Problemfrågor: De forskningsfrågor som uppsatsen är baserad på är följande: Vad är det som förorsakar svårigheter bakom oavsiktliga fel i samband med ifyllandet av NE-blanketter? Finns det något samband mellan bristande bokföring och oavsiktliga fel i NE-blanketten? Hur kan Skatteverket komma tillrätta med enskilda näringsidkares oavsiktliga fel och bristande bokföring och därmed minska omfattningen av detta? Syfte:  Huvudsyfte med uppsatsen är att undersöka vilka svårigheter som ligger bakom oavsiktliga fel i samband med ifyllandet av NE-blanketten. Delsyftet är att utreda om det finns några samband mellan bristande bokföring och oavsiktliga fel som uppstår i samband med NE-blankett. Ett annat delsyfte är att föreslå åtgärder som kan minska problemområdet. Metod:  Metoden som har tillämpats i uppsatsen är av kvalitativ karaktär, där fem företag har intervjuats med hjälp av semistrukturerad intervju och studien kan liknas vid en fallstudie. Slutsatser: Undersökningen visar att bakomliggande faktorer till oavsiktliga fel i NE-blanketten ligger i svårförstådda blanketter, okunskap i ekonomistyrning, redovisning och tidspress. Dessutom finns det samband mellan bristande bokföring och oavsiktliga fel som kan härledas till ovan nämnda faktorer. De förbättringsförslag som har tagits är förenklad utformning av broschyrer, blanketter samt information om nya lagar och regler, tydligare information om Skatteverkets service, anordnandet av support i form av kortare kurs eller informationsmöte för nya företag.

Denna studie syftar till att undersöka grad av klarspråk och klarspråkliga skillnader mellan avsändare och medier. Studien har genomförts med hjälp av textanalys med klarspråkligt perspektiv på Enköpings kommuns och Västerås stads ansökningshandlingar för förskola och familjedaghem, via e-tjänst och via blankett. Resultatet visar att det finns brister i klarspråk i samtliga material som ingår i studien. Resultaten visar vidare på vissa skillnader i klarspråk mellan avsändare, medan klarspråkliga skillnader mellan medier är något större, där främst blanketten från Enköpings kommun visar sig vara mer klarspråklig än de resterande materialen i studien. Jag drar slutsatsen att Enköpings kommun och Västerås stad följer den digitala samhällsutvecklingen, men att klarspråkliga parametrar i det analyserade materialet inte följer med i utvecklingen.