 100 nests which were predated on, in total. 32%, i.e. 16 of the nests were attacked that were placed inside the fence and 8 %, i.e. 4 were attacked inside the fence. To observe closer at the species that targeted the nests inside the fence were crows/eurasian jay 18 % (9), badgers/fox 14 % (7) and wild boar 0 %. Outside the fence, the results were divided into division on crows/eurasian jay 2 % (1), badgers/fox 6 % (3) and wild boar 0 %. This study shows the wild boar population does not the pose a threat to the swindling population of the capercaillies population. But this case study demonstrates that there are other species that create a threat to the simulated nests, which is of an utter most importance to research into this particular subject into the future on reproduced artificial nests to investigate the perdition rates of capercaillies.

No description available.

I samband med den yrkesrelaterade praktik hos stadsträdgårdsmästare Sif Eklund i Karlskoga kommun blev jag intresserad av att fördjupa mig i de faktorer som styr en stadsträdgårdsmästares arbete. Det handlar såväl om deras övergripande uppdrag som om deras personliga drivkrafter och visioner för utveckling och förvaltning av den gröna miljön. Syftet med studien är att studera stadsträdgårdsmästarens roll i utvecklingen av en kommuns miljö och se om det är möjligt att belysa huruvida det kan vara en betydande faktor för en stad att ha en utpekad kompetens med egna drivkrafter och visioner. I syftet ingår att studera om kommunerna är klara över vad de själva vill med utveck-lingen av den gröna miljön och huruvida de är tydliga i sitt uppdrag till stads-trädgårdsmästaren samt att studera hur stadsträdgårdsmästarna arbetar för att driva sina egna visioner och förslag till utveckling. Uppsatsens huvudsakliga metod är djupintervjuer med tre stadsträdgårdsmästare i Örebro län, närmare bestämt i Karlskoga, Kumla och Örebro samt med de ansvariga för grön-frågorna i Askersund, där man inte har en utpekad funktion motsvarande stadsträdgårdsmästare. Intervjuerna fokuserade på områdena (1) organisation, (2) uppdrag/styrdokument, (3) egna visioner/drivkrafter, samt (4) befattningens status. ResultatGrönfrågorna organiseras i studiens fyra kommunerna inom olika förvalt-ningar: I Askersund, inom teknisk förvaltning och kommunledningsförvalt-ningen; i Karlskoga, inom samhällsbyggnadsförvaltningen; i Kumla, inom kultur- och fritidsförvaltningen och i Örebro, inom teknisk förvaltning. Ingen av de tillfrågade var missnöjda med sin organisationstillhörighet och man kan inte dra några slutsatser om att det är bättre att vara organiserad på vare sig det ena eller det andra sättet. En fråga som kom upp i det sammanhanget är hur det kommer sig att stadsträdgårdsmästarna som i huvudsak driver frågor kring strategisk samhällsplanering inte konsekvent är organiserade tillsammans med övriga stadsbyggnadsfunktioner. Vad gällde förekomsten av styrdokument för utveckling och skötsel så utmärkte sig framför allt Kumla och Örebro, som hade väl utvecklade styrdokument på både lång och kort sikt, jämfört med Karlskoga och Askersund som i stort sett inte hade några. Där bör man tillskriva både Kumla och Örebro en kvalitetsaspekt i det faktum är att man har både en uttalad politisk vilja hur man ser på den gröna miljön tillsammans med en strukturell överblick över grönfrågorna i form av omfattande grön-planer/grönstrukturplaner som saknas i de två övriga kommunerna. Samtidigt finns det brister i de befintliga dokumenten, bland annat i form av otydliga målformuleringar och avsaknad av tidsramar. Samtidigt visar studien att ut-vecklingen av relevanta styrdokument inte är beroende av att man har stads-trädgårdsmästare. I Kumla tog man fram sin grönplan i glappet mellan att staden hade stadsträdgårdsmästare anställda och i Karlskoga har man inget sådant dokument trots att man har en lång tradition av stadsträdgårdsmästare i kommunen. Där tycks kommunens generella arbetsmetodik för planeringsprocesser i större utsträckning styra förekomsten av styrdokument. Vid sidan av de visioner och mål som är ställda i de officiella styrdokumenten ställdes frågor om stadsträdgårdsmästarnas egna visioner och drivkrafter. Där hade såväl stadsträdgårdsmästaren i Karlskoga respektive i Kumla likartade visioner som handlade om att öka människors livskvalitet och att kunna bidra till ett socialt gott samhälle, medan parkchefen i Örebro hade formulerat sin vision specifikt för parkutvecklingen i Örebro där han strävade efter bland annat professionell skötsel och att stadsparken ska befästa sin ställning som en av Sveriges och Europas vackraste parker. Edit Ugrai i Kumla och Lars-Erik Krafve i Örebro hade likartade strategier för att kommunicera sina visioner såväl uppåt som nedåt i organisationerna. Samtliga intervjupersoner upplever att deras yrke har status, både på sina arbetsplatser och för kommuninne-vånarna i synnerhet. En viktig faktor för yrkets status är att man axlar den samhällsplanerande rollen och inte reduceras till att bli en blomsterdekoratör. Samtliga anser att deras utbildningsbakgrund passar för yrket och att det egentligen inte finns någon specifik utbildning inom trädgård/landskap som är bättre än någon annan för att kunna verka som stadsträdgårdsmästare. Det gäller framför allt att vara generalist och att man bör vara en god kommunika-tör. På grund av studiens begränsade omfattning vad gäller antalet intervjuade kan naturligtvis inga generella slutsatser dras.  Studien omfattar heller ingen undersökning huruvida kommunernas grönområden svarar mot eventuella grönplaners intentioner eller om de till exempel är välskötta. Den lämnar snarare en tydlig känsla av att det faktum att en kommun aktivt väljer att ha en person med såväl utbildning, erfarenhet, ansvar och engagemang för stadens gröna miljö är en kvalitetsstämpel i sig.