Kärlsjukdomar är en av de vanligaste sjukdomarna som förekommer bland befolkningen. Två artärer som huvudsakligen försörjer kroppens armar med blod heter arteria subclavia och arteria brachialis. I dagsläget finns det inga referensvärden för arteria subclavia och arteria brachialis. Detta faktum gör det svårare att undersöka dessa kärl och besvara frågeställningar som rör dem. Ultraljud är en lämplig metod för att följa upp sjukdomstillstånd i dessa kärl, eftersom ultraljud både är non-invasivt, kostnadseffektivt och ger inte patienten några obehag eller utsätter dem för strålning. Syftet med studien var att samla in ett referensmaterial för olika värden i arteria subclavia och arteria brachialis som kan användas i kliniken. För att utarbeta referensvärden av diameter, volymflöde och blodflödeshastighet utfördes en ultraljudsundersökning på 25 friska deltagare, 8 män och 17 kvinnor. Referensvärden för vänster respektive höger diameter av arteria brachialis låg mellan 3,1-3,5 mm och 3,2-3,6 mm. Volymflödet i vänster respektive höger arteria brachialis låg mellan 0,029-0,042 L/min och 0,035-0,049 L/min. Blodflödeshastigheten i vänster respektive höger arteria brachialis låg mellan 0,818-0,968 m/s och 0,881-0,946 m/s. Diametern av vänster respektive höger arteria subclavia låg mellan 4,7-5,4 mm och 4,8-5,5 mm. Volymflödet i vänster respektive höger arteria subclavia låg mellan 0,087-0,124 L/min och 0,096-0,119 L/min. Blodflödeshastigheten i vänster respektive höger arteria subclavia låg mellan 0,948-1,106 m/s och 0,909-1,118 m/s. Parametrar som hade signifikant samband med ålder i denna studie var blodflödeshastighet och volymflöde i höger arteria brachialis och diametern i vänster och höger arteria subclavia. Utifrån denna studie kan inga tydliga slutsatser dras gällande vilka referensvärden som bör användas i kliniken. Detta på grund av låga antalet deltagare och liten åldersspridning. / Vascular disease is one of the most common diseases that occurs among the population. Two of the arteries, which mainly supply the arms with blood, is called subclavian artery and brachial artery. Today, there are no reference values for the subclavian artery and the brachial artery. This makes it more difficult to examine these vessels and answer questions that concern them. Ultrasound is a suitable method in order to observe conditions in these vessels, since the ultrasound is both non-invasive and cost-effective and the method do not give the patient any discomfort or expose them to radiation. The purpose of this study was to obtain reference values for subclavian artery and brachial artery plexus, which can be used in different vessel examinations at the department. In order to develop the reference values of the diameter, the volume flow rate and the blood flow velocity of subclavian artery and brachial artery, an ultrasound scan was carried out in 25 healthy participants, 8 males and 17 females. Reference values for the left and right diameters of the brachial artery were between 3.1-3.5 mm and 3.2-3.6 mm. The volume flow in the left and right brachial artery was between 0.029-0.042 L/min and 0.035-0.049 L/min. The blood flow velocity in the left and right brachial artery was between 0.818-0.968 m/s and 0.881-0.946 m/s. The diameter in the left and right subclavian was between 4.7-5.4 mm and 4.8-5.5 mm. The volume flow in the left and right subclavian, was between 0.087-0.124 L/min and 0.096-0.119 L/min. The blood flow velocity in the left and right subclavian was between 0.948-1.106 m/s and 0.909-1.118 m/s. Parameters that had significant correlation with age in this study were blood flow velocity and volume flow in the right brachial artery and the diameter of the left and right subclavian artery. Based on this study, no clear conclusions can be drawn as to which reference values should be used in the clinical practice. This is due to a low number of participants and low age distribution.

Bakgrund: Hjärnskakning är en vanlig diagnos och vissa patienter upplever att fysisk ansträngning utlöser symtom lång tid efter hjärnskakningen. En förändring i reglering av cerebralt blodflöde (CBF) har visats vara en potentiell orsak bakom detta. Konditionsträning under tröskeln för symtomexacerbation kan förkorta återhämtningstiden för patienterna. På Neurorehab vid Norrlands universitetsjukhus i Umeå identifieras tröskeln med ett stegrat arbetsprov på ergometercykel. Det finns inte någon studie där transkraniell doppler (TCD) använts för att mäta förändringar i cerebralt blodflöde (CBF) under detta arbetsprov. Syfte: Att undersöka genomförbarhet och klinisk relevans av att använda TCD för mätning av blodflödeshastighet i arteria cerebri media (ACMh), hos friska män, under stegrat arbetsprov. Metod: Sex friska och regelbundet aktiva män genomförde ett stegrat arbetsprov på ergometercykel under samtidig mätning av hjärtfrekvens, blodtryck, partialtryck end-tidal CO2 (PetCO2) och blodflödeshastighet i arteria cerebri media (ACMh, mätt med TCD). Smärta från TCD-utrustning och upplevd ansträngning skattades. Tidsåtgången för TCD-tillägget samt eventuell signalförlust noterades. Resultat: Fem studiedeltagare rapporterade ökad smärta (huvudvärk), skattad med Borg CR10 skala, från TCD-utrustningen. Total tidsåtgång för TCD-tillägget var 7 minuter och 40 sekunder i median (IQR, 5 minuter och 32 sekunder). Signalförlust uppstod för en studiedeltagare på vänster sida. PetCO2 och ACMh följdes åt under arbetsprovet bortsett från avvikelser vid två tillfällen. Slutsatser: Studien visar att mätning av ACMh med TCD är genomförbart och ger relevant information om hur CBF ter sig under genomförandet av stegrat arbetsprov. TCD-utrustningen orsakade smärta vilket kan vara problematiskt vid genomförande för personer med postkontusionellt syndrom.