The purpose of this thesis is to describe property definition and special boundary demarcation and to analyze the differences between the two cadastral procedures. Property boundaries, especially unlawfully determined boundaries created through unofficial parcelling, can create conflicts between landowners and make it diffi-cult to know which land that a property contains of. It is possible to clarify the boundary conditions through a property definition or through a special boundary demarcation re-establish boundary marks. The methods used are: (1) A literature review to collect background information, (2) A case study to summarize court cases and (3) A questionnaire study to collect opinions from cadastral surveyors. The result is summarized in two comparisons. Firstly between restoration of landmark and special boundary demarcation (which replaced restoration of landmark in a legislative change in 2010), which demonstrated that the change in the law is considered positive because special boundary demarcation gives a legal effect on the boundaries. Secondly between property definition and special boundary demarcation which demonstrated that the two procedures are similar to each other. One difference between the procedures is that special boundary demarcation only can be used when there are no uncertainties concerning the boundary. It also demonstrated that the cadastral procedure costs only can be distributed during property definition. The legal effect on the boundaries contributes with a certainty for the property owners and is also considered positive for the community development. No exact definition of what a legal uncertainty is, was found using the three methods. A definition should make it easier to know which cadastral procedure that should be used. A question to examine in future studies is the possibilities to distribute cadastral procedure costs even during special boundary demarcation. / Syftet med uppsatsen är att beskriva fastighetsbestämning och särskild gräns-utmärkning samt att analysera skillnaderna mellan de olika förrättningsåtgärderna. Fastighetsgränser, speciellt olagligen bestämda gränser som tillkommit genom exempelvis sämjedelning, kan skapa konflikter mellan markägare. Det kan exem-pelvis vara svårt att veta vilken mark som hör till vilken fastighet. För att klargöra gränsförhållanden finns det möjlighet att avgöra fastighetsgränsers sträckning med fastighetsbestämning eller återutsätta gränsmärken med särskild gränsutmärkning. Metoderna som använts för att kunna uppfylla syftet är: (1) En litteraturstudie där bakgrundsinformation samlats in, (2) en fallstudie där rättsfall sammanfattats och (3) en enkätstudie där tio frågor besvarats av förrättningslantmätare. Resultatet av metoderna sammanfattas i två jämförelser. En mellan återställande av gränsmärke och särskild gränsutmärkning (som ersatte återställande av gräns-märke vid en lagändring år 2010) som bland annat visar att lagändringen anses vara positiv eftersom gränser nu får rättskraft. Den andra jämförelsen, mellan fastighetsbestämning och särskild gränsutmärkning visar att åtgärderna till stor del liknar varandra, men att särskild gränsutmärkning endast får ske när en gräns är juridiskt klar. Den visar också att fördelning av förrättningskostnader endast är möjlig vid fastighetsbestämning. Att gränser får rättskraft innebär en säkerhet för markägare och anses även vara bra exempelvis ur samhällsutvecklingssynpunkt. Med studien har det inte gått att hitta någon exakt definition av vad en juridisk oklarhet är, vilket borde finnas för att undvika svårigheter att välja förrättningsåtgärd. Att endast den sökande måste svara för kostnaden vid särskild gränsutmärkning anses vara orättvisst, eftersom motparten kan ha orsakat behovet av åtgärden. Möjlighet att förändra detta skulle kunna vara en intressant fråga att undersöka i framtida studier.

Section 33(1)(b) is fraught with borrowed provisions. The end-product marries German and Canadian features. The failure of the German Constitutional Courts to interpret the "essential content of a right" precipitated the adopted infant's bumpy landing in South Africa. That the sibling still lacks identity is evidenced by our Constitutional Court's evasive and superficial treatment of the clause. Section 33(1)(a) - proportionality prong enables judges to justify their neglect of Section 33(1)(b). The opinion is expressed that Section 33(1){b) demands interpretation but to date it has been shrouded in vagueness. After all without demarcating boundaries with sufficient precision and highlighting where the State may not tread the State may trespass. Alternatively the limitable nature of human rights could become a myth as Section 33(1)(b) could be transformed into an insurmountable hurdle for the State, rendering every right absolute in practice. A workable conceptual framework proposes an inverted, porous and value imbibing solution. / Law / LL.M.

Section 33(1)(b) is fraught with borrowed provisions. The end-product marries German and Canadian features. The failure of the German Constitutional Courts to interpret the "essential content of a right" precipitated the adopted infant's bumpy landing in South Africa. That the sibling still lacks identity is evidenced by our Constitutional Court's evasive and superficial treatment of the clause. Section 33(1)(a) - proportionality prong enables judges to justify their neglect of Section 33(1)(b). The opinion is expressed that Section 33(1){b) demands interpretation but to date it has been shrouded in vagueness. After all without demarcating boundaries with sufficient precision and highlighting where the State may not tread the State may trespass. Alternatively the limitable nature of human rights could become a myth as Section 33(1)(b) could be transformed into an insurmountable hurdle for the State, rendering every right absolute in practice. A workable conceptual framework proposes an inverted, porous and value imbibing solution. / Law / LL.M.