Idag läggs tygspill1 på skyhöga deponiberg eller går till förbränning runt om i världen. Det här beteendet behöver en förändring och det fort. Resurserna till att framställa jungfruliga2 tyger av olja börjar sina och trots det är det billigare att köpa jungfruligt material än återvunnet. Föreliggande examensarbete har undersökt vad det textila produktionsspillet från Swegmark of Swedens storsäljande behå, vilket idag hamnar på soptipp i Lettland, skulle kunna mekaniskt återvinnas till. För att bidra till en värld där tygspill får ett värde har kemikalierna, vilka tillsätts under beredningsprocessen, setts över. Dessa kan finnas kvar i slutprodukten och kan då leda till att materialet klassas som farligt avfall om kemikalierna är miljö- och hälsofarliga. Om tygspillet återvinns till nya produkter exempelvis små plastbitar, så kallade pellets, finns det krav på att ett materialsäkerhetsdatablad återfinns för att de ska kunna säljas vidare. Detta för att pellets räknas som en kemisk produkt. Materialsäkerhetsdatabladet bör innehålla all information gällande material- och kemikalieinnehåll i tygspillet. Trots att vissa varor innehåller harmlösa kemikalier krävs ändå en redovisning av dessa för att en storskalig försäljning ska vara möjlig. Tygspillet i föreliggande examensarbete består av 92 % polyamid 6 och 8 % Lycra®. Materialblandningen smältes ner och gjordes till pellets för att sedan formsprutas, utan separering av de olika materialen. Experimentets dragprovsresultat jämfördes sedan med ren jungfrulig polyamid 6. Resultatet visade att det återvunna materialets dragspänning knappt skiljde sig från en jungfrulig polyamid 6. Det återvunna materialet har ett snitt på 63,9 MPA och den jungfruliga 65,0 MPA. Slutsatsen blir att det är fullt möjligt att återvinna denna materialblandning och få ut en produkt av samma kvalitet som av en jungfrulig PA6. Detta är ett mycket bättre sätt att hantera tygspillet än att det som idag hamnar på deponier.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka val under designfasen som kan öka återvinningsbarheten och resursförvaltandet av en textil produkt. Arbetet utförs i ett samarbete med ett företag för att vidareutveckla en tröja i blandmaterial ur deras kärnkollektion. Bakgrund och problemformulering för arbetet ligger i globala behov att effektivisera resursförvaltning men även företagets egna önskan att utvärdera om ulltröjan kan förbättras gentemot enklare återvinning eller höjd resursförvaltning. Tidigare studier inom området har berört cirkulära affärsmodeller och system för att göra den textila värdekedjan mer miljömässigt hållbar. Pilotprojekt har även utförts där plagg tillverkats i syfte att enkelt kunna demonteras och återvinnas, genom tillämpning av konceptet design för återvinning. Men för att föra ämnet framåt och tillämpa designtekniker- och textilingenjörsprogrammens bägge kompetenser med tidigare forskning användes en kombinerad metod som forskningsansats. Denna utgjordes av en förstudie kring resursförvaltning och en fallstudie kring ulltröjans materialåtgång och materialval. Materialåtgången undersöktes genom en studie av alternativa läggbilder för minimering av materialspill, samt en fiber- och tygkonstruktionsanalys utfördes med stöd av litteratur och lärare vid Textilhögskolan i Borås. Förstudien utfördes i form av intervjuer för att erhålla information kring resursförvaltning. På så vis har studien sökt att länka samman textilindustrin och dess involverade aktörer med designfasen och läggbildprocessen, så att företaget kan utveckla plagget utifrån kriterier som ökar plaggets möjligheter till ett cirkulärt och mer hållbart liv. I resultatet av denna studie framgår fyra viktiga kriterier från förstudien. De berör aktörsamverkan, val av designfilosofi och återvinningsbara material samt digitalisering. Tyganalysens resultat visade delvis på inblandning av polyesterfiber i garnet med återvunnen ull och materialoptimeringen nådde högst materialeffektivitet vid tilläggsprodukt adderad till ulltröjans läggbild. Ihop med kriterierna från förstudien har arbetets slutsatser för fallstudien resulterat i ett utbyte av polyesterfibern till förmån för naturfibern lyocell, vilket skapar ett naturfibergarn. Övergripande slutsats för arbetet har landat i vikten av att designa med hela produktens livscykel i åtanke. Arbetet har resulterat i ökad kunskap för författarna själva och bidrar med information till branschen och samhället. Goda framtidsutsikter om ökad kunskap och utveckling förutses komma med de politiska förordningar för en förbättrad textilförvaltning som förväntas träda i kraft inom kort. / The aim of this report has been to investigate which choices within the design- and lay plan phase that can facilitate for the recyclability and the resource management of a textile product. This study has been carried out in collaboration with a brand in order to advance a garment from their core collection: a sweater made out of blended fibers. The background and defined problem for this thesis lies within the global needs of increasing the efficiency of resource management together with the brands own wish to improve their sweater towards easier recycling and better resource management. Previously made studies within this area has handled the subject of circular economies and systems to make the textile supply chain more sustainable. Pilot project has also been carried out where garments has been created with the purpose of being easily disassembled and recycled. In order to advance this subject and simultaneously practice both competences of the design technician and the textile engineer together with recent research a combined method was developed. This study was consisted by a pre-study about resource management and a case study about the wool sweaters material consumption and material choices. The material consumption was analyzed through a study of alternative lay plans with the purpose of minimizing the cutting waste. The fabric analysis was carried out with the help of professors at the Swedish School of Textiles in Borås. In addition to this interviews was performed to acquire the information concerning textile resource management. In this way the study has aimed to link the textile industry and its involved actors with the design phase and lay plan process, so that the brand can further develop the sweater from the criteria’s shown to increase the possibilities of the garment to get at more circular and sustainable life cycle. The results of this study shows four important criteria’s from the pre-study. They concern actors co-operation, choice of design philosophy and recyclable materials and digitalization. The fabric analysis showed that polyester fibers were fiber-blended with the recycled wool, creating one yarn, and the other yarn consisted of polyamide. The lay plan optimization reached highest efficiency when a small product (a glove) was added into the lay plan of the wool sweater. Together with the criteria’s from the pre-study this study concludes that the polyester fiber should be replaced by the nature fiber lyocell in order to reach higher recyclability. And an overall conclusion for this thesis is the importance of designing with the products whole lifecycle in remembrance. The study has given great knowledge and insight for the authors themselves and contributes with valuable information for both the textile industry and the society. A good outlook on the future for increased knowledge and development is predicted along with political regulations for an improved textile industry that is expected to take effect in the near future.