Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelse av risker i den prehospitala arbetsmiljön vid pågående A-HLR under transport. Bakgrund: Ambulanssjukvården innebär risker i arbetsmiljön relaterat till bland annat vård under transport i höga hastigheter vid till exempel A-HLR. De risker som det innebär för ambulanssjuksköterskor att arbeta obältade kan även få konsekvenser för patientsäkerheten. Hjälpmedel så som LUCAS bröstkompressionssystem och ventilatorer finns utformade för att underlätta bältesanvändning. Design: Till datainsamlingen användes semistrukturerade intervjuer och till dataanalysen användes kvalitativ innehållsanalys. Metod: Data samlas in under oktober 2015 genom semistrukturerade intervjuer med tio ambulanssjuksköterskor inom ambulanssjukvården i Blekinge län. En intervjuguide användes som stöd i intervjuerna, tre pilotintervjuer genomfördes för att testa intervjuguiden, två av dem inkluderades sedan i materialet. Materialet har bearbetats i en kvalitativ innehållsanalys, och resulterar i ett tema, tre kategorier och sju subkategorier. Resultat: Informanterna upplevde stora risker med att utföra A-HLR under pågående transport i vårdhytten och framhöll att det såväl är personalens som arbetsgivarens ansvar att upprätthålla rutiner och material för att minska risker för en osäker arbetsmiljö. Finns inte tillgång till adekvat utrustning var det omöjligt att utföra ett säkert arbete vilket upplevdes som en känsla av otrygghet för såväl ambulanssjuksköterskan som för patienten. Betydelsen av regelbunden utbildning beskrivs av informanterna kunna öka upplevelsen av trygghet vid pågående A-HLR under transport. Slutsats: När ambulanssjuksköterskorna känner sig trygga i sin arbetsmiljö upplever de sig kunna ge patienten en bättre och mer kvalitetssäker vård. Såväl LUCAS bröstkompressionssystem som ventilatorer är hjälpmedel som ambulanssjuksköterskor upplever bidrar till en säkrare arbetsmiljö och vårdmiljö men ska inte användas på regelbunden basis.

Bakgrund: För ambulanssjuksköterskor innefattar arbetet ofta långa transporter till sjukhus. Transporttiden kan variera mellan 20 - 60 minuter. Vid pågående avancerad hjärt-lungräddning med manuella kompressioner står ambulansteamet obältade i höga hastigheter, då mekanisk kompressionsutrustning saknas. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelse vid hjärtstoppsituationer med efterföljande längre transport till sjukhus. Metod: Tio ambulanssjuksköterskor intervjuades. Till analysen av insamlad data användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att situationer då ambulanssjuksköterskor behöver utföra avancerad hjärt-lungräddning under längre transport till sjukhus medför känslor av att vara otrygg och utlämnad. Mekanisk kompressionsutrustning är inte standardiserad i alla ambulanser. För att utföra manuella kompressioner under transport krävs det att ambulanssjuksköterskan står obältad. De säkerhetsrisker detta innebär för ambulanssjuksköterskan och patienten, leder till känslor av utsatthet och otrygghet. I den prehospitala miljön krävs ofta snabba beslut som kan vara livsavgörande, och ambulanssjuksköterskorna menar att en höjd kompetens inom ambulanssjukvården skulle ge dem en tryggare yrkesroll.  Ambulanssjuksköterskorna värdesätter samverkanslarmen och ser dessa som välfungerande. Slutsats: Resultatet visar att det finns behov av standardiserad mekanisk kompressionsutrustning i alla ambulanser, åtgärder för att stärka teamarbetet, samt kompetensutveckling i det dagliga arbetet. För att skapa trygga team bör erfarenhet vara en viktig aspekt vid rekrytering av ambulanssjuksköterskor. Detta för att öka tryggheten, säkerheten och effektiviteten för ambulanssjuksköterskor vid längre transport till sjukhus. Nyckelord: Ambulanssjuksköterska, upplevelse, avancerad hjärt-lungräddning, prehospital transport, säkerhet, bröstkompressionssystem, kvalitativ innehållsanalys / Abstract Background: For ambulance nurses work often involves long journeys to the hospital. Journey times vary between 20-60 minutes. When the mechanical compression equipment doesn`t exist, the ambulance team is performing advanced cardiopulmonary resuscitation with manual compressions, unbelted at high speeds. Aim: The aim of this study was to investigate the ambulance nurses experience of cardiac arrest situations with following longer transports to the hospital. Method: Ten ambulance nurses were interviewed. For the analysis of the collected data, qualitative content analysis with inductive approach was used. Results: The results showed that the situations when ambulance nurses need to perform advanced cardiopulmonary resuscitation during longer transports to the hospital, causes feelings of being unsafe and deserted. Mechanical compression equipment is not standardized in all ambulances, and manual compressions during transport requires that ambulance nurses are unbelted. The security risks this implies for the ambulance nurse and the patient, lead to feelings of vulnerably and insecurity. In the prehospital environment that often requires quick decisions that can be life changing, ambulance nurses believe that a higher competence in ambulance service would give them a more secure profession. Ambulance nurses value the interaction with rescue and police, and see them as well functioning. Conclusion: The results show that there is a need for standardized mechanical compression equipment in the ambulances, measures to strengthen the teamwork, and competence in the daily work. These measures could contribute to increased efficiency and greater security in the professional role of ambulance nurses during longer transports to the hospital. In order to create safety and confidence in the ambulance teams, experience should be considered as an important aspect when recruiting ambulance nurses. Keyword: Paramedic, experience, advanced cardiopulmonary resuscitation, prehospital transport, safety, chest compression, qualitative content analysis