Strängnäs finally got its rail service in 1895. Enthusiasts as Bishop Thore Strömberg had not, despite twenty of work years, found enough support for the idea until then. Lake systems were important for transports in Sweden in this period and which of the two systems, canals or railways, that was preferable was not obvious. For residents in Strängnäs the lake of Mälaren offered good opportunities for travelling and transport during this period, at least during the ice-free season. The railway-question in Strängnäs may be seen in five periods: First from 1850 to 1870, the second from 1870 to 1880, the third 1881-1888, the fourth 1889-1889 and the last and fifth 1890-1895. Finally on September 30, 1895 a railway track could be open between Strängnäs and Åker styckebruk, inaugurated by King Oscar II.

Denna C-uppsats handlar om hur inslag i den kristna tron kom att betraktas som problematiska under 1860-talet i ett framväxande offentligt och liberalt dominerat samtal. Studien visar att i media såväl som av andra deltagare i den offentliga debatten, trosföreställningar betraktades som orsaken bakom oönskade och problematiska beteenden som barnamord. Som en följd därav kom den bakomliggande läran och de som förkunnade denna att kritiseras. Kritiken tog fasta på olika aspekter och förordade olika nya sätt att närma sig kristendomen på. En av kritikerna som rönte stor uppmärksamhet till följd av sin höga akademiska ställning var filosofen Christopher Jacob Boström som använde sig av ett barnamord som argument mot den kristna läran om helvetet. Uppsatsen sätter Boströms argumentation i relation till andra argument, både från religionskritikernas och prästerskapets håll. Den kritik som Boström framför visas därigenom besitta gemensamma drag med den kritik som den liberala pressen framförde, alltmedan dessa slutsatser nås på olika sätt. Gemensamt för båda linjernas kritik är en historisering av bibeln och kristendomen. Medan de liberalt sinnade kritikerna förordar en förnyad bibelgranskning och en modern blick på den historiske Jesus – en slags trons restaurering, företer Boström en mer ahistorisk inställning.

Gymnasieskolor har fått kritik av Skolinspektionen (2010) för avsaknad av individanpassning av matematikundervisningen och det saknas tid för elever till reflektion över olika matematikfenomen och inlärningssätt. Det här Syftet med detta examensarbete är att sammanställa aktuell forskningslitteratur som behandlar elevers individuella inlärningsstilar (här kallad lärstilar) för att öka kunskapen hos lärare och blivande lärare huruvida lärstilar har betydelse för elevers inlärning och lärastilars betydelse för organisation av matematikundervisningen. Följande frågeställningar analyseras utifrån litteraturen: Hur kan olika lärstilar klassificeras? Vilka tester används för att fastställa olika lärstilar? På vilket sätt kan olikhet i lärstilar få konsekvenser för hur lärare bör planera och organisera matematikundervisningen? Mina resultat pekar på att det finns en mängd av konkurreande lärstilsteorier men visar trots det på att det går att hitta gemensamma nämnare för klassificering av de olika teoriernas lärstilar. De tester som har identifierats är LSI (Kolb´s lärstilsteori) och PEPS (Dunn´s lärstilsteori), vilkas validitet kritiseras och kontinuerliga omarbetningar av testerna utförs. Lästilsteorierna baserar sig på att elever lär sig bäst genom undervisning anpassad efter elevernas olika lärstilar, vilket betyder att läraren behöver ta hänsyn till anpassning i form av olika faktorer såsom miljöfaktorer, emotionella faktorer, sociala faktorer osv. En klass består oftast av elever med olika lärstilar och en konsekvens är att läraren behöver använda olika undervisningsmetoder och matematikundervisningen kan i och med det bli mer omväxlande och därigenom öka lusten för matematikstudier. Min studie pekar också på att lärstilsteorierna ger matematiklärare möjlighet att reflektera över individanpassning av matematikundervisningen.