System requirements: Adobe Acrobat Reader. Accompanied by 4 recitals, recorded Jan. 30, 2006, Jan. 22, 2008, Nov. 23, 2008, and June 25, 2009. Includes bibliographical references (p. 40-42).

This document traces a link between Pedro Valls and Giovanni Bottesini by identifying traits of Homenaje à Bottesini that resemble techniques and musical characteristics of Bottesini's music, through the comparison of Valls' Homenaje à Bottesini to Bottesini's Fantasia sur La Sonnambula, focusing on the works formal, musical and idiomatic characteristics. This is supported by documented evidence of Bottesini's presence in Spain during Valls's lifetime and Pedro Valls contact with the Italian master of the double bass school of playing and teaching method. This study also proposes adjustments in the notation of Homenaje à Bottesini to more modern and player-friendly score indications, which will help its inclusion into the active double bass repertoire. This document examines performance practice(s) of the work and what advantages or disadvantages these practices have in playing the work, and to ultimately offer a clear pathway, a road map, to performers interested in delving into Pedro Valls's work, with a better idea of what Valls's style consists of and what approach to take when performing his works.

Majoriteten av dagens musiklyssnande sker genom att lyssna på inspelningar. Av den anledningen har en stor del av kompositionen, arrangeringen och produktionen av musik idag anpassats för att göra sig bra i inspelad form. Ett av de få undantagen till detta är klassisk musik, av vilken de flesta inspelningar är i stort sett inspelade konserter med sparsam mikrofonuppsättning. Syftet med det här arbetet var att undersöka en alternativ inspelningsmetod med avseende på klang, ljudbild, intresse hos allmänhet, samt arbetsprocess under och inför inspelningen. I undersökningen spelades första satsen av Bottesinis andra kontrabaskonsert in, ett instrument i taget, för att sedan mixas för att skapa en annan typ av lyssningsupplevelse än den i konventionella klassiska inspelningar. Instudering, repetition, inspelning och post-produktion analyserades metodiskt och jämfördes med en vanlig konsertproduktion. Den färdiga inspelningen skickades också, tillsammans med två kommersiellt utgivna inspelningar av samma stycke, till tio personer som lyssnade på alla tre inspelningarna för att sedan svara på en enkät om hur de uppfattade inspelningarna. Resultaten visade att även om den är långt ifrån felfri, så finns det väldigt mycket outnyttjad potential med den här inspelningsmetoden. En hög nivå av musicerande uppnåddes, och en uppslukande mix kunde göras. Svaren på enkäterna visade också att en betydande del av deltagarna föredrog den här produktionen framför en konventionell inspelning. Detta tyder på att det finns stor potential för klassiska musiker att, med hjälp av alternativa inspelnings- och produktionsmetoder, nå ut till en bredare publik.

Den italienska kontrabasisten Giovanni Bottesini (1821-1889) är fortfarande mycket inflytelserik i dagens musikliv. Hans musik framförs regelbundet, och en viktig del av standardrepertoaren för kontrabasister. Bottesini anses vara världens kanske främste kontrabassolist genom tiderna, men hans spelstil har sällan problematiserats. Syftet med studien är att utifrån ett uppförandepraxisperspektiv undersöka och analysera hur Giovanni Bottesini spelade kontrabas. Det genomfördes metodiskt genom att utvärdera primärkällor såsom 1) konsertrecensioner, både internationella och i svenska. 2) Bottesinis utrustning, inklusive hans instrument, strängantal, stränglängd, stämning och stråke. 3) Bottesinis metodbok, med instruktioner om hur kontrabasen och stråken ska hållas samt fingersättningar och portamento. Studiens resultat påvisar att kärnan i Bottesinis musikaliska uttryck var hans sångbara och lyriska ton, som gestaltades genom ett intrikat samspel av faktorer som hans speltik, instrument, strängar, stråke samt konsertlokal. I detta arbete kommer jag också visa hur Bottesinis utrustning påverkade hans spelteknik, med aspekter som stränglängd, antal strängar och val av stråke. Resultatet visar att Givovanni Bottesini var en musiker av högsta rang, som ofta jämfördes med sin tids störste violinister. Bottesini framkallade sin vackra ton främst genom sin briljanta teknik, men också genom att använda en kontrabas med lång stränglängd samt tunna sensträngar stämda allt från en helton till en liten ters högre än normalt. Strängarna var tillverkade av Ruffini i Italien, och förmodligen tillverkade på italienskt vis med hela tarmar istället för delade tarmar som var vanligast i resten av Europa. Resultatet är viktigt för att förstå hur solokontrabas kunde låta under 1800-talet, men också för den musiker som vill spela Bottesinis musik tidstroget med 1800-talets utrustning. / <p>Kontrabaskonsert i H-moll - Giovanni Bottesini</p><p>Loke Underdal - Kontrabas</p><p>Katarina Ström-Harg - Piano</p>

Syftet med detta konstnärliga examensarbete var att undersöka skillnaderna mellan att spela kontrabas med orkesterstämning och med solostämning. Det implementerades genom en studie av den världskända kontrabasisten och dirigenten G. Bottesinis verk Elegy No.1 för kontrabas. För att uppfylla syftet utarbetades två frågeställningar: 1. Vilka svårigheter med att spela solostämning kan definieras? 2. Hur kan olika ackompanjemang göra att det blir lättare eller svårare att exempelvis intonera och göra rytmiska dragningar? Metoden var att spela stycket i olika stämningar och med olika kombinationer av ackompanjemang där resultatet bokfördes. Studiens resultat indikerar att spela i orkesterstämning med bas ackompanjemang var den mest givande metoden som konstnärligt var mest inspirerande. / <p>Elegy no 1  Giovanni Bottesini </p><p></p><p>Sonat för kontrabas och piano  Rob. Fuchs</p><p></p><p>Kontrabaskonsert Eb-dur  Jan Baptiste Vanhal</p><p></p><p>Symfoni nr 7 A-dur Poco sostenuto-Vivace  Ludwig van Beethoven </p><p></p><p></p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Elisa Onegård</p><p>Victor Sjögren </p><p>Emilie Wästlund </p><p>Emilia Eriksson</p><p>Melina Karlgren</p><p>Eelis Malmivirta</p><p>Olof Rolandsson </p><p>Love Nordkvist</p><p>Simon Landqvist</p><p>Katarina Ström-Harg</p><p>Cornelia Vogel</p><p>Felicia Billherhag Hammarteg</p><p>Mimmie Törngren </p><p>Thomas Nicols </p><p>Hanna Anderberg </p><p>Blanka Hillerud</p><p>Joel Hedtjärn</p><p></p><p>Konserten kunde inte spelas in av tekniska skäl. Registreringen kommer att kompletteras vid ett senare tillfälle.</p>

No description available.