Sverige är ett av de länderna som har haft en väldigt kraftig uppgång på bostadspriserna de senaste åren enligt Statistiska centralbyråns (SCB) siffror. Utvecklingen har inte endast påverkat huvudstaden utan även andra städer i landet. Faktorerna bakom prisuppgången må vara många men studiens syfte är att uppskatta sambandet mellan bestämningsfaktorerna: befolkningstäthet, förvärvsinkomst, nyproducerade bostadsrätter i förhållande till folkmängd, bolåneränta samt arbetslöshet med bostadsrättspriserna. Fokus kommer ligga på storstadsregionerna Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö mellan år 2008-2016. Bostadspriserna analyseras ur ett grundläggande nationalekonomiskt perspektiv och undersökningen har formats med hänsyn till det statistiska materialet som funnits åtkomligt, för att testas med hjälp av paneldata där fixed effect har innefattas. Studien omfattar 45 kommuner med en tidsperiod på 9 år och mängden observationer uppgår till 405, där datamaterialet bedöms vara komplett utan några bortfall under tidsperioden, det vill säga balanserad. Studiens resultat visar ett positivt samband mellan befolkningstäthet och bostadsrättspriserna, en ökning med en invånare per ökar bostadspriserna med 15,8 kr per kvm, såvida de andra variablerna hålls konstanta (modell 7). Regressionresultatet visar på att befolkningstätheten är den faktor som har den främsta påverkan på bostadsrättspriserna i jämförelse med studiens övriga faktorer. Resultatet påvisar även ett positivt samband mellan förvärvsinkomst och bostadspriserna samt ett negativt samband mellan faktorerna arbetslöshet och ränta på bostadsrättspriserna i samtliga modeller. Däremot visar nyproduktionen ett oväntat resultat. Studien skall bland annat bidra till en ökad förståelse för sambandet mellan de utvalda bestämningsfaktorerna och dess inverkan på bostadspriserna. Vidare är studiens källor tillförlitliga och har en stark validitet som ger en ökad förståelse för sambandet. / Sweden is one of the countries that has had a very strong increase in the housing prices during the recent years according to SCB’s calculations. The development has not only been seen in Stockholm but it has also affected the smaller cities as well. The factors behind the massive price increases may be many, but the purpose of the essay has been to estimate the relationship between the factors: population density, income, new constructed condominiums in relation to the population, interest rate and unemployment have on condominiums rates. The main focus will lay on the following big cities, Stockholm, Gothenburg and Malmö from the years of 2008-2016. The housing prices will be analyzed from an economic perspective. Further, the study has been formed by the statistical material that has been accessible and then been tested using panel data that includes fixed effect. The study encompasses 45 municipalities with a time period of 9 years (2008-2016) which comprises to 405 observations, where the data is strongly balanced, meaning that the database is complete. The result of the essay shows a positive correlation between population density and housing prices, an increase of one inhabitant per increases housing prices by 15.8 kr per square meter, if all the other variables are hold constant (model 7). The regression results indicate that population density is the factor that has the main impact on housing prices in comparison to all other factors. The results also shows a positive correlation between income and housing prices, as well as a negative correlation between the factors unemployment and the interest rate on housing prices in all models. On the other hand, new production shows an unexpected result. Furthermore, the essay considered to contribute to a better understanding of the relationship between the selected factors and its impact on the housing prices in Sweden's three largest cities, Stockholm, Gothenburg and Malmö during the period 2008-2016.

Den 11 mars 2020 klassades Coronaviruset som en pandemi och har sedan dess kommit att påverka såväl den svenska ekonomin som arbetslöshet och bostadsmarknad. Till följd av Coronapandemin sköts allt fler jobb på distans och efterfrågan på större bostäder har ökat. Likaså har efterfrågan på utbildning växt och antalet studerande ökat. Den lågkonjunktur som förväntades drabba ekonomin har lett till beslut om slopat amorteringskrav och att behålla reporäntan på noll procent. I uppsatsen analyseras data från Svensk Mäklarstatistik, som inkluderar bostadsrätter sålda under perioden 1 mars 2019 till 31 december 2020, samt kompletterande data från Booli för perioden 1 januari 2019 till 28 februari 2019. I syfte att fokusera på unga förstagångsköpare som riskerar att bli utkonkurrerade när efterfrågan på bostäder ökar, inkluderas endast bostadsrätter mindre än 50 kvadratmeter i studien. Genom metoden difference-in-difference analyseras prisförändring på bostadsmarknaden i Uppsala kommun perioden före och efter att Covid-19 etablerat sig. Som jämförelsegrupp används bostadsrätter sålda under samma period ett år tidigare. De huvudsakliga resultaten visar att effekten av Covid-19 på priserna för bostadsrätter under 50 kvadratmeter var positiv. Statistiskt signifikanta resultat fås när kontrollvariabler för BNP och ränta inkluderas. / March 11th, 2020, the Coronavirus was classified as a pandemic and has since come to affect the Swedish economy, unemployment and the housing market. As a result of the Covid-19 pandemic, more jobs are being managed remotely and the demand for larger homes has increased. Similarly, the demand for education has grown and the number of students has increased. The recession, which was expected to hit the economy, led to a decision to abolish amortization requirements and to maintain the repo rate at zero percent. The thesis uses data from Svensk Mäklarstatistik, which includes condominiums sold between the period March 1st 2019 to December 31st 2020, as well as supplementary data from Booli.se for the period January 1st 2019 to February 28th 2019. Only condominiums under 50 square meters are included, in order to focus on first-time buyers who risk being outcompeted when the demand for condominiums increases. Through a difference-in-difference study, the aim is to analyze price changes in the housing market in Uppsala municipality, analyzing the period before and after Covid-19 established. As a comparison group, condominiums sold during the same period one year earlier are used. The main results show that final prices for condominiums under 50 square meters increased. Statistically significant results are obtained when control variables for GDP and interest rates are included.

The Swedish rental market is suffering from several complications that can be derived from the utility-value-system regulating the market. A deregulation of the ineffective utility-value-system has for long been discouraged by the estimations of a market rent, commonly drawn from the pricing of condominiums. Yet, such estimations are problematic, not accounting for the market’s differences and the deregulation effect on condominium prices. The purpose of this study is to examine the overlooked aspect of how the distance of the utility-value-system to market rent affects condominium prices. This study explores the two markets of Stockholm and Malmö and their respective rental system’s proximity to market rent. The distance to market rent is an external attribute, among others, included in our constructed hedonic model which defines condominium prices. By using regression analysis, the contribution of each attribute to the condominium prices are estimated. The results of this study provide an interesting and overlooked aspect of the Swedish housing market, namely that the distance of the utility-value-system to market rent cause an increase in condominium prices. It illustrates how the greater the distance to market rent is, the greater is the excess demand of rental apartments which entails a larger increase in prices of the substitutive condominiums. Conversely, an increase in rent levels towards market rent implies a decrease in condominium prices. / Den svenska hyresmarknaden lider av flera komplikationer vilka kan härledas från det bruksvärdessystem som reglerar marknaden. En avreglering av det ineffektiva bruksvärdessystemet har länge avskräckts av uppskattningar av en marknadshyra, vilken ofta härleds från prisnivån på bostadsrätter. Sådana uppskattningar av marknadshyra är problematiska och tar inte hänsyn till marknadernas skillnader och den effekt en avreglering har på bostadsrättspriser. Syftet med denna studie är att undersöka den förbisedda aspekten av hur avståndet mellan bruksvärdeshyra och marknadshyra påverkar bostadsrättspriser. Denna studie undersöker de två marknaderna Stockholm och Malmö och deras respektive hyressystems närhet till marknadshyra. Avståndet till marknadshyra är ett av många andra attribut inkluderat i vår konstruerade hedoniska modell som definierar bostadsrättspriser. Genom att använda oss av regressionsanalys beräknas den påverkan som varje attribut har på bostadsrättspriset. Resultaten av denna studie bidrar till en intressant och förbisedd aspekt av den svenska bostadsmarknaden, nämligen att avståndet från bruksvärdeshyra till marknadshyra orsakar en ökning av bostadsrättspriser. Det illustrerar att ju större avståndet till marknadshyra är, desto större är efterfrågeöverskottet på hyreslägenheter, vilket medför en större prisökning på de substitutiva bostadsrätterna. Omvänt innebär en ökning av hyresnivåerna mot en marknadshyra en minskning av bostadsrättspriserna.

Background: The last decades there has been a significant increase in tenant-owned real estate prices in Sweden, which has increased the risk exposure to price fluctuations in the society. Most studies have examined how the determining factors have affected the price development. Few studies have on the contrary examined how regulatory measures and quantitative easing have affected real estate prices and whether there is a conflict of objectives between market operations. Purpose: The purpose of this essay is to analyze which macroeconomic factors affect the average price per square meter for Sweden’s real estate market between 2000-2020. We will analyze whether the central bank of Sweden’s new monetary policy quantitative easing has affected the price per square meter for Sweden’s real estate market. We also investigating whether there is a conflict of objectives between quantitative easing and implemented regulatory measures on real estate prices. Completion: An econometric panel data study has been constructed to be able to analyze the impact of explanatory variables over time. The choice if explanatory variables has been made o the basis of theoretical conjunction based on several theories and previous research. The model has been adjusted for risks that may arise from a combination between panel data and time series analysis.  Conclusions: The result indicate that debt to equity ratio, disposable income, loan to value ratio, amortization, construction, quantitative easing and the policy rate have affected the average price per square meter for Sweden’s real estate market between 2000-2020. The regulatory measures have a negative effect on real estate prices, apart from the variable capital requirement which is non-significant in the model. Quantitative easing based the result presents a positive effect on real estate prices. Therefore, we argue that there occurs a conflict of objectives between the mentioned effects, expansionary monetary policy and regulatory measures. Keywords: Real estate prices, Expansionary monetary policy, Regulatory measures, Quantitative easing, Debt to equity ratio. / Bakgrund: De senaste decennierna har det skett en betydande ökning av bostadspriserna i Sverige, vilket ökat riskexponeringen för prisfluktuationer i samhället. Flertalet studier har undersökt hur bestämmandefaktorer har påverkat prisutvecklingen. Få studier har däremot undersökt hur regulatoriska åtgärder och kvantitativa lättnader påverkat bostadspriset samt om det föreligger en målkonflikt mellan marknadsoperationerna. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera vilka makroekonomiska faktorer som påverkat det genomsnittliga kvadratmeterpriset för bostadsrätter på Sveriges bostadsmarknad mellan åren 2000–2020. Vi har analyserat om Riksbankens nya penningpolitiska styrmedel kvantitativa lättnader har påverkat kvadratmeterpriset för bostadsrätter. Vi har även undersökt om det föreligger en målkonflikt mellan kvantitativa lättnader och implementerade regulatoriska åtgärder på bostadspriset.   Metod: En ekonometrisk panel data studie har konstruerats för att kunna analysera flertalet förklaringsvariablers påverkan på beroendevariabeln över tid. Valet av förklaringsvariabler har gjorts utifrån teoretiskt samband baserat på flertalet teorier och tidigare forskning. Modellen har justerats för risker som kan uppstå vid kombination av paneldata och tidsserieanalys.  Slutsats: Resultatet indikerar att skuldsättning, disponibel inkomst, bolånetak, amortering, nybyggnation, kvantitativa lättnader och reporäntan påverkat det genomsnittliga kvadratmeterpriset på bostadsrätter i Sverige mellan åren 2000–2020. De regulatoriska åtgärderna har en negativ effekt på bostadspriset, bortsett från variabeln kapitalkrav som är i modellen icke-signifikant. Kvantitativa lättnader utifrån resultatet påvisar en positiv effekt på bostadspriser. Vi kan därför konstatera att det råder en målkonflikt mellan ovan nämnda effekter, expansiv penningpolitik och regulatoriska åtgärder.