<p>Funktionshindrade personer har möjlighet att få sin bostad anpassad så ett de kan leva ett självständigt liv i ett eget boende. Anpassningen betalas av kommunen genom ett bostadsanpassningsbidrag. De senaste åren har, inom Norrköpings kommun, kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag ökat kraftigt och överstigit den budget som tilldelats. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur andra kommuner arbetar med handläggning och upphandling av bostadsanpassningsärenden. En del frågor rör även åldersfördelningen. </p><p>För att få en uppfattning om hur arbetet med bostadsanpassningsbidrag bedrivs ute i kommunerna har jag valt att göra en enkätundersökning. Kommunerna i undersökningen är valda efter invånarantal, jämförbara med Norrköping. Jämförelsen med andra kommuner visar att i stort sett alla jobbar på samma sätt när det gäller upphandlingar och ersättningsformer. Det går inte att säga att en ersättningsform är mer kostnadseffektiv än en annan när det gäller bostadsanpassningar. Kostnaden per ärende varierar stort hos de olika kommunerna. Jag kan konstatera att Norrköping ligger bland de som har den högsta kostnaden. </p><p>Löpande räkning är den absolut vanligaste ersättningsformen. I ända upp till 90 % av alla ärenden i vissa kommuner används denna ersättningsform. Annars svarar de flesta att de också tillämpar löpande räkning med takpris och fast pris på anbud. Åldersfördelningen ser likadan ut i kommunerna i undersökningen. Genomsnittet av andelen personer över 75 år är 58 % och den överensstämmer med den siffra jag kom fram till i åldersfördelningen för bostadsanpassningsbidrag i Norrköpings kommun. Däremot ligger kostnaden för dessa ärenden något högre i Norrköping. Gemensamt för samtliga tillfrågade är att de anser att det byggs alltför lite anpassade bostäder för äldre. Detta återspeglar sig i ökade kostnader för bostadsanpassningsbidrag. I stora drag arbetar de tillfrågade kommunerna på samma sätt med handläggning av ärenden. </p><p>För att komma tillrätta med de höga kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag i Norrköpings kommun krävs att en mer omfattande undersökning görs. Enskilda ärenden skulle behöva jämföras för att se hur andra kommuner har beslutat, handlagt och upphandlat liknande fall.</p>

Funktionshindrade personer har möjlighet att få sin bostad anpassad så ett de kan leva ett självständigt liv i ett eget boende. Anpassningen betalas av kommunen genom ett bostadsanpassningsbidrag. De senaste åren har, inom Norrköpings kommun, kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag ökat kraftigt och överstigit den budget som tilldelats. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur andra kommuner arbetar med handläggning och upphandling av bostadsanpassningsärenden. En del frågor rör även åldersfördelningen. För att få en uppfattning om hur arbetet med bostadsanpassningsbidrag bedrivs ute i kommunerna har jag valt att göra en enkätundersökning. Kommunerna i undersökningen är valda efter invånarantal, jämförbara med Norrköping. Jämförelsen med andra kommuner visar att i stort sett alla jobbar på samma sätt när det gäller upphandlingar och ersättningsformer. Det går inte att säga att en ersättningsform är mer kostnadseffektiv än en annan när det gäller bostadsanpassningar. Kostnaden per ärende varierar stort hos de olika kommunerna. Jag kan konstatera att Norrköping ligger bland de som har den högsta kostnaden. Löpande räkning är den absolut vanligaste ersättningsformen. I ända upp till 90 % av alla ärenden i vissa kommuner används denna ersättningsform. Annars svarar de flesta att de också tillämpar löpande räkning med takpris och fast pris på anbud. Åldersfördelningen ser likadan ut i kommunerna i undersökningen. Genomsnittet av andelen personer över 75 år är 58 % och den överensstämmer med den siffra jag kom fram till i åldersfördelningen för bostadsanpassningsbidrag i Norrköpings kommun. Däremot ligger kostnaden för dessa ärenden något högre i Norrköping. Gemensamt för samtliga tillfrågade är att de anser att det byggs alltför lite anpassade bostäder för äldre. Detta återspeglar sig i ökade kostnader för bostadsanpassningsbidrag. I stora drag arbetar de tillfrågade kommunerna på samma sätt med handläggning av ärenden. För att komma tillrätta med de höga kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag i Norrköpings kommun krävs att en mer omfattande undersökning görs. Enskilda ärenden skulle behöva jämföras för att se hur andra kommuner har beslutat, handlagt och upphandlat liknande fall.

A previously recognized problem with housing adaptations and retrofits is that they tend to compromise the character and architectural qualities of houses. Previous studies show that stigmatization of disabled people in the housing market can be avoided if housing adaptations are planned at an early stage in terms of the aesthetic aspects. Visualizations are often implemented at the design stage and can thus contribute to reducing stigma and increasing inclusion. The work is in collaboration with the small house manufacturer Eksjöhus AB. Eksjöhus designs modern houses with people's needs in mind to create accessible and sustainable environments. If the function and design of the house does not meet the individual's needs, it can be remedied with various housing adaptations, if not, there is a risk that the person cannot remain in the house in the long term. The goal of the study is to create a visualization that is presented at the request of housing adaptation for a newly produced single-family house. In this way, the possibility of designing newly produced housing-adapted houses can be expanded and improve the physical home environment for a wider range of people. The study aims to map the need for the visualization for involved parties and analyze the cooperation between parties in the field of housing adaptation of single-family houses and account for economic consequences.  The study begins with a pre-study to obtain a broader understanding of the areas of visualization, settlement patterns, accessibility, and housing adaptation. Case study as a qualitative research method is a central approach and the data collection technique applied is semi-structured interviews. The authors select and interview respondents from the professional groups of architects, occupational therapists, and people from disability rights associations. At the same time, visualizations are developed for a catalogued small house from Eksjöhus, Hagavik. Accessibility in the dwelling can be facilitated by minimizing level differences and designing floor plans with linear routes. It is considered beneficial to design dwellings with all types of rooms on the ground floor to increase the possibility of remaining in the dwelling.  According to the study's respondents, a common misconception in society is that it is more expensive to build accessible than to build inaccessible. Studies show that there is no difference. Housing adaptations carried out at a later stage have a negative impact on the architectural character of dwellings, therefore housing adaptations should be thoroughly planned and designed at an early stage to reduce the stigmatization of people with disabilities. Minimum requirements are too widely used as targets to result in accessible sustainable housing. There is a need for better communication between stakeholders, a common language, to increase understanding of each other. / Ett tidigare känt problem med bostadsanpassningar och efterkonstruktioner är att de tenderar att äventyra bostäders karaktär och arkitektoniska kvaliteter. Tidigare studier visar att stigmatisering av funktionsnedsatta personer på bostadsmarknaden kan undvikas om bostadsanpassningar planeras i ett tidigt skede vad gäller de estetiska aspekterna. Visualiseringar implementeras ofta i projekteringsstadiet och kan därmed bidra till minskad stigmatisering och ökad inkludering. Arbetet görs i samarbete med småhustillverkaren Eksjöhus AB. Eksjöhus utformar moderna bostäder med personers behov i omtanke för att skapa tillgängliga och hållbara hemmiljöer. Om bostadens funktion och utformning inte möter individens behov åtgärdas det med olika bostadsanpassningar, om inte finns det risk för att personen på sikt inte kan bo kvar i bostaden. Målet med studien är att skapa en visualisering som framförs vid önskan av bostadsanpassning för ett nyproducerat småhus. På så sätt kan möjligheten att utforma nyproducerade bostadsanpassade småhus vidgas och förbättraden fysiska hemmiljön för fler. Studien syftar till att kartlägga behovet av visualiseringen för inblandade parter och analysera samarbetet mellan parter inom bostadsanpassning av småhus samt redogöra för ekonomiska följder.  Studien inleds med en förstudie för att erhålla bredare förståelse inom områdena visualisering, bosättningsmönster, tillgänglighet och bostadsanpassning. Fallstudie som kvalitativ forskningsmetod är ett centralt angreppssätt och datainsamlingstekniken som appliceras är semistrukturerade intervjuer. Författarna utser och intervjuar respondenter från yrkesgrupperna arkitekter, arbetsterapeuter och personer från funktionsrättsförbund med nedsatt rörelseförmåga. Samtidigt utvecklas visualiseringar för ett katalogiserat småhus från Eksjöhus, Hagavik.  Framkomligheten i bostaden underlättas genom att minimera nivåskillnader och utforma planlösningar med linjära färdsträckor. Det anses vara fördelaktigt att utforma bostäder med samtliga typer av rum på entréplan för att öka möjligheten att bo kvar i bostaden.  Enligt studiens respondenter är en vanligt förekommande missuppfattning i samhället att det är dyrare att bygga tillgängligt i jämförelse med att bygga otillgängligt. Det finns studier som visar att det inte är någon skillnad. Bostadsanpassningar som utförs i ett senare skede påverkar bostäders arkitektoniska karaktär på ett negativt sätt, därför bör bostadsanpassningar planeras och utformas grundligt i ett tidigt skede för att reducera stigmatiseringen av funktionsnedsatta personer. Minimikraven används som målsättning i allt för stor utsträckning för att resultera i tillgängligt hållbara bostäder. Förbättrad kommunikation mellan aktörer krävs, ett gemensamt språk, för att öka förståelsen för varandra.